Lektion 1

Etisk medvetenhet: tre kontrollfrågor

Lärandemål

  • Förklara vad etik innebär och varför en ledare behöver pröva beslut mot mer än effektivitet.
  • Pröva ett konkret ledarbeslut mot de tre kontrollfrågorna.
  • Förklara vad det politiska perspektivet får syn på i ett beslut.
  • Förklara hur det symboliska perspektivet gör etiken till en byggsten i förtroendet.
Visa på tavlan:

Lektionsintro

Elevnära start som visas i helskärm när lektionen börjar: vad vi gör i dag, hur vi arbetar och varför.

Ett beslut som en ledare i din närhet har fattat – en tränare, en chef, någon som bestämmer i en förening. Det skriver du ner först. Sedan får du tre kontrollfrågor att pröva ett beslut mot, och två av fyra sätt att se på en organisation. Du prövar ditt eget exempel mot frågorna och jämför med en kamrat: vad ser ett maktperspektiv som magkänslan missar? Varje grupp ska kunna redogöra för ett av sina exempel med kontrollfrågornas ord innan vi slutar.

Lektionens uppläggning

Kärnan i lektionen, i ordning — 70 minuter plus exit ticket (~5 min) som strukturerat avslut. Varje moment visar ett huvudförslag; finns alternativ kan du byta moment mot ett likvärdigt förslag.

1Uppstart
Uppstart

Tyst startuppgift

5 min

Ge varje elev ett eget, konkret ledarbeslut att arbeta med resten av lektionen, innan kontrollfrågorna är kända.

Förbered innan
  • Ha reservkorten med färdiga beslut utskrivna – några elever kommer inte på något eget.
  1. Ram1 min

    Visa uppgiften och säg att den skrivs enskilt och under tystnad. Säg att anteckningen används i dag och att ingen behöver läsa upp den. Dela ut reservkort till den som räcker upp handen.

  2. Skrivtid4 min

    Eleverna skriver. Ta närvaro under tiden. Säg inget om innehållet och avslöja inte de tre kontrollfrågorna – de kommer i genomgången.

Elevmaterial 1
Reservbeslut att pröva
En per elev
Förhandsgranska

Kommer du inte på ett eget exempel? Välj ett av de här besluten i stället. Det fungerar lika bra.

Beslut 1 – dricksen

En restaurangchef bestämmer att dricksen ska delas lika mellan alla i serveringen, men att köket inte får någon del.

Beslut 2 – startelvan

En lagledare tar bort en spelare ur startelvan dagen före matchen och säger inget om varför.

Beslut 3 – extratjänsten

En lagerchef ger den enda extratjänsten till en bekants släkting utan att utlysa den.

Bara för dig
  • Kravet är ett beslut, inte en person. Den som skriver ”min chef är orättvis” får frågan vad chefen bestämde en bestämd dag.
  • Be eleverna skriva utan namn. Anteckningen ska kunna visas för en kamrat i nästa moment.
  • Reservkorten är inte en nödlösning för de svaga. Säg det högt, så väljer fler dem utan att tveka.
Om metoden

En kort, konkret uppgift som eleverna löser enskilt och under tystnad direkt när lektionen börjar. Uppgiften kräver ingen introduktion, ryms på tavlan/projektorn och kanaliserar snabbt uppmärksamheten. Läraren använder tiden till att ta närvaro och landa gruppen. Uppgiften kan repetera föregående lektion eller aktivera förkunskaper inför dagens innehåll.

Pedagogisk metod: Tyst startuppgift ("do now"/"bell work") – rutin för lektionsstart och uppmärksamhetsstyrning; vilar på aktiv framplockning (retrieval practice) när uppgiften repeterar tidigare stoff.

2Genomgång
Genomgång

Lärarledd genomgång med modellering

15 min

Ge klassen den gemensamma ramen för hela arbetsområdet: vad etisk medvetenhet är, de tre kontrollfrågorna och de två perspektiv som lektionen arbetar med.

Förbered innan
  • Ha bildspelets avsnitt uppe och figuren över de fyra perspektiven redo i den version där rutorna saknar namn.
  • Ha en tuschpenna framme. De två namn lektionen använder skrivs på tavlan intill de två aktuella rutorna, inte i bilden.
  1. Vad etik är3 min

    Börja i beslutet eleverna nyss skrev om. Säg att etik handlar om att reflektera över vad som är rätt och fel och om att kunna motivera sina val. En etiskt medveten ledare frågar sig alltså inte bara om något fungerar, utan också om det är rätt – och mot vem. Knyt till kursens tidigare del: en ledare fattar beslut som påverkar andra människor, och de besluten kan inte fattas enbart med effektivitet som måttstock.

    • Vad är skillnaden mellan att fråga ”fungerar det här?” och att fråga ”är det här rätt?”
  2. Fyra perspektiv – två i dag4 min

    Visa figuren. Rutorna har beskrivande rader men inga namn utskrivna. Säg att organisationsforskarna Lee Bolman och Terrence Deal beskriver organisationer genom fyra perspektiv, och att ni arbetar med två av dem i dag. Peka ut de två rutorna ni ska använda – den om makt och intressen samt kamp om begränsade resurser, och den om kultur och värderingar samt berättelser – och skriv de två namnen på tavlan intill dem: det politiska perspektivet och det symboliska perspektivet. Säg att de två övriga rutorna får en egen lektion senare i arbetsområdet, och namnge dem inte.

    Delvis doldSamma fyra rutor och samma gula slutruta som moderfiguren, för bildimpulsen i AO6 lektion 7:s uppstart och som ifyllnadsfigur på samma lektions arbetsblad (matrisens beställning: dölj figurrubriken och de fyra namnen, behåll varje rutas beskrivande rader och den avslutande raden om att inget enskilt perspektiv räcker). Kvar med moderfigurens exakta koordinater: de fyra rutorna (x 55–398 och x 402–745, y 88–238 och y 252–402), varje rutas två beskrivande rader ('ser roller och mål / samt ansvarsfördelning'; 'ser relationen mellan människors / behov och organisationen'; 'ser makt och intressen / samt kamp om begränsade resurser'; 'ser kultur och värderingar / samt berättelser') samt den gula slutrutan (x 55–745, y 426–492) med 'Inget enskilt perspektiv räcker i alla situationer – den som bara använder ett perspektiv ser bara en del av problemet, pröva flera'. Det är gissningsunderlaget: eleven kan säga att en ruta handlar om vem som bestämmer och vem som får resurserna utan att kunna ordet politisk, och slutrutan bär resonemanget om att bilden visar flera sätt att se på samma problem (ordet 'perspektiv' i slutrutan avslöjar inte de fyra namnen eleverna ska producera – det stod redan i radens andra hälft). Utelämnat: figurrubriken 'Bolman och Deals fyra perspektiv' (den namnger modellen), underrubriken 'Varje perspektiv lyfter fram olika sidor av samma verksamhet' (den namnger inget av de fyra, men den verbaliserar ordagrant svaret på bildimpulsens fråga varför bilden visar fyra sätt att se på samma verksamhet – samma avvägning som i varianten av amnets-rotter; raden finns kvar i moderfiguren och blir en del av upplösningen) samt de fyra namnen (det eleverna ska producera) – efter Elias terminologibeslut 2026-07-31 heter de i moderfiguren 'Det strukturella perspektivet', 'Human Resource-perspektivet (HR)', 'Det politiska perspektivet' och 'Det symboliska perspektivet'. På varje namns oförändrade baslinje (y = 124 i den övre rutraden, y = 288 i den nedre) står ett frågetecken följt av en skrivlinje, så att namnen faller på rätt plats när den fullständiga figuren visas; HR-etiketten tar i moderfiguren två rader (baslinjer y = 124 och y = 150) och dess andra rad faller på den tomma ytan strax under skrivlinjen i den övre högra rutan – kontrollerat i rendering, den kolliderar inte med beskrivningsraderna (y = 182). En medveten avvikelse från moderns utseende: rutorna har ljus botten (#f2f6fa) med kraftig blå kontur i stället för moderns mörkblå fyllning, och beskrivningsraderna är mörka i stället för vita, eftersom varianten också är arbetsbladets ifyllnadsfigur och blyerts inte syns på mörkblå fyllning (gråskaleutskrift löser det inte); rutornas positioner, mått och hörnradier är oförändrade. viewBox är beskuren i överkant till '0 80 800 440' – moderns rubrikrader ovanför y = 80 är bortskurna, inget annat är flyttat. Variantens SVG behövde vid terminologibytet 2026-07-31 bara en ändring: slutrutans första rad följde med moderns nya lydelse ('Inget enskilt perspektiv räcker i alla situationer'); frågetecken, skrivlinjer och beskrivande rader är orörda. Variant_id 'utan-ramnamn' behålls oförändrat trots att figuren nu talar om perspektiv – ett id-byte bryter referensen från AO6:s lektion och validera.py:s figurkontroll. Titeln här är administrativ och får aldrig användas som bildtext för eleverna – den namnger modellen som de ska gissa.Bolman och Deals fyra perspektiv – utan perspektivnamn
  3. Det politiska perspektivet och de tre kontrollfrågorna4 min

    Gå igenom det politiska perspektivet: organisationer präglas av makt, intressegrupper och kamp om begränsade resurser. Följden är att det alltid finns någon som gynnas och någon som missgynnas av ett beslut. Just därför räcker inte magkänslan, och just därför behöver en ledare tänka igenom besluten i förväg. Skriv upp de tre kontrollfrågorna och läs dem högt en och en: Är det lagligt? Tål beslutet att bli offentligt – skulle jag kunna försvara det öppet inför alla berörda? Hur drabbar det den som har minst makt i situationen? Ge ett exempel på den tredje frågan: den som har minst makt är sällan den som hörs mest.

    • Vilken av de tre frågorna tror ni att en stressad chef hoppar över först?
  4. Det symboliska perspektivet: etiken som byggsten4 min

    Gå igenom det symboliska perspektivet: det sätter värderingar, mening och kultur i centrum. Ur det perspektivet är etiken inte en bromskloss utan en byggsten. En ledare som handlar i linje med uttalade värderingar bygger förtroende, medan en ledare som säger ett och gör ett annat urholkar det. Knyt tillbaka till organisationskulturen: etisk medvetenhet handlar till stor del om att inte skapa glapp mellan uttalade värderingar och grundläggande antaganden. Avsluta med att säga vad som händer nu – eleverna prövar sitt eget exempel mot de tre frågorna.

    • Vad händer med förtroendet i en grupp där ledaren säger en sak och gör en annan?
Bara för dig
  • Håll genomgången på en kvart. De två övriga perspektiven ska inte namnges – de har en egen lektion senare i arbetsområdet, som börjar i att klassen gissar vad rutorna heter, och en utläggning här stjäl dessutom tid från de tre kontrollfrågorna.
  • Frågar någon vad de två andra rutorna heter: säg att det är just den frågan nästa gång börjar med, och gå vidare.
  • Den tredje kontrollfrågan är den som gör skillnad. De två första besvaras ofta med ja utan eftertanke; det är först frågan om den som har minst makt som får eleverna att ändra bedömning.
  • Kontrollfråga innan du släpper klassen vidare: be någon säga de tre frågorna i tur och ordning utan att titta.
Om metoden

Läraren presenterar dagens begrepp eller modell strukturerat och i lagom stora steg, med konkreta exempel och modellering av tankegången, utifrån lektionens bildspelsavsnitt. Nya facktermer skrivs ut och förklaras. Genomgången varvas med korta kontrollfrågor. En lärarledd genomgång är ALDRIG längre än 15 minuter – behöver lektionen mer teori delas den upp och varvas med aktivitet.

Pedagogisk metod: Explicit, lärarledd undervisning med modellering och exempel; kognitiv belastningsteori (förträning, utarbetade exempel).

3Huvudaktivitet
Aktivitet

EPA (Enskilt–Par–Alla)

35 min

Låta varje elev pröva sitt eget ledarexempel mot de tre kontrollfrågorna och sedan tillsammans sätta ord på vad det politiska perspektivet får syn på som magkänslan missar.

Förbered innan
  • Kopiera prövningsbladet, ett per elev.
  • Bilda par i förväg, eller bestäm att grannarna bildar par.
  • Ha extra reservkort med färdiga beslut framme.
  1. Ram2 min

    Dela ut prövningsbladet. Säg gången: först tio minuter enskilt med ditt eget beslut, sedan tio minuter i par, sedan resten i helklass. Säg att alla ska ha ett skrivet svar på alla tre frågorna innan paret börjar.

  2. Enskilt10 min

    Eleverna prövar sitt beslut mot de tre frågorna och skriver ett svar på var och en. Gå runt och läs. Den som svarat ”ja” på alla tre utan motivering får frågan vem i situationen som hade minst att säga till om. Den som fastnat får ett reservkort.

  3. Par10 min

    Paren läser upp sina beslut för varandra och jämför. Två uppgifter: enas om vilken av de tre frågorna som var svårast att svara på och varför, och välj ett av era två beslut där bedömningen ändrades när ni ställde den tredje frågan. Gå runt och pressa på det andra: ändrades verkligen bedömningen, eller lade ni bara till en kommentar?

  4. Alla13 min

    Ta fyra eller fem par. Låt varje par säga sitt beslut på en mening och sedan vad som hände när de ställde den tredje frågan. Skriv upp mönstren på tavlan i två spalter: gynnas och missgynnas. Landa i det politiska perspektivet: det finns alltid någon som gynnas och någon som missgynnas, och magkänslan ser oftast bara den som hörs. Knyt sedan ihop med det symboliska perspektivet: ett beslut som inte tål att bli offentligt urholkar förtroendet även om ingen protesterar.

    • Vilken av de tre frågorna var svårast, och varför?
    • Vem i ert exempel hade minst makt i situationen?
    • Vad fick ni syn på med frågorna som ni inte hade sett innan?
Elevmaterial 1
Prövningsblad – tre kontrollfrågor
En per elev
Förhandsgranska

Använd beslutet du skrev ner i början av lektionen. Svara på alla tre frågorna innan du vänder dig till din kamrat.

Beslutet jag prövar

Skriv beslutet på en mening. Inga namn.

Fråga 1: Är det lagligt?

Om du inte vet: skriv vad du skulle behöva ta reda på.

Fråga 2: Tål beslutet att bli offentligt inför alla berörda?

Tänk dig att beslutet läses upp för alla som det gäller. Vad händer då?

Fråga 3: Hur drabbar det den som har minst makt i situationen?

Skriv först vem den personen är.

Vem gynnades och vem missgynnades av beslutet?

Ändrade någon av frågorna din bedömning? Vilken, och hur?

Bara för dig
  • Det vanliga felet i det enskilda momentet är att eleven svarar ja på alla tre frågorna på tio sekunder. Kräv en motivering per fråga.
  • Håll helklassdelen på sakinnehållet. Momentet får inte glida över i en uppräkning av dåliga chefer eleverna haft.
  • Skriv upp orden gynnas och missgynnas på tavlan innan helklassdelen börjar. Det är den spalten som gör det politiska perspektivet gripbart.
  • En elev som visar sig ha valt ett beslut som rör hen själv nära ska inte pressas att utveckla. Låt hen byta till ett reservkort utan kommentar.
Om metoden

Eleverna arbetar först enskilt med en fråga eller uppgift (Enskilt), diskuterar och jämför sedan sina svar parvis (Par), och till sist sammanfattas och fördjupas svaren gemensamt i helklass (Alla). Strukturen ger alla betänketid och gör att fler röster hörs än vid ren handuppräckning.

Pedagogisk metod: Kooperativ struktur EPA (Enskilt–Par–Alla), besläktad med Think–Pair–Share (kooperativt lärande, Kagan).

4Huvudaktivitet
Aktivitet

En för alla

15 min

Kräva att varje grupp kan redogöra för ett konkret beslut med kontrollfrågornas och det politiska perspektivets ord, inte bara med magkänsla.

Förbered innan
  • Bilda grupper om fyra av paren och numrera platserna 1–4.
  • Ha en tärning eller fyra lappar med siffrorna 1–4 till dragningen.
  1. Uppdraget3 min

    Visa uppdraget. Gruppen väljer ETT av sina beslut och förbereder en redogörelse på högst fyra meningar. Säg att alla fyra ska kunna framföra den och att du drar ett nummer när tiden är ute.

  2. Gruppen förbereder8 min

    Grupperna arbetar. Gå runt och kontrollera två saker: att alla tre kontrollfrågorna faktiskt används och att gruppen säger vem som gynnades och vem som missgynnades. Fråga den tystaste i varje grupp om hen kan framföra svaret.

  3. Dragningen4 min

    Dra ett nummer och låt den eleven svara för hela gruppen. Ta tre eller fyra grupper. Fråga vidare när en redogörelse hoppar över den tredje kontrollfrågan – det är den som brukar falla bort.

Bara för dig
  • Dragningen är hela poängen. Låt aldrig gruppen välja sin talare.
  • Kravet är kontrollfrågornas ord, inte ett omdöme om ledaren. En redogörelse som slutar i ”det var orättvist” får följdfrågan vilken av frågorna som visar det.
Om metoden

I grupper om fyra löser eleverna en uppgift tillsammans, och alla ska kunna redogöra för gruppens gemensamma lösning. Läraren drar sedan ett slumpmässigt gruppnummer, och den eleven svarar för hela gruppen. Eftersom vem som helst kan bli utvald tar alla ansvar för att alla förstår.

Pedagogisk metod: Kooperativ struktur "En för alla" (besläktad med Numbered Heads Together, Kagan); positivt ömsesidigt beroende och individuellt ansvar.

Exit ticket

Lektionens strukturerade avslut (~5 minuter): kort avstämning som visar vad eleverna tagit med sig innan de går. Visas i helskärm.

  1. Skriv de tre kontrollfrågorna.
  2. Vad får det politiska perspektivet syn på i ett beslut?
  3. Varför urholkar en ledare förtroendet genom att säga ett och göra ett annat?

Arbetsblad

Färdig färdighetsträning att dela ut — förhandsvisningen nedan visar bladet som det skrivs ut, med svarsrader och svarsytor. Finns flera varianter kan du byta blad.

Etisk medvetenhet och de tre kontrollfrågorna

Svara med egna ord på fråga 1–5. Fråga 6 är en flervalsfråga – ringa in det alternativ som stämmer bäst.

  1. Vad menas med etik enligt läromedlet?

  2. Skriv de tre kontrollfrågorna som en ledare kan pröva ett beslut mot.

  3. Vad ser det politiska perspektivet i en organisation, och vilken följd får det för hur ett beslut ska bedömas?

  4. Vad sätter det symboliska perspektivet i centrum?

  5. Förklara med egna ord varför en ledare som säger ett och gör ett annat urholkar förtroendet, medan en ledare som handlar i linje med uttalade värderingar bygger det.

  6. Vad menas med etik enligt kapitlet? Ringa in ett alternativ. a) Att reflektera över vad som är rätt och fel och kunna motivera sina val b) Att alltid följa lagen och organisationens regler c) Att fatta beslut så effektivt som möjligt

Tilläggsmoduler

Valfria tillägg utöver standardkomponenterna (cirka 15 minuter vardera) — välj ett eller flera om schemat tillåter ett längre pass.

Fördjupning

Fördjupningsaktivitet

15 min

Pröva den svåraste följdfrågan – om ett lagligt beslut ändå kan vara oetiskt – i en form där varje grupp måste stå för sitt svar.

Förbered innan
  • Dela in i grupper om fyra och numrera platserna 1–4.
  • Ha en tärning eller fyra lappar med siffrorna 1–4 till dragningen.
  1. Ram2 min

    Visa frågan. Säg att modulen körs som en för alla: gruppen enas om ett svar, alla ska kunna framföra det, och du drar ett nummer när tiden är ute.

  2. Gruppen arbetar8 min

    Grupperna skriver ett svar på högst fyra meningar. Kravet är ett konkret exempel på ett beslut som klarar den första kontrollfrågan men faller på den andra eller tredje. Gå runt och pressa: vem är den som har minst makt i ert exempel?

  3. Dragningen5 min

    Dra nummer och ta tre grupper. Landa i att den första frågan är ett golv, inte ett tak: etisk medvetenhet handlar om att pröva beslut mot mer än lagen och mer än effektiviteten.

Bara för dig
  • Det vanliga svaret är att lagligt och rätt är samma sak. Kräv då ett exempel där någon behandlas illa utan att någon regel bryts.
  • Låt inte gruppen välja ett exempel som handlar om någon i rummet.
Om metoden

En fullvärdig 15-minutersaktivitet för den som vill nå ett högre betyg – inte bara en fråga. Instansen anger konkret vad eleverna gör och i vilken arbetsform: fördjupningsfrågan körs genom en namngiven struktur (till exempel klok penna eller en för alla), med tydliga steg och tider. Frågan som eleverna ska se ligger i helskärmstexten.

Pedagogisk metod: Fördjupning mot högre betygsnivå; höga förväntningar och analysträning (kopplat till betygskriteriernas C- och A-nivå).

Case

Kort verklighetsfall (case)

15 min

Ge en snabb tillämpning där två ledare i samma situation prövas mot de tre kontrollfrågorna och mot det symboliska perspektivet.

  1. Ram2 min

    Visa fallet och bilda par. Säg vad som ska levereras: en bedömning per chef med hänvisning till en av de tre frågorna, och en sista rad om vad de anställda lär sig av besluten.

  2. Paranalys8 min

    Paren arbetar. Gå runt och pressa: vem hade minst makt i respektive fall? Den som svarar att Iris är snällare får frågan vilken av kontrollfrågorna som visar det.

  3. Uppsamling5 min

    Tre par läser upp sin sista rad. Landa i det symboliska perspektivet: det ledaren gör lär de andra vad som gäller, och ett glapp mellan uttalade värderingar och faktiskt handlande urholkar förtroendet.

Bara för dig
  • Fallet är byggt så att båda cheferna löser sitt problem. Skillnaden syns först i den sista frågan.
  • Kräv en namngiven kontrollfråga per bedömning. Utan den blir svaret ett omdöme om personerna.
Om metoden

En fullvärdig 15-minutersaktivitet kring ett kort verklighetsfall: instansen ger själva fallet (2–4 meningar), anger arbetsformen (till exempel par som analyserar med en angiven modell och sedan kort uppsamling) och tiderna. Fallet och uppgiften eleverna ska se ligger i helskärmstexten.

Pedagogisk metod: Case-baserat lärande; transfer och tillämpning teori→praktik.

Differentiering

Egna exempel blir spretiga i vissa klasser. Möts på mitten med fallet om den inställda utbildningen är fullt utarbetat och prövar samma tre frågor på ett material alla har läst. Är klassen redan van vid perspektiven bär den dialogiska figurgenomgången innehållet bättre än genomgången. Reservkorten med färdiga beslut ska ligga framme hela lektionen, och figuren kan stå kvar på skärmen under det enskilda arbetet – då har den som fastnar något att titta på. Den som blir snabbt klar börjar på tillämpningsbladet med de fem besluten eller förbereder ett svar på frågan om ett lagligt beslut ändå kan vara oetiskt. Ett kortare pass klaras med sju minuter enskilt arbete och utan uppsamlingsblocket – 50 minuter plus exit ticket. Det här passet bär hela arbetsområdets ram, så håll genomgången stram – nästa lektion är juridiskt tätare.