Introduktion till ledarskap och organisation

Ett godtagbart svar förklarar att tvärvetenskapligt betyder att ämnet hämtar kunskap från flera vetenskaper i stället för att bygga på en enda, och namnger de fyra: företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Ge en poäng för förklaringen och en poäng för de fyra vetenskaperna. Ett fylligare svar kan också ange vad varje vetenskap bidrar med: företagsekonomin hur en verksamhet ska styras och organiseras för att nå sina mål, psykologin hur enskilda människor tänker, känner och handlar, sociologin vad som händer när många människor ska fungera ihop, och pedagogiken hur människor lär sig och utvecklas. (Kapitel 1 – ämnets tvärvetenskapliga bas)

Rätt svar: b) — Rätt svar är att en teori är en sammanhängande förklaring av varför något händer, en förklaring som dessutom kan prövas mot verkligheten. En teori nöjer sig alltså inte med att beskriva att något sker, utan söker orsaken. Fackordet med en bestämd innebörd är i stället ett begrepp, till exempel motivation eller konflikt, och den förenklade bilden med rutor och pilar är en modell, som tunnelbanekartan vilken utelämnar detaljer för att visa det viktiga. (Kapitel 1 – begrepp, teori och modell)

Rätt svar: a) — Rätt svar är att planera, organisera, leda, samordna och kontrollera. Det andra alternativet beskriver huvuddragen i Taylors scientific management, som handlade om arbetet på fabriksgolvet och inte om Fayols indelning av ledningsarbetet. Det tredje alternativet räknar upp uppgifter som kan förekomma i en verksamhet, men de är inte Fayols funktioner. Fayol formulerade dessutom 14 allmänna principer för administration, till exempel arbetsdelning och enhetlig order, men de är principer och inte de fem funktionerna. (Kapitel 1 – Fayols fem funktioner)

Ett utvecklat svar förklarar att scientific management gick ut på att ersätta tumregler och gamla vanor med ett systematiskt, vetenskapligt studium av arbetet. Bland idéerna finns att arbetsmomenten kartläggs, bland annat med tidsstudier som mäter hur lång tid varje moment tar, att arbetarna väljs ut och lärs upp på vetenskaplig grund, att ledning och arbetare samarbetar, och att ansvaret delas tydligt så att ledningen planerar arbetet och arbetaren utför det. Minst tre av dessa ska finnas med. Syftet som Taylor själv angav var maximal välmåga för både arbetsgivaren och varje anställd. Svaret kan också nämna att idéerna kom i boken The Principles of Scientific Management år 1911. Ge två poäng för innehållet och en poäng för syftet. (Kapitel 1 – Taylor och scientific management)

Rätt svar: a) — Rätt svar är att de klassiska idéerna fortfarande används. Hundra år gamla tankar om planering, arbetsdelning och mätning lever i högsta grad kvar, vilket snabbmatsrestaurangen visar. Att idéerna helt skulle ha ersatts är fel: det som har skett är att tyngdpunkten har förskjutits mot ett mer relations- och utvecklingsinriktat ledarskap, inte att det äldre sättet att organisera har försvunnit. Att skolorna skulle ha utformats för tjänste- och kunskapssamhället är också fel, eftersom de växte fram i industrisamhället och var ett svar på dess omvärld med fabriker och stora arbetarskaror. (Kapitel 1 – de klassiska organisationsskolorna i dagens arbetsliv)

Rätt svar: a) — Rätt svar är att de flesta arbetar med tjänster, till exempel vård, handel, utbildning och service, i stället för med varutillverkning. Det andra alternativet beskriver ett industrisamhälle, den samhällsform som länge rådde i västvärlden. Det tredje alternativet beskriver det som begreppet kunskapssamhälle betonar, alltså att kunskap har blivit verksamheternas viktigaste resurs. De tre begreppen ligger nära varandra, men frågan gäller just tjänstesamhället. (Kapitel 1 – från industrisamhälle till tjänste- och kunskapssamhälle)

Rätt svar: a) — Rätt svar är att en tjänst uppstår i mötet mellan människor och att kunskapen sitter hos medarbetarna, inte i maskinerna. Resultatet hänger därför på medarbetarnas omdöme, kunnande och engagemang, och det går inte att detaljplanera fram. Att uppgifterna skulle vara enkla är fel och motsäger just poängen att arbetet kräver kunnande. Att inga arbetsmoment längre skulle gå att planera är också fel: planerat och tidsatt arbete finns kvar i dagens arbetsliv, till exempel i en snabbmatsrestaurang. Det är alltså inte planering i sig som blivit omöjlig, utan detaljstyrning som fungerar sämre i kunskapsarbete. (Kapitel 1 – ledarskapet i tjänste- och kunskapssamhället)

Ett godtagbart svar förklarar att chef är en formell befattning som någon blir tilldelad uppifrån, medan ledarskap är en påverkansprocess: att få en grupp att sträva mot gemensamma mål. En chef är därför inte automatiskt en ledare. Exemplet kan vara en lagkapten som får med sig hela laget, eller ett annat rimligt exempel på någon som leder utan formell titel. Ett fylligare svar vänder också på saken och nämner att en chef som ingen lyssnar på har titeln men inte ledarskapet. Ge en poäng för skillnaden och en poäng för ett hållbart exempel. (Kapitel 1 – chef och ledare)

Ett utvecklat svar förklarar att omvärlden är allt utanför organisationen som påverkar den, och ger minst tre exempel: teknik, lagar, konkurrenter, kundernas värderingar och samhällsekonomin. Svaret ska också visa sambandet: ingen organisation lever i ett vakuum, och när omvärlden förändras kan organisationen behöva förändras med den. Det egna exemplet ska hänga ihop, till exempel en bokhandel vars kunder börjar beställa böcker på nätet samtidigt som hyrorna stiger, och som därför kan behöva ändra verksamheten mot evenemang, kaféhörna eller egen näthandel. Ge två poäng för förklaringen och exemplen på omvärldsfaktorer och en poäng för ett eget exempel som visar orsakssambandet, inte bara räknar upp förändringar. (Kapitel 1 – organisationens omvärld)

Sakinnehållet: Taylor studerade arbetet på fabriksgolvet och ville ersätta tumregler och gamla vanor med ett systematiskt, vetenskapligt studium av arbetet, bland annat med tidsstudier, och dela ansvaret tydligt mellan ledningen som planerar och arbetaren som utför. Fayol intresserade sig i stället för ledningens eget arbete, delade in det i fem funktioner – planera, organisera, leda, samordna och kontrollera – och formulerade 14 allmänna principer för administration, till exempel arbetsdelning och enhetlig order. Gemensamt är att båda sökte allmänna principer för hur arbete och organisation bör ordnas, och att båda var verksamma i industrisamhället. Ett svar på E-nivå beskriver på ett godtagbart sätt vad var och en av dem gjorde, men jämförelsen stannar vid en uppräkning och kopplingen till tiden blir enkel eller bara antydd. Ett svar på C-nivå, som frågan siktar mot, gör en verklig jämförelse: det pekar ut skillnaden i blickpunkt, fabriksgolvet mot ledningsarbetet, lyfter fram något gemensamt och förklarar utvecklat varför industrisamhällets fabriker och stora arbetarskaror gjorde ordning, mätning och tydlig struktur till centrala frågor. Ett svar på A-nivå är dessutom nyanserat: det kan väga in att de två synsätten kompletterar varandra genom att beskriva olika nivåer i samma organisation, och resonera om att lärorna är barn av sin tid och därför fungerar olika väl i dagens arbetsliv. (Kapitel 1 – Taylor och Fayol)

Ett välutvecklat svar på A-nivå gör en verklig analys och belägger den med konkreta drag hos den valda verksamheten. Eleven identifierar konkreta omvärldsfaktorer – till exempel teknik, lagar, konkurrenter, kundernas värderingar och samhällsekonomin – och visar hur de ställer krav på ledarskapet. Svaret använder samhällsutvecklingen som förklaring: Taylors och Fayols läror var ett svar på industrisamhällets omvärld med fabriker och stora arbetarskaror, medan dagens betoning av relationer, utveckling och delaktighet är ett svar på tjänste- och kunskapssamhällets villkor, där kunskapen sitter hos medarbetarna och tjänsten uppstår i mötet mellan människor. Det som lyfter svaret till A är nyanseringen: eleven väger argument mot varandra, ser att en och samma verksamhet kan rymma både standardiserade, detaljstyrda moment och kunskapsarbete som kräver ett utvecklingsinriktat ledarskap, och motiverar sin slutsats i stället för att välja ett av idealen rakt av. Ett svar på E-nivå beskriver översiktligt någon omvärldsfaktor och för ett enkelt resonemang om ledarskapet, ofta utan att skilja de båda idealen tydligt åt. Ett svar på C-nivå kopplar utvecklat omvärldsfaktorerna till ledarskapet och redogör för båda idealen, men landar i ett av dem utan att pröva motargument. Bedöm förmågan att belägga och motivera; det finns inget enda rätt svar på vilket ideal som passar verksamheten bäst. (Kapitel 1 – omvärld, samhällsförändring och ledarskap)