Tänk dig en helt vanlig morgon. Du vaknar av mobilens alarm, äter en frukost som kommer från en butikskedja, åker buss med ett trafikbolag och går in genom dörrarna till en skola. Redan innan första lektionen har börjat har du mött fyra organisationer. Bakom var och en av dem finns människor som planerar, samarbetar och leder – oftast utan att du tänker på det. Det här läromedlet handlar om just detta: hur organisationer fungerar och vad ledarskap betyder för att människor tillsammans ska nå sina mål.
I det här första kapitlet lägger vi grunden. Du får veta vilka vetenskaper ämnet bygger på och vilka tankeverktyg vi använder genom hela boken. Du får också följa hur synen på organisation och ledarskap har förändrats, från det tidiga 1900-talets fabriker till dagens arbetsliv, där förändring är mer regel än undantag.
Ett ämne med flera rötter
Vi börjar med ordet organisation. I det här läromedlet menar vi en grupp människor som samarbetar på ett ordnat och varaktigt sätt för att nå gemensamma mål. En skola, ett företag, en kommun och en idrottsförening är alla organisationer, trots att de ser mycket olika ut. Där människor ska arbeta mot mål tillsammans behövs dessutom ledarskap: någon eller några som pekar ut riktningen, samordnar arbetet och får gruppen att fungera. Exakt vad ledarskap innebär – och varför det inte är samma sak som att vara chef – återkommer vi till senare i kapitlet.
Ämnet ledarskap och organisation är tvärvetenskapligt. Det betyder att det hämtar kunskap från flera vetenskaper i stället för att bygga på en enda. Basen finns i företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. De fyra områdena bidrar med varsitt perspektiv. Företagsekonomin frågar hur en verksamhet ska styras och organiseras för att nå sina mål. Psykologin hjälper oss att förstå hur enskilda människor tänker, känner och handlar. Sociologin riktar blicken mot grupper och samhällen: vad som händer när många människor ska fungera ihop. Pedagogiken handlar om hur människor lär sig och utvecklas, något varje ledare behöver förstå. Med begrepp, teorier och modeller från dessa områden behandlar ämnet frågor om ledarskap och organisation i olika typer av verksamheter.
Stanna upp ett ögonblick: vilka organisationer är du själv en del av? Välj en av dem och fundera på vem som leder den – och hur du märker det.
Ett ämne med flera rötterBegrepp, teori och modell – tre tankeverktyg
Orden begrepp, teori och modell återkommer genom hela läromedlet, eftersom ämnet använder just begrepp, teorier och modeller för att förklara hur individer och grupper fungerar i organisatoriska sammanhang. Därför behöver du kunna skilja de tre åt redan från början.
Ett begrepp är ett fackord med en bestämd innebörd. Motivation, organisationskultur och konflikt är exempel på begrepp du möter i den här boken. Begreppen ger oss ett gemensamt språk: när alla menar samma sak med ett ord kan vi diskutera utan missförstånd.
En teori är en sammanhängande förklaring av varför något händer. En teori nöjer sig inte med att beskriva att medarbetare anstränger sig olika mycket – den försöker förklara varför. Bra teorier prövas dessutom mot verkligheten: håller förklaringen när vi undersöker hur människor faktiskt beter sig?
En modell är en förenklad bild av något komplicerat, ofta ritad som en figur med rutor och pilar. Tänk på en tunnelbanekarta. Den visar inte varje kurva på spåret, och avstånden stämmer sällan, men den visar precis det du behöver för att hitta rätt. På samma sätt utelämnar en bra modell mängder av detaljer för att du ska se det viktiga. En modell ska alltså inte bedömas efter om den visar allt, utan efter om den hjälper dig att förstå och handla.
De tre verktygen hänger ihop. Teorier byggs upp av begrepp, och modeller sammanfattar ofta en teori så att den blir lättare att använda. När du senare möter till exempel en modell över en grupps utveckling vet du därmed vad du ska fråga: vilka begrepp bygger den på, vilken teori ligger bakom och vad har förenklats bort?
Begrepp, teori och modell – tre tankeverktygOrdning och mätning – industrisamhällets organisationslära
Synen på hur organisationer bör ledas har vuxit fram ur sin tid. Länge var västvärlden ett industrisamhälle, ett samhälle där varuproduktion i fabriker dominerade arbetslivet. I den miljön föddes de första stora organisationslärorna, och två namn brukar räknas till de klassiska organisationsskolorna: Frederick W. Taylor och Henri Fayol.
Taylor gav år 1911 ut boken The Principles of Scientific Management, på svenska ungefär "den vetenskapliga företagsledningens principer". Hans idé, scientific management, gick ut på att ersätta tumregler och gamla vanor med ett systematiskt, vetenskapligt studium av arbetet. Arbetsmomenten kartlades bland annat med tidsstudier, alltså mätningar av hur lång tid varje moment tar. Arbetarna skulle väljas ut och läras upp på vetenskaplig grund, ledning och arbetare skulle samarbeta, och ansvaret skulle delas tydligt: ledningen planerar arbetet, arbetaren utför det. Syftet var enligt Taylor maximal välmåga för både arbetsgivaren och varje anställd.
Medan Taylor studerade arbetet på fabriksgolvet intresserade sig hans samtida Henri Fayol för ledningens eget arbete. Han delade in det i fem funktioner – att planera, organisera, leda, samordna och kontrollera – och formulerade dessutom 14 allmänna principer för administration, till exempel arbetsdelning, som innebär att arbetet delas upp så att var och en specialiserar sig, och enhetlig order, som innebär att varje anställd bara ska ha en chef att lyda under. Idéerna presenterades i original 1916 och fick stor spridning genom den engelska översättningen General and Industrial Management 1949.
Känns tankegångarna igen? Besök en snabbmatsrestaurang och se dig omkring: varje arbetsmoment är planerat i förväg, tydligt uppdelat och tidsatt. Hundra år gamla idéer lever i högsta grad kvar. Men fundera också på baksidan: vad tror du händer med arbetsglädjen när någon annan har planerat varje detalj i ditt arbete? Den frågan bär du med dig in i nästa kapitel.
Från industrisamhälle till tjänste- och kunskapssamhälle
Samhället som de klassiska skolorna byggdes för finns till stora delar inte kvar. Efter hand blev tjänstesektorn dominerande i västvärlden, och industrisamhället övergick i ett tjänste- och kunskapssamhälle. I ett tjänstesamhälle arbetar de flesta med tjänster, till exempel vård, handel, utbildning och service, i stället för med varutillverkning. Begreppet kunskapssamhälle betonar i sin tur att kunskap har blivit verksamheternas viktigaste resurs.
Den förändringen påverkar ledarskapet i grunden. En tjänst uppstår i mötet mellan människor, och kunskapen sitter hos medarbetarna – inte i maskinerna. Då fungerar detaljstyrning enligt Taylors modell sämre, eftersom resultatet hänger på medarbetarnas omdöme, kunnande och engagemang. I takt med samhällsförändringen har tyngdpunkten därför förskjutits från ett hierarkiskt och auktoritärt styrande chefskap mot ett mer relations- och utvecklingsinriktat ledarskap. Hierarkisk betyder att organisationen är ordnad i nivåer där varje nivå är överordnad nästa, och auktoritär betecknar en stil som styr genom order och kontroll snarare än genom delaktighet.
Från industri- till tjänste- och kunskapssamhälleChef och ledare – inte samma sak
Orden chef och ledare används ofta som om de vore utbytbara, men i det här ämnet skiljer vi på dem. Chef är en formell befattning som någon blir tilldelad uppifrån. Ledarskap är i stället en påverkansprocess: att få en grupp att sträva mot gemensamma mål. En chef är därför inte automatiskt en ledare. Du har säkert själv mött båda sidorna av skillnaden. En lagkapten som får med sig hela laget utövar ledarskap utan att vara chef, medan en chef som ingen lyssnar på har titeln men inte ledarskapet. Kom du på någon i din egen vardag som leder utan formell titel?
Vad som gör ett ledarskap välfungerande är en av ämnets stora frågor. Ledarskapsforskningen rymmer i dag en lång rad teorier om detta, och forskarna prövar dem mot empiriskt stöd – alltså mot systematiska undersökningar av verkligheten – för att se vilka som håller. I kapitel 6 och 7 granskar vi de viktigaste av dessa teorier närmare.
Chef och ledare – inte samma sakEn omvärld i ständig förändring
Ingen organisation lever i ett vakuum. Allt som finns utanför organisationen och påverkar den kallas dess omvärld: teknik, lagar, konkurrenter, kundernas värderingar och samhällsekonomin. När omvärlden förändras kan organisationen behöva förändras med den.
Tänk dig en liten bokhandel på en gågata. Kunderna börjar beställa sina böcker på nätet, hyrorna stiger och en ny generation läser hellre i mobilen. Ägaren står inför ett val: fortsätta som förut och se kunderna försvinna, eller förändra verksamheten – kanske mot evenemang, kaféhörna och egen näthandel. Exemplet är påhittat, men mekanismen är verklig, och du kommer att känna igen den i organisation efter organisation genom hela boken.
Här knyts kapitlets trådar ihop. Taylors och Fayols läror var svar på industrisamhällets omvärld, med dess fabriker och stora arbetarskaror. Dagens betoning av relationer, utveckling och delaktighet är på samma sätt ett svar på tjänste- och kunskapssamhällets villkor. Teorier och modeller är med andra ord barn av sin tid. Det är därför detta läromedel ständigt frågar inte bara vad en teori säger, utan också när den uppstod och vad den var ett svar på. Så tränar du det analytiska öga som ämnet vill ge dig.
En sak har dock alla tiders organisationer gemensam: de består av människor. Nästa kapitel zoomar därför in på individen och en av arbetslivets mest avgörande frågor – vad är det egentligen som får människor att vilja anstränga sig? Det är frågan om motivation.
Organisationen och dess omvärld