Namnge och beskriva Scheins tre kulturnivåer: artefakter, uttalade värderingar och grundläggande antaganden.
Förklara varför artefakter är lätta att se men svåra att tolka.
Peka ut ett glapp mellan det en organisation säger sig stå för och det som styr beteendet.
Kartlägga kulturen i den egna fältstudieorganisationen i tre nivåer, med belägg för varje påstående om den djupaste nivån.
Visa på tavlan:
Lektionsintro
Elevnära start som visas i helskärm när lektionen börjar: vad vi gör i dag, hur vi arbetar och varför.
En bild slås upp utan namn och utan förklaring. Gissa vad den visar – ingen behöver ha rätt.
Modellen bygger vi sedan tillsammans, ett band i taget, och på tavlan gör vi skolans kultur i tre nivåer. Varje antagande måste ha ett belägg.
Passet avslutas i era grupper: kulturen i er egen organisation, i tre nivåer och med samma krav på belägg.
Lektionens uppläggning
Kärnan i lektionen, i ordning — 70 minuter plus exit ticket (~5 min) som strukturerat avslut. Varje moment visar ett huvudförslag; finns alternativ kan du byta moment mot ett likvärdigt förslag.
1Uppstart
Uppstart
Bildimpuls
5 min
Låta eleverna själva formulera modellens logik – att kulturen har lager och att det översta är lättast att se – innan nivåerna får sina namn.
Förbered innan
Ha figuren utan nivånamn uppe på duken när eleverna kommer in. Visa den utan bildtext och utan rubrik – titeln avslöjar precis det eleverna ska gissa.
Ha den fullständiga figuren redo att slå upp i nästa moment.
Titta på bilden2 min
Visa bilden utan att säga något om vad den föreställer. Låt eleverna titta i tystnad och skriva ett svar på var och en av de två frågorna på tavlan.
Delvis doldScheins tre kulturnivåer – utan nivånamn
Samla gissningar3 min
Ta fyra eller fem svar. Rätta ingen. Ställ de två frågorna som bilden går att svara på utan namnen, och nöj dig med elevernas egna ord.
Vilket av de tre banden är lättast att se i en verklig organisation?
Vad tror ni de tre tomma raderna ska heta?
Bara för dig
Säg inte modellens namn och skriv ingen bildtext. Titeln i bildens register är administrativ och avslöjar svaret.
Vanliga gissningar är isberg, pyramid och lager i en jord. Alla tre duger – de bär idén att något ligger under ytan.
Spara namnen. De ges i nästa moment, och den som gissat rätt får höra det då.
Håll dig till de två frågorna. Frågan om varför det understa bandet är svårast att ändra hör till genomgången och ska inte besvaras här – bandens beskrivningsrader står kvar i bilden, så klassen har allt de behöver för att gissa ändå.
Om metoden
En figur eller bild projiceras utan förklaring. Eleverna får två frågor: vad ser du, och vad tror du att bilden visar? Några svar samlas snabbt i helklass utan att läraren rättar – gissningarna blir i stället ingången till dagens innehåll, och eleverna får en anledning att lyssna efter om de gissade rätt. Passar särskilt lektioner där en modell finns som färdig figur.
Pedagogisk metod: Förhandsaktivering av förkunskaper via visuell impuls; bygger på att en obesvarad fråga skapar nyfikenhet (curiosity gap) och att bild och text stödjer varandra (multimodal presentation).
2Genomgång
input
Dialogisk figurgenomgång
15 min
Bygga modellen tillsammans med klassen, ett band i taget, och landa i dess viktigaste poäng: att nivåerna inte alltid stämmer överens.
Förbered innan
Ha den fullständiga figuren redo. Den byggs upp nivå för nivå och ligger sedan kvar under hela lektionen.
Skriv de tre nivånamnen på tavlan efter hand, inte i förväg.
Översta bandet: artefakter4 min
Slå upp bilden och avtäck det översta bandet. Har klassen sett bilden i uppstarten känner den redan igen beskrivningen – ge då namnet snabbt och lägg tiden på kruxet. Namnet: artefakter är kulturens synliga och hörbara uttryck – lokaler, klädsel, språk och jargong, ritualer, symboler, berättelser och beteenden man kan iaktta. Kruxet är det nya: artefakter är lätta att se men svåra att tolka. Ett öppet kontorslandskap kan betyda att organisationen värdesätter samarbete – eller att den sparar pengar. Stanna där och kräv två tolkningar av samma sak innan ni går vidare.
Vad i det här rummet skulle en besökare lägga märke till på tio sekunder?
Vad kan ett öppet kontorslandskap betyda? Ge två helt olika svar.
Byggs upp del för delScheins tre kulturnivåer
Mellersta bandet: uttalade värderingar4 min
Avtäck det mellersta bandet. Fråga först var man skulle leta efter det en organisation säger sig stå för. Ge sedan namnet: uttalade värderingar är de värderingar, mål, strategier och normer organisationen säger sig stå för, ofta i visioner, policyer och värdegrundsdokument. Det är den officiella bilden – det organisationen vill vara.
Var hittar man en skolas uttalade värderingar?
Varför räcker det inte att läsa dem för att veta hur det är att arbeta där?
Understa bandet: grundläggande antaganden4 min
Avtäck det understa bandet och peka på djupledspilen. Låt klassen förklara pilen innan du gör det. Ge namnet: grundläggande antaganden är de omedvetna, självklara och för givet tagna föreställningar som egentligen styr beteendet. Ju djupare nivå, desto mindre synlig är den och desto svårare är den att förändra.
Varför är den nedersta nivån svårast att förändra?
Om ingen säger den högt – hur kan man då veta att den finns?
Modellens poäng: nivåerna stämmer inte alltid3 min
Ta kapitlets exempel med det spända kaféet. På väggen hänger en skylt om att medarbetarna är vår viktigaste resurs – det är en uttalad värdering. Men om det grundläggande antagandet är att den som ifrågasätter chefen får problem blir det tyst på personalmötena, oavsett vad skylten säger. Beteendet följer antagandena, inte dokumenten. Slutsatsen: det räcker inte att läsa en organisations värdegrund för att förstå dess kultur – man måste också iaktta vad människor faktiskt gör.
Vilken nivå ligger tystnaden på personalmötena på?
Bara för dig
Kördes bildimpulsen som uppstart har klassen redan haft bandens beskrivningar framför sig i tio minuter. Tre saker är nya här och det är dem tiden ska gå till: namnen, att artefakter är svåra att tolka, och glappet mellan banden. Läs inte upp beskrivningarna igen.
Låt eleverna svara först i varje band. Går det trögt: ge namnet och gå vidare, men ta aldrig bort frågan om djupledspilen – den bär hela modellen.
Vanlig hopblandning: en policy som ingen följer läggs på artefaktnivån. Den är en uttalad värdering. Artefakter är det man ser och hör i vardagen.
Låt figuren ligga kvar på duken. Den behövs både i begreppskartan och i kartläggningen.
Tystnaden på personalmötena är ett observerbart beteende, alltså en artefakt. Just det svaret brukar sitta långt inne och är värt att vänta ut.
Om metoden
Modellen byggs upp tillsammans med klassen i stället för att presenteras färdig. Läraren visar figuren del för del och driver fram varje steg med en förberedd frågekedja: vad tror ni kommer härnäst, varför ligger den här nivån under den där, vad skulle hända om vi tog bort det här? Eleverna resonerar sig fram till modellens logik, och läraren fyller bara i det de inte kommer på själva.
Pedagogisk metod: Dialogisk undervisning med förberedd frågekedja; eleverna konstruerar sambanden själva vilket ger djupare förståelse än mottagen förklaring.
3Huvudaktivitet
Aktivitet
Gemensam mindmap
30 min
Bygga skolans kultur i tre nivåer på tavlan och träna kravet som fältstudien vilar på: varje påstående om den djupaste nivån ska ha ett belägg.
Förbered innan
Rita tre vågräta band på tavlan, med det översta störst. Skriv nivånamnen i banden.
Ha figuren uppe bredvid tavlan under hela momentet.
Ha målkartan hos dig som stöd. Den styr dina frågor, inte vad du skriver upp.
Ha en kamera eller telefon redo – kartan fotograferas och delas i slutet.
Ram och regeln om belägg3 min
Säg vad ni ska göra: bygga skolans kultur i tre nivåer på tavlan, med start i det översta bandet. Ge regeln som gäller hela momentet: varje förslag på den djupaste nivån måste följas av ett belägg. Frågan du kommer att ställa varje gång är vad du har sett eller hört som får dig att tro det. Säg också att ni beskriver mönster, inte namngivna personer.
Artefakter8 min
Samla in artefakter och skriv upp dem i det översta bandet. Pressa på det konkreta: inte trivsam stämning, utan något man kan se eller höra. Ta med lokaler, hur folk pratar, återkommande ritualer, skyltar och symboler, och beteenden man kan iaktta.
Vad skulle en besökare lägga märke till under sina första tio minuter här?
Vad hör man i korridoren mellan lektionerna?
Vilka saker gör vi varje vecka utan att någon har beslutat det?
Uttalade värderingar7 min
Gå till det mellersta bandet. Låt eleverna hämta det skolan säger sig stå för – från skolans mål, ordningsregler, information till nya elever och det som sägs vid samlingar. Skriv upp orden som de faktiskt står, inte som eleverna tycker att de borde stå.
Vad säger skolan officiellt att den står för?
Var står det, och vem har skrivit det?
Grundläggande antaganden – med belägg9 min
Gå ner i det understa bandet. Nu gäller regeln fullt ut: inget antagande skrivs upp utan ett belägg från något av de två övre banden. Dra en pil från belägget upp till artefakten eller den uttalade värderingen. Avvisa inte ett förslag – be om belägget, och låt förslaget stå kvar utanför bandet tills det finns.
Vad har du sett eller hört som får dig att tro det?
Vilken artefakt i det översta bandet stödjer det du säger?
Skulle någon här bli förvånad om någon gjorde tvärtom?
Glappen och fotot3 min
Låt klassen peka ut var banden inte drar åt samma håll: en uttalad värdering utan artefakter under sig, eller ett antagande som säger något annat än det officiella. Ringa in glappen. Fotografera kartan och dela den som anteckning. Säg att glappen är det som gruppernas egen kartläggning ska leta efter i nästa moment.
Var säger banden olika saker?
Elevmaterial 2
Kartan vi bygger
Visas på tavlan
Förhandsgranska
Visas bredvid tavlan under hela momentet.
Scheins tre kulturnivåer
Så bygger vi
Översta bandet först: sådant man kan se eller höra.
Sedan det mellersta: det skolan officiellt säger sig stå för.
Sist det understa: det som tas för givet.
Vi beskriver mönster, aldrig namngivna personer.
Regeln för det understa bandet
Inget antagande skrivs upp utan ett belägg. Frågan är alltid: vad har du sett eller hört som får dig att tro det?
Målkarta – stöd för lärarens frågor
Lärarens eget
Förhandsgranska
Lärarens eget stöd. Delas inte ut och projiceras inte. Kartan visar vilka slags noder momentet ska nå, inte vad som ska stå på tavlan – du skriver bara upp det klassen själv kommer fram till.
Artefakter som brukar komma – och som är värda att fråga efter
Lokalerna: möblering, vad som hänger på väggarna, vilka rum som är öppna och vilka som är låsta.
Språket: tilltal mellan elever och personal, förkortningar, vad man skämtar om.
Ritualer: samlingar, terminsstart, traditioner som återkommer varje år.
Beteenden man kan iaktta: vem som kommer i tid, var man sitter i matsalen, vad som händer när någon räcker upp handen.
Uttalade värderingar – var eleverna hittar dem
Skolans mål och ordningsregler.
Information till nya elever och vårdnadshavare.
Det som sägs vid terminsstart och på samlingar.
Så hanterar du antagandena
Avvisa aldrig ett förslag. Be om belägget och låt förslaget stå utanför bandet tills det finns ett.
Ett belägg är något man kan se eller höra – inte att alla vet det.
Dra en pil från belägget upp till artefakten. Pilen är det som gör kartan till en analys.
Kommer klassen med ett antagande om en enskild person: styr om till mönstret. Frågan är vad som gäller generellt, inte vad någon gjorde.
Om momentet blir för nära
Byt till verklighetsfallet, som är fullt utarbetat som alternativ. Det ger samma träning på ett skrivet material.
Ett mellanläge finns: behåll de två övre banden om skolan och gör det understa bandet på verklighetsfallet i stället.
Bara för dig
Regeln om belägg är momentets hela poäng och är förövningen till kartläggningen som ligger sist. Släpp den inte, inte ens när tiden är knapp.
Håll samtalet på mönster. Går det mot en enskild lärare eller elev: bryt vänligt och fråga vad som gäller generellt.
Blir det tyst i det understa bandet: gå tillbaka till en artefakt i det översta och fråga vad den skulle betyda om man tog den på allvar.
Är klassen i ett läge där skolans kultur är känslig – nyligen konflikt, pågående omorganisation, hård kritik – kör verklighetsfallet i stället. Beslutet ska tas före lektionen, inte mitt i den.
Fotografera kartan. Grupperna använder den som mall när de gör sin egen kartläggning direkt efteråt.
Om metoden
Klassen bygger tillsammans en begreppskarta på tavlan. Läraren skriver upp det centrala begreppet och eleverna föreslår noder och, viktigast, hur noderna hänger samman – varje pil måste motiveras. Läraren har en målkarta som stöd men skriver bara upp det klassen kommer fram till, och styr med frågor där kopplingar saknas. Kartan fotograferas till slut och delas som anteckning.
Pedagogisk metod: Gemensam begreppskartläggning (concept mapping); att explicit formulera relationer mellan begrepp bygger sammanhängande kunskapsstrukturer.
4ExaminationLigger fast
Aktivitet
Caseanalys
20 min
Genomföra fältstudiens kulturkartläggning: gruppen beskriver sin egen organisations kultur i tre nivåer, belägger varje påstående om den djupaste nivån och skriver in vad i omvärlden som ställer nya krav på organisationen.
Förbered innan
Kopiera kulturkartläggningen, en per grupp.
Ha gruppernas kartläggningsmallar från formkartläggningen framme, så att kulturdelen kan fästas vid rätt grupps material.
Ha listan över vilka grupper som saknade material efter avstämningen. De ska ha en plan innan passet är slut.
Låt figuren och den gemensamma kartan på tavlan stå kvar. Grupperna arbetar mot dem.
Ram och kravet på belägg2 min
Dela ut kulturkartläggningen. Säg att den är kartläggningens kulturdel och ska fästas vid gruppens material från formkartläggningen. Läs upp kravet: varje påstående på den djupaste nivån ska ha ett belägg – något gruppen själv har sett eller hört. Påminn om mönster i stället för namngivna personer, och om att man frågar om lov innan man iakttar eller intervjuar någon. Dra inte ut på ramen.
Nivå ett och två6 min
Grupperna fyller i artefakterna de själva har sett och hört, och därefter de uttalade värderingarna hämtade ur skyltar, dokument och det som sägs officiellt. Gå runt och pressa på det konkreta i artefaktfältet: en lokal, ett tilltal, en ritual, ett beteende – inte ett omdöme om stämningen.
Nivå tre, med belägg7 min
Grupperna formulerar de grundläggande antaganden de tror styr beteendet, och skriver belägget på raden bredvid. Ställ frågan vid varje bord: vad har ni sett eller hört som får er att tro det? Ett antagande utan belägg får stå kvar i marginalen som en fråga att undersöka.
Omvärlden och det som håller emot3 min
Grupperna fyller i omvärldsfältet med det de hämtade vid besöket: vad har förändrats runt organisationen de senaste åren? Kräv sedan andra ledet – en kraft som driver på en förändring och en som håller emot – och säg att den motverkande kraften ska letas i det de just skrev om kulturen. Det är den kopplingen den skriftliga analysens fjärde del bygger på.
Vilket av era antaganden skulle hålla emot den här förändringen?
Glappen och det som saknas2 min
Varje grupp markerar var nivåerna inte drar åt samma håll – glappen är det den skriftliga analysen ska arbeta med. Grupper som saknar underlag skriver ett insamlingsuppdrag med namn och datum längst ner på bladet. Samla in bladen eller låt grupperna behålla dem, men prick av att varje grupp har fyllt i alla tre nivåerna och omvärldsfältet.
Elevmaterial 2
Kulturkartläggning – er organisation i tre nivåer
En per grupp
Förhandsgranska
Ett blad per grupp. Bladet är kartläggningens kulturdel – fäst det vid ert material från formkartläggningen. Fyll i uppifrån och ner. Varje rad i fält 3 måste ha ett belägg: något ni själva har sett eller hört. Fält 4 fyller ni i med det ni frågade om vid besöket. Beskriv mönster i organisationen, aldrig namngivna personer.
Scheins tre kulturnivåer
Organisation och vilka i gruppen som har varit på plats
1. Artefakter – vad har ni själva sett och hört?
Lokaler, klädsel, språk och jargong, ritualer, symboler, berättelser och beteenden ni kunde iaktta. Skriv det konkreta, inte ert omdöme om stämningen.
2. Uttalade värderingar – vad säger organisationen sig stå för, och var står det?
Hämta ur skyltar, dokument, webbplats och det som sägs officiellt. Ange var ni hittade varje sak.
3. Grundläggande antaganden – och belägget för varje
Skriv antagandet till vänster på raden och belägget till höger: vad har ni sett eller hört som får er att tro det? Ett antagande utan belägg flyttas till fältet längst ner.
4. Omvärlden – vad ställer nya krav på organisationen, och vad håller emot?
Vad har förändrats runt organisationen de senaste åren: ny teknik, nya konkurrenter, nya krav från kunder eller samhälle? Skriv det ni fick svar på vid besöket. Namnge sedan en kraft som driver på en förändring och en som håller emot – och leta den motverkande kraften i det ni just skrev om kulturen.
5. Var drar nivåerna INTE åt samma håll?
Peka ut minst ett glapp: en uttalad värdering utan artefakter under sig, eller ett antagande som säger något annat än det officiella. Glappen är det er skriftliga analys arbetar med.
6. Det vi behöver hämta in – vem gör vad, och när?
Bedömarstöd under kulturkartläggningen
Lärarens eget
Förhandsgranska
Lärarens eget underlag under passet. Delas inte ut. De tre nivåerna för bedömningen fick eleverna när uppdraget presenterades och får dem igen i produktionspasset – det här är stödet för vad du håller utkik efter i dag.
Så används stödet
Kartläggningen bedöms inte i dag. Den är underlag både för gruppens redovisning och för varje elevs skriftliga analys, och det är där bedömningen sker.
Anteckna per grupp vad som saknas. Det är det du använder när du prioriterar din handledning i produktionspasset.
Håll utkik efter
Artefaktfält fyllda med omdömen: bra stämning, trevliga kollegor. Kräv något man kan se eller höra.
Uttalade värderingar som gruppen har formulerat själv i stället för att hämta. Fråga var det står.
Antaganden utan belägg. Det är den vanligaste bristen och den som kostar mest i den skriftliga analysen.
Tomt omvärldsfält. Fältet är den enda insamlingen aspekt fyra får, och den aspekten är en fjärdedel av bedömningen. Har gruppen inte frågat: skriv in det som ett insamlingsuppdrag med namn och datum.
Grupper som beskriver en namngiven person i stället för ett mönster. Styr om direkt.
Tomma fält som beror på att ingen har varit på plats. Sådana grupper behöver ett insamlingsuppdrag med namn och datum innan de lämnar salen.
Bara för dig
Momentet ligger fast och får inte bytas mot en annan aktivitet. Det är fältstudiens andra kartläggning, och den skriftliga analysen bygger på den.
Kravet på belägg är samma krav som i den gemensamma kartan. Att båda momenten ställer det är avsiktligt – artefakter är lätta att se men svåra att tolka, och ett öppet kontorslandskap kan betyda samarbete eller sparade pengar.
En grupp som inte hunnit hämta material fyller i det den kan och skriver resten som insamlingsuppdrag. Låt ingen grupp lämna passet utan namn och datum på det som fattas.
Omvärldsfältet är kort men får inte hoppas över. Det är det enda stället i kedjan där aspekt fyra får ett belägg, och i produktionspasset i lektion 10 är det den rutan grupperna arbetar vidare från.
Påminn om lovet: ingen iakttar eller intervjuar någon utan att fråga först.
Håll tiden. Tjugo minuter räcker om ramen tar två – dra inte ut på ramen.
Om metoden
Lektionen byggs runt ett konkret fall: eleverna får ett kort beskrivet scenario ur en verklig eller verklighetstrogen organisation och analyserar det med lektionens begrepp och modeller, enskilt eller i grupp, med gemensam uppsamling. Casetexten och analysfrågorna ges i lektionens ämnesspecifika instans. Kan bära en hel kärnaktivitet (till skillnad från flex_case, som är ett kort 15-minuterstillägg).
Pedagogisk metod: Case-baserat lärande; transfer och tillämpning teori→praktik.
🎫
Exit ticket
Lektionens strukturerade avslut (~5 minuter): kort avstämning som visar vad eleverna tagit med sig innan de går. Visas i helskärm.
Vilken av Scheins tre nivåer är svårast att förändra, och varför?
Ge ett exempel på en artefakt som kan tolkas på två helt olika sätt.
📝
Arbetsblad
Färdig färdighetsträning att dela ut — förhandsvisningen nedan visar bladet som det skrivs ut, med svarsrader och svarsytor. Finns flera varianter kan du byta blad.
Scheins tre nivåer – begreppen
Svara med egna ord och hela meningar. Figuren från lektionen är ett bra stöd.
Vilka tre nivåer delar Edgar Schein in organisationskulturen i, och vad kännetecknar var och en? Varför blir nivåerna svårare att förändra ju djupare man kommer?
Redogör för Edgar Scheins tre nivåer av organisationskultur. Beskriv varje nivå med egna ord och ge minst ett konkret exempel på var och en.
Kapitlet skriver att artefakter är lätta att se men svåra att tolka. Förklara vad det betyder och använd exemplet med det öppna kontorslandskapet.
Varför räcker det inte att läsa en organisations värdegrund för att förstå dess kultur? Vad måste man göra i stället?
Placera var och en av följande saker på rätt nivå: en vision på webbplatsen, jargongen i fikarummet, föreställningen att chefen fattar de svåra besluten, en policy mot kränkande behandling, klädseln i receptionen.
1.
2.
3.
4.
5.
➕
Tilläggsmoduler
Valfria tillägg utöver standardkomponenterna (cirka 15 minuter vardera) — välj ett eller flera om schemat tillåter ett längre pass.
Case
Kort verklighetsfall (case)
15 min
Träna det svåraste ledet en gång till: att sluta sig till ett antagande ur artefakter, och att säga vad belägget är.
Förbered innan
Bilda par.
Ha figuren uppe under momentet.
Ram2 min
Visa fallet på tavlan. Säg att paren har åtta minuter och att svaret ska ha tre delar: två artefakter, den uttalade värderingen och ett antagande med belägg.
Paranalys8 min
Paren analyserar. Gå runt och ställ frågan: vilken mening i fallet får er att tro det? Utan den meningen är antagandet en gissning.
Uppsamling5 min
Ta tre par. Skriv upp deras antaganden med belägg bredvid. Landa i att artefakter är lätta att se men svåra att tolka, och att belägget är det som skiljer en analys från en gissning.
Bara för dig
Modulen fungerar också som förövning direkt före kulturkartläggningen om klassen behöver ett varv till.
Vanlig fälla: paren skriver in ledningens ord som antagande. Ledningens ord är uttalade värderingar.
Om metoden
En fullvärdig 15-minutersaktivitet kring ett kort verklighetsfall: instansen ger själva fallet (2–4 meningar), anger arbetsformen (till exempel par som analyserar med en angiven modell och sedan kort uppsamling) och tiderna. Fallet och uppgiften eleverna ska se ligger i helskärmstexten.
Pedagogisk metod: Case-baserat lärande; transfer och tillämpning teori→praktik.
Färdighetsträning
Färdighetsträning
15 min
Befästa nivåerna genom att fylla i figuren och placera exempel, och rätta varandras placeringar.
Förbered innan
Kopiera tillämpningsbladet, ett per elev.
Bilda par för rättningen.
Ram1 min
Säg vad som gäller: uppgift 1 och 2 på tillämpningsbladet, enskilt och tyst, sedan rättning i par.
Enskilt arbete9 min
Eleverna fyller i nivånamnen i figuren och placerar de nio exemplen. Gå runt och handled dem som blandar ihop uttalad värdering med antagande.
Rätta i par3 min
Paren jämför sina nio placeringar och stannar bara vid de rader där de svarat olika. Där ska båda motivera.
Facit på de tre svåra2 min
Ge facit på de exempel som brukar dela klassen: c är en artefakt eftersom det är ett beteende man kan iaktta, d och i är grundläggande antaganden eftersom ingen uttalar dem, och g är en uttalad värdering eftersom ledningen säger den.
Bara för dig
Modulen är den lugna ventilen för elever som behöver arbeta sittande medan den gemensamma kartan byggs.
Låt paren bara ta de rader de svarat olika på. Att gå igenom alla nio tar för lång tid.
Om metoden
En fullvärdig 15-minutersaktivitet för att befästa grunderna: instansen anger konkret vilka uppgifter som görs (till exempel valda delar av lektionens arbetsblad), i vilken arbetsform (enskilt eller i par med facitbyte) och hur den avslutas.
Pedagogisk metod: Färdighetsträning och befästande; spridd övning (distributed practice).
Differentiering
Skolans kultur på tavlan kan bli obekvämt i en klass där något har hänt – en konflikt, en omorganisation eller hård kritik utifrån. Ta beslutet före lektionen: verklighetsfallet om Almgrens bygg är fullt utarbetat och ger samma träning på tre nivåer och belägg, på ett skrivet material. Ett mellanläge fungerar också: behåll de två övre banden om skolan och gör det understa bandet på verklighetsfallet. Blir samtalet ändå personligt, styr om till mönstret med frågan om vad som gäller generellt. Kör du bildimpulsen som uppstart har klassen sett bandens beskrivningar innan genomgången börjar: ge då namnen snabbt och lägg minuterna på att artefakter är svåra att tolka och på glappet mellan banden. Begreppskartan går ner till artefakter och antaganden när passet är kort, med de uttalade värderingarna som en snabb runda – kartläggningens tjugo minuter ligger fast och får inte kortas. Stöd: den som har svårt att komma i gång i grupparbetet får börja med artefaktfältet ensam och gå in i gruppen först vid nivå två. Den som behöver figuren nära får ett eget utskrivet exemplar av tillämpningsbladets figur att skriva i. Utmaning: låt den grupp som blir klar tidigt formulera ett andra antagande som förklarar samma artefakter lika bra, och avgöra vilket av de två som har starkast belägg. Har klassen tid över: kör verklighetsfallet om förslagslådorna.
Scheins tre kulturnivåer – utan nivånamn
Scheins tre kulturnivåer