Ledarskap & organisation
Lektion 7

Vad organisationskultur är – värdering, norm och antagande

Kap 09: Organisationskultur70 min + exit ticket

Lärandemål

  • Beskriva vad organisationskultur är: de gemensamma antaganden, värderingar och normer som präglar en organisation.
  • Skilja en värdering från en norm och från ett antagande, och ge egna exempel på var och en.
  • Förklara hur en kultur lärs in och förs vidare trots att den sällan står nedskriven.
  • Ge exempel på hur olika delar av samma organisation kan utveckla egna subkulturer.
Visa på tavlan:

Lektionsintro

Elevnära start som visas i helskärm när lektionen börjar: vad vi gör i dag, hur vi arbetar och varför.

Två arbetsplatser med samma regler kan kännas helt olika. Det är dagens ämne. Skriv först ner tre oskrivna regler du själv har mött, och hur du lärde dig dem. Sedan läser du avsnittet på egen hand med en läsguide. Största delen av passet sorterar ni kort i par vid fyra stationer: värdering, norm eller antagande? Till slut förklarar ni för varandra hur två avdelningar på samma arbetsplats kan ha olika kultur.

Lektionens uppläggning

Kärnan i lektionen, i ordning — 70 minuter plus exit ticket (~5 min) som strukturerat avslut. Varje moment visar ett huvudförslag; finns alternativ kan du byta moment mot ett likvärdigt förslag.

1Uppstart
Uppstart

Tyst startuppgift

5 min

Få fram elevernas egna oskrivna regler som råmaterial, så att begreppet norm har något att sitta fast i redan innan det introduceras.

Förbered innan
  • Visa uppgiften på tavlan innan eleverna kommer in.
  • Lägg ut sorteringsmattorna på bänkarna medan eleverna skriver.

  1. Skriv enskilt och tyst4 min

    Eleverna skriver ner tre oskrivna regler från en förening, ett lag eller ett jobb de har varit med i, och hur de lärde sig dem. Tystnad. Ta närvaro under tiden.

  2. Två röster1 min

    Låt två elever läsa upp en regel var. Kommentera inte innehållet – konstatera bara att ingen av dem stod skriven någonstans, och att det är dagens ämne.

Bara för dig
  • Den som inte kommer på något får skriva om klassrummet: vad gör man här utan att någon har sagt till om det?
  • Rätta inga svar. Korten i huvudaktiviteten är det som skiljer begreppen åt – här samlar vi bara material.
  • Håll tillbaka orden värdering, norm och antagande. De kommer i läsningen.
Om metoden

En kort, konkret uppgift som eleverna löser enskilt och under tystnad direkt när lektionen börjar. Uppgiften kräver ingen introduktion, ryms på tavlan/projektorn och kanaliserar snabbt uppmärksamheten. Läraren använder tiden till att ta närvaro och landa gruppen. Uppgiften kan repetera föregående lektion eller aktivera förkunskaper inför dagens innehåll.

Pedagogisk metod: Tyst startuppgift ("do now"/"bell work") – rutin för lektionsstart och uppmärksamhetsstyrning; vilar på aktiv framplockning (retrieval practice) när uppgiften repeterar tidigare stoff.

2Genomgång
input

Textläsning med läsguide

15 min

Låta eleverna möta läromedelstexten om vad organisationskultur är på egen hand och komma ut med de tre byggstenarna åtskilda.

Förbered innan
  • Kopiera läsguiden, en per elev.
  • Skriv upp vilket avsnitt som ska läsas: avsnittet Vad är organisationskultur? i kapitlet om organisationskultur.
  • Bilda par i förväg, så att jämförelsen kan börja direkt.

  1. Ram2 min

    Dela ut läsguiden och läs de tre stegen högt: markera nyckelorden i texten, besvara de två frågorna, och skriv ner en sak du inte förstod. Säg att läsningen är tyst och att paren jämför efteråt.

  2. Tyst enskild läsning8 min

    Eleverna läser avsnittet och fyller i läsguiden. Gå runt tyst. Peka på rätt stycke för den som fastnat i stället för att förklara.

  3. Paren jämför3 min

    Paren jämför sina svar på de två frågorna och enas om ett svar var. De stryker under det de skrev olika.

  4. Klara upp det som fastnat2 min

    Samla in två eller tre saker som eleverna inte förstod och räta ut dem. Håll fast vid skillnaden mellan de tre byggstenarna – den är det korten strax kommer att pröva.

    • Vad var svårast att skilja åt: värdering, norm eller antagande?
    • Vem har ett exempel på något som var svårt att placera?
Elevmaterial 2
Läsguide – Vad är organisationskultur?
En per elev
Förhandsgranska

Läs avsnittet Vad är organisationskultur? Arbeta i tre steg: markera först nyckelorden i texten, besvara sedan de två frågorna med egna ord, och skriv sist ner en sak du inte förstod. Du jämför med din partner efteråt.

Steg 1. Markera de fyra nyckelorden i texten

Stryk under organisationskultur, värdering, norm och antagande där de förklaras. Skriv en egen kort förklaring till varje ord här.

Steg 2a. Vad skiljer en norm från en värdering? Ge ett exempel på varje.

Steg 2b. Kulturen står sällan nedskriven. Hur lär sig en ny medarbetare den ändå?

Steg 3. En sak jag inte förstod

Facit till läsguidens frågor
Lärarens eget
Förhandsgranska

Lärarens eget underlag under uppklarningen. Delas inte ut.

  1. Vad skiljer en norm från en värdering?

  2. Kulturen står sällan nedskriven. Hur lär sig en ny medarbetare den ändå?

Facit — visas inte för eleverna
  1. Värderingen säger vad som är viktigt och eftersträvansvärt – till exempel att kunden alltid ska känna sig välkommen. Normen är den oskrivna regeln för hur man bör bete sig – till exempel att man alltid kommer i tid till mötet. Värderingar talar om vad som är önskvärt, normer styr beteendet. Antagandet ligger djupast och tas för givet utan att någon tänker på det, som att chefen fattar de svåra besluten.
  2. Kulturen lärs in och förs vidare i vardagen: den nya medarbetaren uppfattar snabbt vad som belönas, vad som väcker irritation och vilka historier som berättas i fikarummet. Ingen delar ut en lista över de oskrivna reglerna, men efter några veckor vet man när man får sätta sig ner, hur man pratar med stamkunderna och vad man aldrig säger till chefen.
Bara för dig
  • Läsningen är områdets enda tillfälle där eleverna möter läromedelstexten helt på egen hand. Förklara inte i förväg – det tar bort hela poängen.
  • Den vanliga glidningen är att allt blir normer. Håll frågan redo: säger meningen vad man ska göra, eller vad som är viktigt?
  • Subkulturerna tas inte här. De kommer i lektionens sista moment.
Om metoden

Eleverna läser enskilt ett utpekat avsnitt i läromedlet med en färdig läsguide vid sidan. Läsguiden styr läsningen i tre steg: markera nyckelbegreppen, besvara två eller tre frågor i texten, och formulera en sak du inte förstod. Passet avslutas med att paren jämför svar och att läraren klarar upp det som fastnat. Eftersom eleverna möter originaltexten själva blir läsförmågan en del av lärandet.

Pedagogisk metod: Styrd läsning med läsguide (reading guide); minskar risken att svag läsning ger svagt innehåll och gör läsandet aktivt i stället för passivt.

3Huvudaktivitet
Aktivitet

Sorteringsstationer

35 min

Träna eleverna i att avgöra om ett påstående är en värdering, en norm eller ett antagande – det är gränsfallen mellan dem som är lektionens svåra del.

Förbered innan
  • Möblera fyra stationer med plats att lägga ut kort.
  • Kopiera stationsunderlaget och klipp isär korten. Ett kuvert per station.
  • Lägg ut de tre rubrikskyltarna vid varje station, med gott om utrymme mellan dem.
  • Kopiera sorteringsmattan, en per par. Den följer med paret runt.
  • Ha facitet hos dig. Det delas inte ut.

  1. Ram och rotation3 min

    Visa uppgiften och rotationsordningen. Varje par börjar vid en station, sorterar de fem korten under skyltarna VÄRDERING, NORM eller ANTAGANDE och skriver in dem på sin matta. Båda i paret ska kunna motivera varje kort. Säg att ett kort per station är svårare än de andra, och att det kortet ska skrivas i mattans nedersta fält tillsammans med motiveringen. Korten läggs tillbaka i kuvertet innan paret går vidare.

  2. Fyra rundor24 min

    Sex minuter per station, sedan byte på din signal. Gå runt och lyssna. Ställ samma fråga varje gång ett par tvekar: säger kortet vad man ska göra, vad som är viktigt, eller vad alla utgår från utan att tänka? Notera vilka kort som ställer till det – dem tar du i genomgången.

  3. Gemensam genomgång6 min

    Gå igenom station för station med facit framför dig. Ta bara det korta svaret på de enkla korten och stanna vid det svåra kortet i varje station. Låt ett par motivera innan du ger svaret.

  4. Avrundning2 min

    Sammanfatta regeln som eleverna kan ta med sig: en norm går att bryta mot och någon skulle reagera, en värdering går att skriva på en skylt, och ett antagande märks först när någon gör tvärtom och alla blir förvånade.

Elevmaterial 4
Rubrikskyltar till stationerna
En per station
Förhandsgranska

Tre skyltar per station. Lägg dem med gott om utrymme mellan sig. Korten läggs under rätt skylt.

VÄRDERING

En uppfattning om vad som är viktigt och eftersträvansvärt. Säger vad som är önskvärt.

NORM

En oskriven regel för hur man bör bete sig. Styr beteendet.

ANTAGANDE

En föreställning som tas för given, ofta utan att någon ens tänker på den.

Stationsunderlag – kort att sortera
En per station
Förhandsgranska

Ett kuvert per station. Klipp isär korten längs raderna. Rubriken överst hör till alla fem korten vid stationen.

Station 1 – Kaféet Bönan

Fem saker som gäller på kaféet. Sortera dem under skyltarna.

  • Man kommer fem minuter före sitt pass och byter om innan man stämplar in.
  • Att passa tiden är att visa respekt för den som ska gå hem.
  • Ingen går på rast förrän kön är slut.
  • Går något fel i kassan får den nyaste skulden. Det säger ingen, men alla räknar med det.
  • Kunden ska alltid känna sig välkommen.

Station 2 – Akutmottagningen på Norrviks sjukhus

Fem saker som gäller på avdelningen. Sortera dem under skyltarna.

  • Patientsäkerheten går före allt annat.
  • Man avbryter aldrig en läkare mitt i en rond.
  • Den som har längst erfarenhet vet bäst. Ingen har bestämt det, och ingen tänker på det.
  • Rapporten mellan skiften tar tio minuter och alla står upp.
  • Att vara noggrann är viktigare än att vara snabb.

Station 3 – Innebandyföreningen

Fem saker som gäller i föreningen. Sortera dem under skyltarna.

  • Alla ska få vara med och spela, oavsett nivå.
  • Man skickar ett meddelande i laggruppen om man inte kan komma.
  • Att tränaren har sista ordet om laguttagningen är inget någon har tänkt på. Det är bara så.
  • Man kommer en kvart före träningen och hjälper till att ställa fram sargen.
  • Sammanhållningen är det viktigaste vi har.

Station 4 – Butiken på Kvarnvägen

Fem saker som gäller i butiken. Sortera dem under skyltarna.

  • Ärlighet mot kunden går före dagens siffror.
  • Man frågar aldrig chefen om något framför kunderna.
  • Chefen fattar de svåra besluten. Ingen kommer ens på tanken att göra något annat.
  • Ingen går hem innan hyllorna är påfyllda.
  • En nöjd stamkund är mer värd än en snabb försäljning.
Sorteringsmatta
En per par
Förhandsgranska

En matta per par. Ta med den till varje station. Skriv in kortens första ord i rätt fält. Det kort ni tvekade mest om skriver ni längst ner, med er motivering.

VÄRDERING – vad som är viktigt och eftersträvansvärt

NORM – den oskrivna regeln för hur man bör bete sig

ANTAGANDE – det som tas för givet utan att någon tänker på det

Kortet vi tvekade mest om vid varje station – och varför

Facit och kommentarer till korten
Lärarens eget
Förhandsgranska

Lärarens eget underlag. Delas inte ut och projiceras inte. Det svåra kortet vid varje station är markerat – ta det sist och låt ett par motivera först.

  1. Station 1: Man kommer fem minuter före sitt pass och byter om innan man stämplar in.

  2. Station 1: Att passa tiden är att visa respekt för den som ska gå hem.

  3. Station 1: Ingen går på rast förrän kön är slut.

  4. Station 1: Går något fel i kassan får den nyaste skulden. Det säger ingen, men alla räknar med det. (Det svåra kortet)

  5. Station 1: Kunden ska alltid känna sig välkommen.

  6. Station 2: Patientsäkerheten går före allt annat.

  7. Station 2: Man avbryter aldrig en läkare mitt i en rond.

  8. Station 2: Den som har längst erfarenhet vet bäst. Ingen har bestämt det, och ingen tänker på det. (Det svåra kortet)

  9. Station 2: Rapporten mellan skiften tar tio minuter och alla står upp.

  10. Station 2: Att vara noggrann är viktigare än att vara snabb.

  11. Station 3: Alla ska få vara med och spela, oavsett nivå.

  12. Station 3: Man skickar ett meddelande i laggruppen om man inte kan komma.

  13. Station 3: Att tränaren har sista ordet om laguttagningen är inget någon har tänkt på. Det är bara så. (Det svåra kortet)

  14. Station 3: Man kommer en kvart före träningen och hjälper till att ställa fram sargen.

  15. Station 3: Sammanhållningen är det viktigaste vi har.

  16. Station 4: Ärlighet mot kunden går före dagens siffror.

  17. Station 4: Man frågar aldrig chefen om något framför kunderna.

  18. Station 4: Chefen fattar de svåra besluten. Ingen kommer ens på tanken att göra något annat. (Det svåra kortet)

  19. Station 4: Ingen går hem innan hyllorna är påfyllda.

  20. Station 4: En nöjd stamkund är mer värd än en snabb försäljning.

Facit — visas inte för eleverna
  1. Norm. En oskriven regel för hur man bör bete sig.
  2. Värdering. Samma sak som kort 1 handlar om, men uttryckt som vad som är viktigt i stället för vad man gör. Paret hör ihop – ta dem tillsammans.
  3. Norm. Ingen har skrivit det, men alla beter sig så.
  4. Antagande. Kännetecknet är att ingen säger det och att alla ändå utgår från det. Många lägger kortet under norm, eftersom det handlar om vad som händer. Fråga då: är det en regel för hur man BÖR bete sig, eller en föreställning om hur det ÄR? Det senare gör det till ett antagande.
  5. Värdering. Kapitlets eget exempel på vad som är eftersträvansvärt.
  6. Värdering. Anger vad som är viktigast, inte vad man gör.
  7. Norm. En oskriven regel för beteendet.
  8. Antagande. Ligger nära en värdering, eftersom det låter som något man tycker. Skillnaden är att ingen har formulerat det och att ingen ifrågasätter det – det är en föreställning som tas för given.
  9. Norm. Så gör man här, utan att någon har beslutat det.
  10. Värdering. En rangordning av vad som är eftersträvansvärt.
  11. Värdering. Säger vad föreningen tycker är viktigt.
  12. Norm. Oskriven regel för hur man bör bete sig.
  13. Antagande. Jämför kapitlets exempel om att chefen fattar de svåra besluten. Hade kortet i stället lytt ”man ifrågasätter inte laguttagningen” vore det en norm, alltså en regel för beteendet. Här beskrivs i stället en föreställning om hur det är.
  14. Norm. Beteendet, inte värdet bakom det.
  15. Värdering. Uttalar vad som är eftersträvansvärt.
  16. Värdering.
  17. Norm.
  18. Antagande. Kapitlets eget exempel. Tillägget att ingen kommer på tanken är det som avgör: det är taget för givet, inte valt.
  19. Norm.
  20. Värdering.
Bara för dig
  • Den vanligaste glidningen är att allt hamnar under norm. Fråga: säger kortet vad man ska GÖRA, vad som är VIKTIGT, eller vad alla UTGÅR FRÅN?
  • Antagandekorten är avsiktligt formulerade med tillägget att ingen säger det eller att ingen har tänkt på det. Det tillägget är ledtråden, och den ska eleverna upptäcka själva.
  • Håll rotationen. Sex minuter räcker för fem kort, och paren tappar tempo om de får sitta kvar längre.
  • Får du frågan om ett kort kan vara två saker samtidigt: svara att en värdering ofta har en norm bredvid sig, som kort 1 och 2 vid station 1, men att korten här är formulerade så att ett av svaren passar bäst.
Om metoden

Kort med korta situationer eller påståenden ska sorteras in under en modells kategorier – rätt fas, rätt faktortyp, rätt stil. Arbetet sker vid stationer som grupperna roterar mellan eller på bänken med en kortlek per par. Några kort är medvetet gränsfall som kräver diskussion och motivering. Facit gås igenom gemensamt, och gränsfallen är det som ger själva lärandet.

Pedagogisk metod: Kategoriseringsövning med gränsfall (interleaved categorisation); att avgöra vilken kategori ett exempel hör till tränar diskriminerande förståelse av modellen.

4Huvudaktivitet
Aktivitet

Klok penna

15 min

Låta varje elev formulera subkulturen muntligt med egna ord, så att begreppet blir mer än en definition på en rad.

Förbered innan
  • Kopiera frågekortet, ett per par.
  • Bilda par – gärna andra par än vid stationerna.

  1. Ram2 min

    Dela ut frågekortet. Säg hur formen fungerar: den ena talar, den andra skriver ner det som sägs, och efter fem minuter byter de roller och tar nästa fråga. Den som skriver får inte fylla i åt den som talar.

  2. Första frågan5 min

    Den ena i paret förklarar hur akutmottagningen och ekonomiavdelningen på samma sjukhus kan ha olika kultur. Den andra antecknar. Gå runt och pressa på det konkreta: vad skulle skilja sig i en vanlig arbetsdag?

  3. Rollbyte och andra frågan5 min

    Rollerna byts. Den som nu talar tar frågan om hur en ny medarbetare märker vilken av subkulturerna avdelningen har. Påminn om att svaret ska innehålla något man kan se eller höra.

  4. Uppsamling3 min

    Läs upp två anteckningar från olika par. Landa i kapitlets besked: kulturen växer fram ur människors samspel, och därför kan olika delar av samma organisation utveckla egna subkulturer.

Elevmaterial 1
Frågekort – subkulturer
En per par
Förhandsgranska

Ett kort per par. Fråga 1 tas av den som börjar tala. Efter fem minuter byter ni roller och tar fråga 2.

  1. På ett sjukhus arbetar akutmottagningen och ekonomiavdelningen under samma ledning och samma regler. Förklara hur de ändå kan ha olika kultur. Ge minst två konkreta skillnader man skulle märka under en vanlig arbetsdag.

  2. En ny medarbetare börjar på en av de två avdelningarna. Ingen delar ut någon lista över de oskrivna reglerna. Hur märks det ändå vilken kultur som gäller? Ge minst två saker som går att se eller höra.

Facit — visas inte för eleverna
  1. Ett godtagbart svar utgår från att kulturen växer fram ur människors samspel, och att arbetets innehåll därför formar egna normer och antaganden i varje del. Konkreta skillnader kan gälla tempo, tilltal och jargong, hur snabbt beslut fattas, klädsel, vad man skämtar om och vad som anses vara en akut fråga. Kapitlets exempel är just akutmottagningen och ekonomiavdelningen på samma sjukhus.
  2. Ett godtagbart svar bygger på att kulturen lärs in och förs vidare i vardagen: den nya medarbetaren uppfattar snabbt vad som belönas, vad som väcker irritation och vilka historier som berättas i fikarummet. Konkreta exempel kan vara vem som avbryter vem, vad som händer när någon gör fel, vem som får beröm och vad man aldrig tar upp på ett möte.
Bara för dig
  • Den vanliga fällan är att svaret stannar vid att avdelningarna gör olika saker. Kräv en skillnad i hur man beter sig mot varandra, inte bara i arbetsuppgifterna.
  • Håll rollbytet. Utan det pratar den starkare i paret hela momentet.
  • Peka framåt utan att avslöja: nästa lektion får ni en modell för att gräva ner till det som ingen säger högt.
Om metoden

Eleverna arbetar i par. Den ena förklarar hur en uppgift ska lösas eller resonerar kring en fråga, medan den andra lyssnar aktivt och antecknar det som sägs. Efter en stund byter de roller. Att sätta ord på sitt tänkande fördjupar förståelsen hos båda.

Pedagogisk metod: Kooperativ struktur "Klok penna" (kooperativt lärande, Kagan); självförklaring (self-explanation).

Exit ticket

Lektionens strukturerade avslut (~5 minuter): kort avstämning som visar vad eleverna tagit med sig innan de går. Visas i helskärm.

  1. Ge ett exempel på en norm och ett på en värdering från din egen vardag, och förklara skillnaden med en mening.
  2. Varför kan två avdelningar i samma organisation ha olika kultur?

Arbetsblad

Färdig färdighetsträning att dela ut — förhandsvisningen nedan visar bladet som det skrivs ut, med svarsrader och svarsytor. Finns flera varianter kan du byta blad.

Organisationskultur – begreppen

Svara med egna ord och hela meningar. Du har nytta av läsguiden och tavlans tre kolumner.

  1. Vad menas med organisationskultur, och hur skiljer sig en värdering, en norm och ett antagande åt? Ge ett eget exempel på var och en.

  2. Kulturen står sällan nedskriven i något dokument. Hur lärs den då in och förs vidare till nya medarbetare, och vad är en subkultur?

  3. Förklara skillnaden mellan en värdering, en norm och ett antagande. Ge ett eget exempel på var och en från en arbetsplats, en förening eller en skola, och beskriv kort hur en organisationskultur lärs in och förs vidare till nya medlemmar.

  4. Kapitlet beskriver kulturen som organisationens sätt att tänka och handla – ”så här gör vi hos oss”. Två kaféer i samma kedja har samma meny, samma bemanning och samma regler, men helt olika stämning. Förklara med begreppet organisationskultur hur det är möjligt.

  5. Du läste om normer när du arbetade med grupper tidigare i kursen. Vad är likt och vad är olikt när ordet norm används om en hel organisations kultur?

Tilläggsmoduler

Valfria tillägg utöver standardkomponenterna (cirka 15 minuter vardera) — välj ett eller flera om schemat tillåter ett längre pass.

Fördjupning

Fördjupningsaktivitet

15 min

Låta de elever som siktar högre pröva vad som faktiskt händer om man försöker skriva ner en kultur som växer fram av sig själv.

Förbered innan
  • Bilda par.
  • Skriv frågans två led på tavlan så att de står kvar under samtalet.

  1. Ram2 min

    Visa frågan. Säg att modulen körs som klok penna: den ena talar i fem minuter, den andra antecknar, sedan byte. Kravet är ett konkret exempel i varje svar.

  2. Första varvet5 min

    Den ena resonerar högt om vad en organisation vinner på att skriva ner sina oskrivna regler. Den andra antecknar. Gå runt och pressa på exemplet.

  3. Byte5 min

    Rollerna byts, och den som nu talar tar det andra ledet: vad går förlorat, och vad händer om det nedskrivna inte stämmer med det som faktiskt görs?

  4. Uppsamling3 min

    Läs upp två anteckningar. Landa i att kulturen lärs in i vardagen och inte i ett dokument, och att ett dokument som säger något annat än vardagen gör skillnaden synlig i stället för att ta bort den.

Bara för dig
  • Frågan är förberedelse inför nästa lektion, där glappet mellan det uttalade och det faktiska är hela poängen. Avslöja inte modellen.
  • Vanlig fälla: eleverna svarar bara att det blir tydligare. Kräv en nackdel också.
Om metoden

En fullvärdig 15-minutersaktivitet för den som vill nå ett högre betyg – inte bara en fråga. Instansen anger konkret vad eleverna gör och i vilken arbetsform: fördjupningsfrågan körs genom en namngiven struktur (till exempel klok penna eller en för alla), med tydliga steg och tider. Frågan som eleverna ska se ligger i helskärmstexten.

Pedagogisk metod: Fördjupning mot högre betygsnivå; höga förväntningar och analysträning (kopplat till betygskriteriernas C- och A-nivå).

Färdighetsträning

Färdighetsträning

15 min

Befästa skillnaden mellan de tre byggstenarna genom att sortera nytt material och rätta varandras motiveringar.

Förbered innan
  • Kopiera tillämpningsbladet, ett per elev.
  • Bilda par för facitbytet.

  1. Ram1 min

    Säg vad som gäller: uppgift 1 och 2 på tillämpningsbladet, enskilt och tyst, och sedan byte av blad i paret.

  2. Enskilt arbete9 min

    Eleverna sorterar de åtta påståendena och skriver sina motiveringar. Gå runt och handled dem som fastnat på antagandena.

  3. Byt blad3 min

    Paren byter blad och läser varandras motiveringar. De sätter ett frågetecken vid varje rad där motiveringen inte håller, och lämnar tillbaka bladet.

  4. Uppsamling2 min

    Ge facit på de tre påståenden som brukar dela klassen: c och g är antaganden, eftersom ingen har uttalat dem och ingen ifrågasätter dem, och a är en norm medan e är den värdering som kan ligga bakom en sådan norm.

Bara för dig
  • Modulen fungerar också som lugn ventil parallellt med sorteringsstationerna, för elever som behöver arbeta sittande.
  • Att rätta varandras motiveringar är själva övningen. Låt inte paren bara jämföra bokstäverna.
Om metoden

En fullvärdig 15-minutersaktivitet för att befästa grunderna: instansen anger konkret vilka uppgifter som görs (till exempel valda delar av lektionens arbetsblad), i vilken arbetsform (enskilt eller i par med facitbyte) och hur den avslutas.

Pedagogisk metod: Färdighetsträning och befästande; spridd övning (distributed practice).

Differentiering

Klok penna kan strykas när passet är kort – ta då subkulturerna som en avslutande fråga i sorteringens uppsamling i stället. Rotationen kan också kortas till tre stationer – station 4 är den som lättast kan utgå, eftersom kortet om chefens beslut återkommer nästa lektion. Stöd: den som har svårt med läsningen får läsguiden med de fyra nyckelorden redan understrukna i sitt exemplar, och kan arbeta i par under hela läsmomentet. Vid stationerna hjälper det att låta paret först sortera i två högar – regler för hur man beter sig och sådant som är viktigt – och lägga till antagandena sist. Utmaning: den som är klar tidigt vid en station skriver till ett eget kort som är ett gränsfall och lämnar det till nästa par. Har klassen tid över: kör fördjupningsmodulen om handboken över de oskrivna reglerna, som samtidigt förbereder nästa lektions glapp mellan det som sägs och det som görs. Är klassrummet för trångt för rotation: kör sorteringen som en kortlek per par vid bänkarna, med samma kort och samma tider.