Hållbarhet och samhällsansvar – och examinationen delas ut
Lärandemål
- Redogöra för vad Agenda 2030 är och hur många mål och delmål den omfattar.
- Redogöra för Global Compacts tio principer och de fyra områden de gäller.
- Binda samman kapitlets delar – etisk medvetenhet, medbestämmande, diskrimineringsgrunderna, aktiva åtgärder och hållbarhet – till en helhet och motivera kopplingarna.
- Redogöra för vad examinationens två delar kräver och vad som skiljer nivåerna åt.
Lektionsintro
Elevnära start som visas i helskärm när lektionen börjar: vad vi gör i dag, hur vi arbetar och varför.
Etikdelen slutar här, och examinationen börjar. Ett påstående om företagens samhällsansvar möter du direkt – vi återkommer till det i slutet. Du skummar avsnittet om hållbarhet och skriver tre frågor; era frågor är genomgången. Därefter byggs klassens begreppskarta på tavlan, och varje pil ni föreslår ska motiveras högt. Sista tjugo minuterna delas examinationens två delar ut: din debattgrupp, din debattfråga med tilldelad ståndpunkt, den skriftliga uppgiften – och nivåerna för båda.
Lektionens uppläggning
Kärnan i lektionen, i ordning — 70 minuter plus exit ticket (~5 min) som strukturerat avslut. Varje moment visar ett huvudförslag; finns alternativ kan du byta moment mot ett likvärdigt förslag.
Påståendestart
5 minFå ett omedelbart ställningstagande i frågan om företagens samhällsansvar, som lektionens innehåll sedan kan pröva.
Ram1 min
Visa påståendet. Säg att ställning tas direkt, utan diskussion, med tumme upp eller tumme ner. Säg att du inte kommer att säga något om vem som har rätt.
Ställningstagande och notering4 min
Räkna snabbt och skriv upp utfallet i ett hörn av tavlan. Ta närvaro. Fråga två elever – en från vardera sidan – om en enda mening om varför, och gå sedan vidare utan att kommentera. Säg att påståendet återkommer i lektionens avslut.
Bara för dig
- Påståendet handlar om företag, inte om människor. Därför tål det ett snabbt ställningstagande i helklass, till skillnad från flera av arbetsområdets övriga frågor.
- Kommentera inte utfallet. Siffran på tavlan är hela poängen – den ska stå kvar till exit ticket.
- Låt ingen börja debattera. Momentet tar fyra minuter, och samtalet kommer senare.
Om metoden
Ett kort, medvetet laddat påstående visas på tavlan. Eleverna tar omedelbart ställning utan diskussion – med tumme upp eller ner, eller genom att ställa sig i ett av två hörn. Läraren räknar snabbt och antecknar utfallet men avslöjar inget svar. Frågan återkommer i lektionens avslut, så att eleverna själva kan se om de ändrat uppfattning.
Pedagogisk metod: Förhandsställningstagande (prediction/commitment) före undervisning; ökar uppmärksamheten på innehållet och gör begreppsförändring synlig när ställningstagandet omprövas.
Frågedriven förhandsgranskning
15 minLåta elevernas egna frågor styra genomgången av ett kort avsnitt som till stor del vilar på sådant de redan kan.
Förbered innan
- Skriv sidhänvisningen till kapitlets avsnitt om hållbarhet och samhällsansvar på tavlan.
- Kopiera frågelappen, en per elev.
- Rensa ett fält på tavlan där frågorna kan skrivas upp.
- Ha svarsberedskapen framme – den innehåller det som ska ha sagts när momentet är slut.
Skumma2 min
Dela ut frågelappen. Säg att eleverna har två minuter på sig att skumma avsnittets rubriker, fetstilta ord och siffror – inte att läsa allt. Ta tiden.
Tre frågor3 min
Eleverna skriver tre frågor de vill ha svar på. Gå runt och samla in fem eller sex frågor högt, skriv upp dem på tavlan och sortera dem i den ordning du vill besvara dem: först frågor om vad något är, sedan frågor om varför.
Svaren i tur och ordning8 min
Besvara frågorna en i taget och stryk dem på tavlan när de är besvarade. Se till att det här kommer med, oavsett vad klassen frågat: Agenda 2030 är Förenta nationernas (FN) handlingsplan för hållbar utveckling, med 17 globala mål indelade i 169 delmål, antagen av världens ledare 2015 och med sikte på år 2030. FN:s Global Compact är ett initiativ för företag som bygger på tio principer inom fyra områden: mänskliga rättigheter, arbetsrätt och arbetsvillkor, miljö samt antikorruption. Ett företag som ansluter sig lovar att ta ansvar som sträcker sig längre än den egna vinsten.
Det ingen frågade om2 min
Lyft sist det ingen frågade om. Två saker hör hit: att principerna är hämtade från bland annat FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, och att det eleverna läst tidigare i kapitlet – etisk medvetenhet, medbestämmande, arbetet mot diskriminering – är den lokala versionen av samma tanke som ramverken uttrycker globalt: en verksamhet är en del av samhället och bär ett ansvar för människor och miljö.
- Var någonstans i det vi läst tidigare känner ni igen tanken bakom de fyra områdena?
Elevmaterial 2
Frågelapp – tre frågor om hållbarhet
Förhandsgranska
Skumma avsnittet i två minuter. Läs inte allt – titta på rubriker, siffror och fetstilta ord. Skriv sedan tre frågor du vill ha svar på.
Fråga 1
Fråga 2
Fråga 3
Efter genomgången: vilken av dina frågor fick du bäst svar på?
Svarsberedskap – det som ska ha sagts
Förhandsgranska
Lärarens stöd. Kontrollera att allt här har sagts när momentet är slut, oavsett vilka frågor klassen ställde. Delas aldrig ut.
Vad är Agenda 2030?
Vad är Global Compact?
Varifrån kommer principerna? (Lyft detta sist om ingen frågar.)
Hur hänger de internationella ramverken ihop med resten av kapitlet?
Facit — visas inte för eleverna
- Förenta nationernas (FN) handlingsplan för hållbar utveckling: 17 globala mål, indelade i 169 delmål, som världens ledare antog 2015 och som ska vara uppnådda till år 2030.
- FN:s initiativ för företag, byggt på tio principer inom fyra områden: mänskliga rättigheter, arbetsrätt och arbetsvillkor, miljö samt antikorruption. Ett företag som ansluter sig lovar att ta ansvar som sträcker sig längre än den egna vinsten.
- Principerna är hämtade från bland annat FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.
- Etisk medvetenhet, medbestämmande och arbetet mot diskriminering är den lokala versionen av samma tanke som ramverken uttrycker globalt: en verksamhet är en del av samhället och bär ett ansvar för människor och miljö. För en ledare betyder det att hållbarhet inte är en sidouppgift, utan en del av själva ledarskapet.
Bara för dig
- Låt frågorna styra ordningen, men inte innehållet. Svarsberedskapen ska vara avbetad när momentet är slut.
- Blandas talen ihop – 17 mål och 169 delmål – skriv upp dem bredvid varandra på tavlan och lämna dem där.
- Momentet fungerar bara om skumningen verkligen är en skumning. Ta tiden och avbryt efter två minuter, annars börjar halva klassen läsa från början.
Om metoden
Eleverna får två minuter att skumma avsnittets rubriker och figur och formulerar sedan tre frågor de vill ha svar på. Frågorna samlas kort på tavlan och läraren sorterar dem i ordning. Därefter besvaras de i tur och ordning – genomgången får alltså sin struktur av elevernas egna frågor, och det som ingen frågade om lyfter läraren sist.
Pedagogisk metod: Frågegenerering före läsning (student questioning/SQ3R-princip); egna frågor ger riktning och äganderätt åt genomgången.
Gemensam mindmap
30 minBygga klassens gemensamma begreppskarta över en ledares ansvar, där varje koppling måste motiveras högt – och samtidigt skapa det underlag grupperna arbetar mot när examinationen delas ut.
Förbered innan
- Rensa hela tavlan. Kartan behöver all yta.
- Skriv ”En ledares ansvar” i en ring mitt på tavlan innan lektionen börjar, och lämna resten tomt.
- Ha målkartan hos dig. Den delas aldrig ut och skrivs aldrig upp i förväg.
- Ha en kamera eller telefon redo. Kartan ska fotograferas och delas till klassen.
- Har du karusellbladen från lektionen om aktiva åtgärder kvar: sätt upp dem längs väggen som stöd.
Ram och de fem grenarna3 min
Peka på ringen i mitten. Säg att klassen ska bygga en karta över vad en ledares ansvar består av, och att en regel gäller: varje pil måste motiveras högt av den som föreslår den. Rita ut de fem grenarna och skriv deras namn: etisk medvetenhet, medbestämmande, de sju diskrimineringsgrunderna, aktiva åtgärder och hållbarhet.
Fyll grenarna5 min
Gå gren för gren och be om noder: vad hör hit? Skriv bara upp det klassen säger. Håll takten hög i det här steget – det är påfyllningen, inte kopplingarna. Har du siffror som saknas, till exempel 17 mål och 169 delmål, låt dem stå kvar tomma tills någon säger dem.
- Vad hör till den här grenen?
- Vilket ord saknas här som vi använt i arbetsområdet?
Pilarna mellan grenarna15 min
Nu kommer momentets kärna. Be om kopplingar MELLAN grenarna, inte fler noder. Varje förslag ska framföras som en mening: ”Jag vill dra en pil från X till Y, därför att …”. Skriv bara upp pilen om motiveringen kommer. Styr med frågor där kopplingar saknas – använd målkartan som stöd men avslöja den inte. Skriv upp motiveringen i två eller tre ord längs pilen.
- Vilken av grenarna hänger ihop med den där, och varför?
- Var i kartan finns samma tanke två gånger, en gång lokalt och en gång globalt?
- Finns det någon gren som ingen ännu dragit en pil till?
Luckorna4 min
Gå igenom målkartan tyst för dig själv och ställ två eller tre frågor om det som fortfarande saknas. Skriv inte upp något själv – ställ i stället frågan som får kopplingen att komma. Är luckan kvar efter en fråga: säg kopplingen rakt ut och skriv upp den, men markera den med en annan färg så att klassen ser vad den missade.
Kartan fotograferas3 min
Fotografera kartan och säg att bilden delas till klassen som gemensam anteckning. Säg att den sitter kvar eller finns tillgänglig under resten av arbetsområdet – och att grupperna kommer att arbeta mot den om en stund, när examinationen delas ut. Radera inte tavlan förrän nästa moment är klart.
Elevmaterial 1
Målkarta – de kopplingar som bör finnas
Förhandsgranska
Lärarens stöd. Använd frågor för att locka fram kopplingarna. Skriv aldrig upp något ur listan i förväg och dela aldrig ut den.
Etisk medvetenhet – medbestämmande
Etisk medvetenhet – diskrimineringsgrunderna
Diskrimineringsgrunderna – aktiva åtgärder
Aktiva åtgärder – medbestämmande
Aktiva åtgärder – jämställdhet i vardagen
Etisk medvetenhet – hållbarhet
Hållbarhet – hela kapitlet
Global Compact – arbetsrätt och mänskliga rättigheter
Facit — visas inte för eleverna
- Demokratiska värderingar innebär att de som berörs av besluten också får komma till tals innan besluten fattas. Den tredje kontrollfrågan – hur drabbar beslutet den som har minst makt – besvaras i praktiken av en förhandling, eftersom den som lyssnar innan beslutet fattas upptäcker invändningar medan de fortfarande går att göra något åt.
- De sju grunderna pekar ut vad en arbetsgivare aldrig får låta väga in när jobb, lön eller utvecklingsmöjligheter fördelas. Kontrollfrågan om laglighet får alltså ett konkret innehåll här.
- Att avstå från att diskriminera räcker inte. Arbetsgivaren ska dessutom arbeta förebyggande och främjande i fyra fortlöpande steg, inom fem områden och i samverkan med arbetstagarna.
- Arbetet med aktiva åtgärder ska ske i samverkan med arbetstagarna. Samverkan är samma grundtanke som medbestämmandet bygger på.
- Lönekartläggningen och de fyra stegen är ramverket, men jämställdheten avgörs också i vardagens små situationer: vem som får ordet, vems förslag som tas på allvar, vem som blir tillfrågad om det utvecklande projektet.
- Ur det symboliska perspektivet är etiken en byggsten: en ledare som handlar i linje med uttalade värderingar bygger förtroende. Hållbarhet är inte en sidouppgift utan en del av själva ledarskapet.
- Kapitlets egen slutkoppling: etisk medvetenhet, medbestämmande och arbetet mot diskriminering är den lokala versionen av samma tanke som Agenda 2030 och Global Compact uttrycker globalt – en verksamhet är en del av samhället och bär ett ansvar för människor och miljö.
- Två av Global Compacts fyra områden är mänskliga rättigheter samt arbetsrätt och arbetsvillkor. Där möts det internationella ramverket och det svenska: kollektivavtal, föreningsrätt och diskrimineringslagens grunder hör hemma i samma två områden.
Bara för dig
- Regeln om att varje pil ska motiveras är hela momentet. En omotiverad pil skrivs inte upp – säg det en gång och håll fast vid det.
- Skriv bara upp det klassen kommer fram till. Frestelsen att fylla i själv är stor när tiden krymper, men då blir kartan din och inte deras.
- Håll isär noder och pilar. Steget med grenarna ska gå fort; det är kopplingarna som bär lärandet.
- Radera inte tavlan. Kartan används direkt i nästa moment, när grupperna markerar vad deras egen debattfråga rör.
- Fotografera innan lektionen slutar. Bilden är klassens gemensamma anteckning och det enda som blir kvar av trettio minuters arbete.
Om metoden
Klassen bygger tillsammans en begreppskarta på tavlan. Läraren skriver upp det centrala begreppet och eleverna föreslår noder och, viktigast, hur noderna hänger samman – varje pil måste motiveras. Läraren har en målkarta som stöd men skriver bara upp det klassen kommer fram till, och styr med frågor där kopplingar saknas. Kartan fotograferas till slut och delas som anteckning.
Pedagogisk metod: Gemensam begreppskartläggning (concept mapping); att explicit formulera relationer mellan begrepp bygger sammanhängande kunskapsstrukturer.
Caseanalys
20 minStarta arbetsområdets examination: bilda debattgrupperna, dela ut debattfråga med tilldelad ståndpunkt, gå igenom nivåerna för både debatten och den skriftliga uppgiften, och låta varje grupp knyta sin fråga till klassens begreppskarta.
Förbered innan
- Dela in klassen i grupper om tre eller fyra i förväg och skriv ner indelningen. Sätt samman grupperna själv – eleverna väljer inte.
- Kopiera de två uppgiftspapperen, ett av vardera per elev.
- Skriv ut de åtta debattkorten och klipp isär dem. Fördela dem på grupperna i förväg så att båda sidorna av varje fråga är besatta.
- Har klassen fler än åtta lag: håll fler och kortare omgångar så att alla debatterar samma lektion. Tio lag ger fem omgångar om sju minuter, tolv lag sex omgångar om sex. Två lagpar delar då på en fråga, så kopiera kortets båda sidor. Har klassen färre än åtta lag: håll färre omgångar och stryk hela frågor, aldrig en sida av en fråga. Sex lag ger tre frågor, fyra lag ger två. Tiden som frigörs på sista lektionen läggs på de omgångar som hålls.
- Kopiera gruppens startkort, ett per grupp.
- Låt begreppskartan från förra momentet sitta kvar på tavlan.
- Ha fyra tuschpennor i en annan färg än kartans, till gruppernas markeringar.
Grupper och material2 min
Läs upp gruppindelningen och låt grupperna sätta sig tillsammans. Dela ut de två uppgiftspapperen till varje elev, ett debattkort och ett startkort till varje grupp. Säg att korten inte ska vändas förrän du säger till.
De två uppgifterna och nivåerna8 min
Gå igenom båda uppgiftspapperen högt. Var konkret om gången för debatten: i dag får ni fråga och ståndpunkt, senare i arbetsområdet blir en i gruppen expert på den tendens frågan bygger på, vid ett förberedelsepass bygger ni era argument och fördelar talarordningen, och vid ett senare tillfälle genomförs debatten i fyra omgångar. Var lika konkret om den skriftliga uppgiften: den planeras när metoden är genomgången, tolkningen och slutsatsen skrivs direkt efter debatten. Femton minuter räcker till en början – texten skrivs klart på egen hand och lämnas in före den tidsfrist du anger. Läs sedan de fyra sakerna som bedöms i debatten och de sju som bedöms i den skriftliga uppgiften, och läs nivåerna E, C och A högt för båda. Säg också vad som bedöms gemensamt i debatten och vad som bedöms enskilt, och att varje elev har en egen tur i talarordningen. Säg rakt ut att ståndpunkterna är tilldelade och att ingen talar i eget namn.
- Vad är det som bedöms i debatten – vilken åsikt ni driver, eller hur ni driver den?
Gruppens fråga mot kartan7 min
Säg till grupperna att vända sina debattkort. Ge dem uppdraget: läs frågan och raden om jämställdhet och mångfald, skriv in frågan och ståndpunkten på startkortet, skriv ner vilken tendens frågan bygger på, och gå sedan fram till begreppskartan och markera med tuschpenna vilka delar av etik- och jämställdhetsinnehållet just er fråga rör. Skicka fram två grupper i taget så att det inte blir trängsel. Gå runt och pressa: varför just den grenen?
Avstämning3 min
Låt varje grupp säga sin fråga på en mening och peka på en av sina markeringar. Kontrollera med handuppräckning att alla har båda uppgiftspapperen och att varje grupp har fyllt i startkortet. Samla in startkorten – de tas fram igen vid förberedelsepasset. Anteckna vilken tendens varje grupp fått; du behöver listan när expertgrupperna sätts samman.
Elevmaterial 4
Debatten – examinationens muntliga del
Förhandsgranska
Läs igenom nu. Du får din grupp och din fråga i dag, och debatten hålls i slutet av arbetsområdet.
Vad du ska göra
Du ska tillsammans med din grupp driva en tilldelad ståndpunkt i en debatt om etik, jämställdhet och en aktuell tendens i arbetslivet. Gruppen har fått både frågan och sidan – ni väljer ingetdera, och ingen av er talar i eget namn. Debatten hålls i fyra omgångar, en per tendens, med två lag i varje omgång. När du inte själv talar sitter du i publiken och fyller i ett protokoll.
Så löper arbetet genom arbetsområdet
- I dag: du får din grupp, din debattfråga och den ståndpunkt ni ska driva. Vi läser nivåerna tillsammans.
- Senare i arbetsområdet blir en i gruppen expert på den tendens er fråga bygger på och lär tre kamrater om den. Alla i gruppen får samtidigt ett eget blad med alla fyra tendenserna.
- Vid ett förberedelsepass bygger gruppen sina argument, prövar sina siffror källkritiskt och fördelar talarordningen.
- Vid ett senare tillfälle genomförs debatten. Du fyller i publikprotokollet i de omgångar du inte själv talar.
- Hinner inte alla omgångar hållas genomförs de återstående vid ett extra pass.
Så bedöms debatten
- Att varje argument vilar på ett namngivet verktyg ur kursen, och att verktyget används rätt.
- Att de siffror ni använder är prövade mot de tre källkritiska frågorna: vem är avsändaren, när mättes det, hur mättes det.
- Att ni prövar vem som gynnas och vem som missgynnas av den ståndpunkt ni driver – och säger vad den betyder för jämställdheten och mångfalden på arbetsplatsen. Vad det gäller i just er fråga står på ert debattkort.
- Att ni bemöter motpartens starkaste invändning i stället för att upprepa era egna argument.
Nivåerna på debatten
Nivåerna bygger på varandra: det som krävs för E krävs också för C och A. Ni får se dem igen vid förberedelsepasset.
- E – ni argumenterar med kursens innehåll: minst ett argument namnger ett verktyg ur kursen och använder det rätt; minst en siffra används med sitt årtal; ni nämner vem som påverkas av er ståndpunkt; ni svarar på något motparten sagt.
- C – ni knyter ihop verktyg, siffror och följder: alla tre argumenten vilar på ett namngivet verktyg, och ni säger vad verktyget förklarar i just den här frågan; ni säger vem avsändaren är och vad det betyder för hur siffran ska läsas, utan att förväxla en osäker källa med en felaktig siffra; ni pekar ut både vem som gynnas och vem som missgynnas av er ståndpunkt och säger vad den betyder för jämställdheten och mångfalden på det sätt ert kort anger; ni bemöter motpartens starkaste invändning och säger varför den inte ändrar er slutsats.
- A – ni väger och håller ihop: ni använder mer än ett verktyg och visar vad det ena ser som det andra missar; ni prövar vad mätmetoden betyder för argumentet – till exempel att två siffror ur samma undersökning ger olika bild – och säger hur långt siffran bär; ni väger fördelen för den ena gruppen mot nackdelen för den andra och prövar hur förslaget drabbar den som har minst makt i situationen; ni bemöter invändningen genom att ta upp det starkaste i den, och medger det som faktiskt talar emot er ståndpunkt utan att överge den.
Det som gäller hela vägen
- Ståndpunkten är tilldelad. Du behöver inte tycka som ditt lag, och du talar aldrig i eget namn.
- Frågorna handlar om vad en arbetsgivare eller en ledare ska göra. De handlar aldrig om huruvida människor ska ha lika rättigheter.
- Ett argument som bara är en åsikt räknas inte. Varje argument ska kunna kopplas till ett verktyg ur kursen.
- I de omgångar du inte själv talar fyller du i publikprotokollet. Det bedömer argumentens kvalitet, inte vilken åsikt du håller med om, och det är en förutsättning för att debatten ska fungera – protokollet i sig sätter inget betyg.
- Debatten bedöms som lagets gemensamma arbete: argumenten, siffrorna och bemötandet är hela lagets. Din egen nivå läses ur den tur du har – alla i laget har en egen tur, som inledare, som den som bemöter eller som den som slutpläderar. Den skriftliga analysen bedöms enskilt.
- Det är argumenten som bedöms. Ståndpunkten bedöms aldrig: ett lag som driver en ståndpunkt läraren inte delar kan nå högsta nivå.
Den analyserande skriftliga uppgiften
Förhandsgranska
Läs igenom nu. Du planerar uppgiften senare i arbetsområdet och lämnar in den i slutet.
Vad du ska göra
Du ska analysera en egen fråga om ledarskap eller organisation med hjälp av kursens arbetsgång i fem steg och två eller tre verktyg ur kursen. Frågan får hämtas från din grupps debattfråga eller från en annan situation som kursen behandlat. Uppgiften är individuell: du får diskutera verktygen med andra, men texten skriver du själv.
Så löper arbetet genom arbetsområdet
- I dag: du får uppgiften och nivåerna.
- Senare i arbetsområdet, när arbetsgången är genomgången, ringar du in din fråga och väljer dina verktyg i ett planeringsunderlag.
- Direkt efter debatten skriver du i tystnad tolkningen, jämförelsen och slutsatsen.
- Du skriver klart på egen hand och lämnar in före tidsfristen läraren anger.
Så bedöms arbetet
Sju saker bedöms: de fem stegen i arbetsgången, och två krav som gäller genomgående.
- 1. Att du ringar in frågan konkret: vad som händer, vilka som är inblandade och vad problemet eller valet är.
- 2. Att du väljer två eller tre teorier eller modeller ur kursen och motiverar valet med frågans innehåll.
- 3. Att du tolkar situationen genom vart och ett av verktygen och visar vad det ena ser som det andra missar.
- 4. Att du jämför och väger tolkningarna mot varandra: var de pekar åt samma håll, var de krockar och vilken förklaring som har starkast stöd i det du faktiskt vet.
- 5. Att du drar en motiverad slutsats och visar öppet vad du är osäker på.
- 6. Genomgående: att de uppgifter och siffror du bygger på är prövade mot de tre källkritiska frågorna – vem är avsändaren, när mättes det, hur mättes det.
- 7. Genomgående: att du prövar vem som gynnas och vem som missgynnas av det du föreslår, med etikens kontrollfrågor eller med jämställdhet och mångfald som måttstock.
Nivåerna på analysen
Nivåerna bygger på varandra: det som krävs för E krävs också för C och A. Du får se dem igen när du planerar uppgiften.
- E – du använder metoden: frågan är konkret nog att arbeta med, alltså en situation och inte ett ämne; du har valt två eller tre verktyg och gett ett skäl till varje; du tolkar situationen genom vart och ett av dem med minst en iakttagelse per verktyg; du säger vilken förklaring du tror mest på; slutsatsen hänger ihop med det du skrivit tidigare; du anger var dina uppgifter kommer ifrån och nämner vem som påverkas av det du föreslår.
- C – du väger: verktygsvalet motiveras med något i frågan, inte med att verktyget är bra i allmänhet; varje tolkning visar vad just det verktyget ser som de andra missar; du jämför tolkningarna och rangordnar dem med stöd i det du faktiskt vet; slutsatsen följer av vägningen och osäkerheten skrivs ut; du prövar dina uppgifter mot de tre källkritiska frågorna och pekar ut både vem som gynnas och vem som missgynnas.
- A – du väger och nyanserar: du säger också varför andra tänkbara verktyg valdes bort; tolkningarna talar med varandra, så att den ena förklaringen ändrar bilden av den andra; att flera oberoende perspektiv pekar åt samma håll används som ett argument för din vägning; du prövar vad som talar emot din egen slutsats, avgränsar vad den räcker till för och säger vad du skulle behöva veta för att vara säkrare; källkritiken påverkar hur långt argumentet bär, utan att en osäker källa förväxlas med en felaktig siffra; du väger fördelarna för den ena gruppen mot nackdelarna för den andra och prövar hur förslaget drabbar den som har minst makt.
Det som gäller hela vägen
- Två eller tre verktyg. Fler blir en uppräkning, färre blir ingen jämförelse.
- Skriver du om en verklig person: använd inget namn. Skriv ”min chef på ett extrajobb” eller ”en ledare i en förening”.
- Ta med planeringsunderlaget till de lektioner där vi arbetar med uppgiften. Du får veta i förväg när det gäller.
- Uppgiften är individuell.
Debattkort – fråga och tilldelad ståndpunkt
Förhandsgranska
Ett kort per grupp. Vänd det först när läraren säger till. Ståndpunkten är tilldelad – ni har inte valt den, och ingen av er talar i eget namn. Sist på kortet står vad ni ska pröva om jämställdhet och mångfald i just er fråga. Ni får siffrorna till er tendens senare i arbetsområdet.
Fråga 1 – distans- och hybridarbete, lag JA
Frågan: Ett försäkringsbolag har ett team där ungefär hälften av medarbetarna arbetar hemifrån flera dagar i veckan. Mötena har blivit tysta och två medarbetare har sagt upp sig. Ledningen överväger att införa tre obligatoriska kontorsdagar i veckan för hela teamet. Ska arbetsgivaren införa dem? Er tilldelade ståndpunkt: Ja, arbetsgivaren ska införa tre obligatoriska kontorsdagar. Tendensen er fråga bygger på: distans- och hybridarbete Jämställdheten och mångfalden i er fråga: vad tre obligatoriska kontorsdagar betyder för möjligheten att förena förvärvsarbete med föräldraskap – ett av de fem områden där arbetsgivaren ska arbeta förebyggande.
Fråga 1 – distans- och hybridarbete, lag NEJ
Frågan: Ett försäkringsbolag har ett team där ungefär hälften av medarbetarna arbetar hemifrån flera dagar i veckan. Mötena har blivit tysta och två medarbetare har sagt upp sig. Ledningen överväger att införa tre obligatoriska kontorsdagar i veckan för hela teamet. Ska arbetsgivaren införa dem? Er tilldelade ståndpunkt: Nej, arbetsgivaren ska inte införa obligatoriska kontorsdagar, utan lösa problemet på annat sätt. Tendensen er fråga bygger på: distans- och hybridarbete Jämställdheten och mångfalden i er fråga: vad tre obligatoriska kontorsdagar betyder för möjligheten att förena förvärvsarbete med föräldraskap – ett av de fem områden där arbetsgivaren ska arbeta förebyggande.
Fråga 2 – artificiell intelligens (AI), lag JA
Frågan: På ett företag använder tjänstemännen artificiell intelligens (AI) i arbetet betydligt oftare än arbetarna. Företaget har pengar till en utbildningssatsning nästa år. Ska arbetsgivaren rikta hela satsningen till de grupper som använder tekniken minst i dag? Er tilldelade ståndpunkt: Ja, hela satsningen ska riktas till de grupper som använder tekniken minst. Tendensen er fråga bygger på: artificiell intelligens (AI) i organisationer Jämställdheten och mångfalden i er fråga: vad satsningen betyder för vilka grupper som får kompetensutveckling, och för att tekniken används av något fler män än kvinnor. Utbildning och övrig kompetensutveckling är ett av de fem områdena.
Fråga 2 – artificiell intelligens (AI), lag NEJ
Frågan: På ett företag använder tjänstemännen artificiell intelligens (AI) i arbetet betydligt oftare än arbetarna. Företaget har pengar till en utbildningssatsning nästa år. Ska arbetsgivaren rikta hela satsningen till de grupper som använder tekniken minst i dag? Er tilldelade ståndpunkt: Nej, satsningen ska fördelas efter verksamhetens behov och inte efter vem som använder tekniken minst i dag. Tendensen er fråga bygger på: artificiell intelligens (AI) i organisationer Jämställdheten och mångfalden i er fråga: vad satsningen betyder för vilka grupper som får kompetensutveckling, och för att tekniken används av något fler män än kvinnor. Utbildning och övrig kompetensutveckling är ett av de fem områdena.
Fråga 3 – medarbetarengagemang, lag JA
Frågan: I en organisation har medarbetarengagemanget sjunkit två år i rad. Ledningen vill göra något åt utvecklingsmöjligheterna och överväger en regel: varje ledig tjänst och varje befordran ska annonseras öppet, även när chefen redan har en lämplig person i sitt nätverk. Ska arbetsgivaren införa regeln? Er tilldelade ståndpunkt: Ja, varje ledig tjänst och varje befordran ska annonseras öppet. Tendensen er fråga bygger på: medarbetarengagemang Jämställdheten och mångfalden i er fråga: vad regeln betyder för vilka som får tillgång till lediga tjänster och befordringar. Rekrytering och befordran är ett av de fem områdena, och en ledare som rekryterar ur samma bekantskapskrets som alltid sätter en norm.
Fråga 3 – medarbetarengagemang, lag NEJ
Frågan: I en organisation har medarbetarengagemanget sjunkit två år i rad. Ledningen vill göra något åt utvecklingsmöjligheterna och överväger en regel: varje ledig tjänst och varje befordran ska annonseras öppet, även när chefen redan har en lämplig person i sitt nätverk. Ska arbetsgivaren införa regeln? Er tilldelade ståndpunkt: Nej, arbetsgivaren ska kunna tillsätta en tjänst utan öppen annonsering när en lämplig person redan finns. Tendensen er fråga bygger på: medarbetarengagemang Jämställdheten och mångfalden i er fråga: vad regeln betyder för vilka som får tillgång till lediga tjänster och befordringar. Rekrytering och befordran är ett av de fem områdena, och en ledare som rekryterar ur samma bekantskapskrets som alltid sätter en norm.
Fråga 4 – hållbart ledarskap, lag JA
Frågan: Ett företag vill ta sitt samhällsansvar och överväger att skriva in hållbarhetsansvar i varje chefs uppdrag, trots att cheferna redan uppger tidsbrist och brist på resurser. Ska arbetsgivaren göra det? Er tilldelade ståndpunkt: Ja, hållbarhetsansvar ska skrivas in i varje chefs uppdrag. Tendensen er fråga bygger på: hållbart ledarskap Jämställdheten och mångfalden i er fråga: vad ett växande chefsuppdrag utan mer tid betyder för vilka som kan vara chef – till exempel för möjligheten att förena ett chefsuppdrag med föräldraskap.
Fråga 4 – hållbart ledarskap, lag NEJ
Frågan: Ett företag vill ta sitt samhällsansvar och överväger att skriva in hållbarhetsansvar i varje chefs uppdrag, trots att cheferna redan uppger tidsbrist och brist på resurser. Ska arbetsgivaren göra det? Er tilldelade ståndpunkt: Nej, ansvaret ska inte skrivas in i varje chefs uppdrag förrän tiden och resurserna finns. Tendensen er fråga bygger på: hållbart ledarskap Jämställdheten och mångfalden i er fråga: vad ett växande chefsuppdrag utan mer tid betyder för vilka som kan vara chef – till exempel för möjligheten att förena ett chefsuppdrag med föräldraskap.
Gruppens startkort
Förhandsgranska
Fylls i i dag och lämnas in vid lektionens slut. Ni får tillbaka det vid förberedelsepasset.
Gruppens medlemmar
Vår debattfråga
Vår tilldelade ståndpunkt
Tendensen frågan bygger på
Vilka delar av begreppskartan rör vår fråga? Skriv de grenar ni markerat och en rad om varför.
Talarordning: vem inleder, vem bemöter, vem håller slutplädering? (Fylls i vid förberedelsepasset – lämna tomt i dag.)
Bara för dig
- Momentet ligger fast och får inte bytas mot en annan aktivitet. Krymper tiden: korta begreppskartans luckdel, inte det här.
- Läs nivåerna högt ur båda uppgiftspapperen. Det är den enda gången eleverna hinner ta in dem i lugn och ro, och samma nivåer delas ut igen när uppgifterna planeras och förbereds senare i arbetsområdet.
- Sju saker bedöms i den skriftliga uppgiften: de fem stegen plus de två genomgående kraven om källkritik och om vem som gynnas och vem som missgynnas. Säg det talet högt – det är löftet eleverna ska kunna hålla dig till.
- Publikprotokollet är en förutsättning för debatten, inte en egen betygsgrundande del. Säg det rakt ut, så att ingen tror att protokollet ensamt sätter nivån.
- Sätt samman grupperna själv. Både frågan och sidan är tilldelade, och det är också skyddet: ingen elev talar i eget namn i en fråga som kan gälla eleven själv.
- Var noga med vad du lovar. Debatten följs upp vid expertrundan och vid förberedelsepasset och genomförs vid ett tillfälle – inte varje lektion. Säg det som det är, så stämmer elevernas bild med planen.
- Anteckna vilken tendens varje grupp fått. Listan behövs när expertgrupperna sätts samman, så att varje grupp får en medlem som blir expert på just sin tendens.
- Kommer frågan om vad tendenserna är: säg att de kommer senare i arbetsområdet och att ingen behöver kunna dem i dag. Gruppen behöver bara veta vilken deras är.
- En elev som säger att den tilldelade sidan inte går att driva ska inte pressas inför klassen. Byt grupp eller sida efteråt, i lugn och ro, utan att göra en sak av det.
- Säg vad varje kort kräver om jämställdhet och mångfald. Raden sist på kortet är obligatorisk för laget, och det är den som gör att arbetsområdets jämställdhetsmål prövas i debatten och inte bara i arbetsbladen.
Om metoden
Lektionen byggs runt ett konkret fall: eleverna får ett kort beskrivet scenario ur en verklig eller verklighetstrogen organisation och analyserar det med lektionens begrepp och modeller, enskilt eller i grupp, med gemensam uppsamling. Casetexten och analysfrågorna ges i lektionens ämnesspecifika instans. Kan bära en hel kärnaktivitet (till skillnad från flex_case, som är ett kort 15-minuterstillägg).
Pedagogisk metod: Case-baserat lärande; transfer och tillämpning teori→praktik.
Exit ticket
Lektionens strukturerade avslut (~5 minuter): kort avstämning som visar vad eleverna tagit med sig innan de går. Visas i helskärm.
- Vad är Agenda 2030, och hur många globala mål omfattar den?
- Nämn två av Global Compacts fyra områden.
- Påståendet i lektionens början: har du ändrat uppfattning? Skriv ja eller nej och ett skäl.
Arbetsblad
Färdig färdighetsträning att dela ut — förhandsvisningen nedan visar bladet som det skrivs ut, med svarsrader och svarsytor. Finns flera varianter kan du byta blad.
Hållbarhet och samhällsansvar
Svara med egna ord på fråga 1–5. Fråga 6 är en flervalsfråga – ringa in ett alternativ.
Vad är Agenda 2030? Skriv vem som står bakom den, hur många mål och delmål den omfattar, när den antogs och vilket år den siktar mot.
Vad är Global Compact, och vilka fyra områden gäller principerna?
Varifrån är Global Compacts principer hämtade, enligt läromedlet?
Vad lovar ett företag som ansluter sig till Global Compact?
Förklara med egna ord vad läromedlet menar med att etisk medvetenhet, medbestämmande och arbetet mot diskriminering är den lokala versionen av samma tanke som ramverken uttrycker globalt.
Hur många globala mål omfattar Agenda 2030? Ringa in ett alternativ. a) 17 b) 30 c) 169
Tilläggsmoduler
Valfria tillägg utöver standardkomponenterna (cirka 15 minuter vardera) — välj ett eller flera om schemat tillåter ett längre pass.
Fördjupningsaktivitet
15 minPröva vad ett frivilligt åtagande är värt jämfört med en lag, i en form där varje grupp måste stå för sitt svar.
Förbered innan
- Dela in i grupper om fyra och numrera platserna 1–4.
- Ha en tärning eller fyra lappar med siffrorna 1–4 till dragningen.
Ram2 min
Visa frågan. Säg att modulen körs som en för alla: gruppen enas om ett svar, alla ska kunna framföra det, och du drar ett nummer när tiden är ute.
Gruppen arbetar8 min
Grupperna skriver ett svar på högst fyra meningar. Kravet är att svaret nämner minst en svensk spelregel och minst ett internationellt ramverk vid namn. Gå runt och pressa: vad händer med den som bryter mot det ena, och med den som bryter mot det andra?
Dragningen5 min
Dra nummer och ta tre grupper. Landa i att båda uttrycker samma tanke – en verksamhet är en del av samhället och bär ett ansvar för människor och miljö – men att de fungerar på olika sätt.
Bara för dig
- Frågan är svår med flit. Ett svar som bara säger att lagar är starkare får följdfrågan varför företag då ansluter sig frivilligt till något.
- Håll svaret på det arbetsområdet behandlat. Detaljer om hur ramverken följs upp ligger utanför kursen.
Om metoden
En fullvärdig 15-minutersaktivitet för den som vill nå ett högre betyg – inte bara en fråga. Instansen anger konkret vad eleverna gör och i vilken arbetsform: fördjupningsfrågan körs genom en namngiven struktur (till exempel klok penna eller en för alla), med tydliga steg och tider. Frågan som eleverna ska se ligger i helskärmstexten.
Pedagogisk metod: Fördjupning mot högre betygsnivå; höga förväntningar och analysträning (kopplat till betygskriteriernas C- och A-nivå).
Kort verklighetsfall (case)
15 minGe en snabb tillämpning där ett företags löften ska prövas mot Global Compacts fyra områden och mot arbetsområdets svenska spelregler.
Ram2 min
Visa fallet och bilda par. Säg vad som ska levereras: ett område per löfte, och en rad om vilket av löftena som redan täcks av svensk lag.
Paranalys8 min
Paren arbetar. Gå runt och pressa på den sista raden: vilket av löftena är egentligen bara ett löfte om att följa den lag som redan gäller här?
Uppsamling5 min
Ta tre par. Ge facit: löfte 1 hör till arbetsrätt och arbetsvillkor, löfte 2 till miljö, löfte 3 till antikorruption och löfte 4 till mänskliga rättigheter. Löfte 1 och 4 rör sådant som i Sverige redan följer av diskrimineringslagen och av kollektivavtalen. Landa i att ramverket blir störst där lagstiftningen är svagast.
Bara för dig
- Den sista raden är momentets poäng. Ett internationellt åtagande betyder olika mycket i olika länder.
- Låt inte paren fastna i vilket löfte som är finast. Frågan är vilket område varje löfte hör till.
Om metoden
En fullvärdig 15-minutersaktivitet kring ett kort verklighetsfall: instansen ger själva fallet (2–4 meningar), anger arbetsformen (till exempel par som analyserar med en angiven modell och sedan kort uppsamling) och tiderna. Fallet och uppgiften eleverna ska se ligger i helskärmstexten.
Pedagogisk metod: Case-baserat lärande; transfer och tillämpning teori→praktik.
Differentiering
Examinationsmomentet ligger fast och ska ha sina tjugo minuter. Bär ett helklassamtal vid tavlan inte i den här gruppen körs sorteringen av arbetsområdets delar i stället – men rita ändå upp de fem grenarna på tavlan efteråt, eftersom grupperna ska markera sin fråga mot dem. Behöver klassen innehållet i ett svep är lärargenomgången ett bättre val än den frågedrivna förhandsgranskningen. Den som vill får skriva sina tre frågor tillsammans med en kamrat, och uppgiftspapperen ligger kvar på bänken under hela examinationsmomentet så att nivåerna går att följa medan de läses. Ett lag som blir klart tidigt formulerar det starkaste argumentet mot sin egen tilldelade ståndpunkt, eller börjar på tillämpningsbladet. Blir tiden knapp kortas begreppskartan till tjugo minuter: stryk luckdelen och nöj dig med de kopplingar klassen själv hittar. Lektionen samlar hela etikdelen och startar examinationen – nästa lektion byter spår till analysmetoden, så avsluta med att säga att kartan finns kvar och att grupperna behåller sina frågor.