Medbestämmande och den svenska modellen (MBL)
Att arbetsmarknadens parter själva förhandlar fram spelreglerna i arbetslivet, i stället för att staten detaljstyr, kallas den svenska modellen.
Lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) kom 1976. Den reglerar den kollektiva arbetsrätten mellan arbetsgivare och arbetstagare. Lagen ger fackliga organisationer inflytande i arbetslivet. Tre delar är särskilt viktiga. Föreningsrätten ger var och en rätt att tillhöra en arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation. Förhandlingsrätten ger arbetstagarorganisationer rätt att förhandla med arbetsgivaren. Arbetsgivaren är dessutom skyldig att förhandla innan viktigare beslut fattas. Kollektivavtalen är skriftliga avtal mellan parterna om villkoren i arbetslivet. Medbestämmandet genom förhandling och kollektivavtal uttrycker demokratiska värderingar i arbetslivet. För dig som ledare betyder det att förankring inte är frivillig artighet. Du kan inte lägga om schemat, omorganisera eller flytta verksamheten utan att först förhandla med facket.
Läs mer i läromedlet
- Kapitel 10: Etik, demokratiska värderingar, jämställdhet och mångfald — avsnittet ”Demokratiska värderingar och den svenska modellen”
Källa
- Sveriges riksdag: Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL) (Gäller; ändrad t.o.m. senare SFS)