Talarordning – nio minuter per omgång

• Inledning: två minuter per lag. Lag JA börjar.
• Bemötande: en minut per lag. Svara på motpartens starkaste argument.
• Slutplädering: en minut per lag. Lag NEJ avslutar.
• Sista minuten: publiken skriver klart sina rader.
• Tiderna hålls strikt. Den som drar över blir avbruten.
• Är ni fler än åtta lag hålls fler och kortare omgångar. Den tiden fick ni vid förberedelsen, och alla lag debatterar i dag.

Det här gäller

• Ståndpunkten är tilldelad. Ingen talar i eget namn.
• Frågan gäller vad en arbetsgivare eller en ledare ska göra.
• Argument, inte åsikter. Vi bemöter det som sägs, aldrig den som säger det.
• Varje argument ska vila på ett namngivet verktyg ur kursen.
• Varje siffra ska sägas med sitt årtal.

Publiken

• Tyst under omgången.
• Fyll i protokollets rader medan omgången pågår.
• Du bedömer argumentens kvalitet – inte vilken sida du håller med.

Så används stödet

• De fyra sakerna som bedöms är desamma som eleverna har på sitt nivåblad: verktyget bakom argumentet, källkritiken på siffran, prövningen av vem som gynnas och vem som missgynnas tillsammans med vad ståndpunkten betyder för jämställdheten och mångfalden, och bemötandet av den starkaste invändningen.
• Debatten bedöms som lagets gemensamma arbete: argumenten, siffrorna och bemötandet är lagets. Den enskilda nivån läser du ur elevens egen tur – varje elev inleder, bemöter eller slutpläderar, och det är det inlägget som visar vad just den eleven kan göra med lagets underlag. Sätt lagets nivå först och pröva sedan varje elev mot den: den som i sin tur namnger verktyget, säger siffran med sin avsändare och sitt årtal eller tar upp det starkaste i invändningen når lagets nivå, den som bara läser upp en färdig mening från kortet når nivån under. Anteckna per tur, inte bara per lag.
• Bedöm det laget faktiskt sade, inte vad som står på förberedelsekortet. Kortet är underlag, inte prestation.
• Ståndpunkten bedöms aldrig. Ett lag som driver en ståndpunkt du själv inte delar kan nå A.
• Anteckna per lag under omgången. Efteråt går det inte att rekonstruera vem som sade vad.
• Aspekt 4 kan visas över bemötandet och slutpläderingen tillsammans. Bemötandet är bara en minut, och ett lag som tar upp det starkaste i invändningen i sin slutplädering ska inte straffas för formatets skull.

E – laget argumenterar med kursens innehåll

• Minst ett argument namnger ett verktyg ur kursen och använder det rätt.
• Minst en siffra används med sitt årtal.
• Laget nämner vem som påverkas av ståndpunkten.
• Laget svarar på något motparten sagt.

C – laget knyter ihop verktyg, siffror och följder

• Alla tre argumenten vilar på ett namngivet verktyg, och laget säger vad verktyget förklarar i just den här frågan.
• Laget säger vem avsändaren är och vad det betyder för hur siffran ska läsas, utan att förväxla en osäker källa med en felaktig siffra.
• Laget pekar ut både vem som gynnas och vem som missgynnas av ståndpunkten, och säger vad den betyder för jämställdheten och mångfalden på det sätt frågekortet anger.
• Laget bemöter motpartens starkaste invändning och säger varför den inte ändrar slutsatsen.

A – laget väger och håller ihop

• Laget använder mer än ett verktyg och visar vad det ena ser som det andra missar.
• Laget prövar vad mätmetoden betyder för argumentet och hur långt siffran bär.
• Laget väger fördelen för den ena gruppen mot nackdelen för den andra och prövar hur förslaget drabbar den som har minst makt i situationen.
• Laget tar upp det starkaste i invändningen och medger det som faktiskt talar emot, utan att överge sin tilldelade ståndpunkt.

Vanliga fällor vid bedömningen

• Ett välformulerat lag utan verktyg når inte C, hur övertygande det än låter. Kravet är det namngivna verktyget.
• Väg inte in talartid. Den som talar en minut kan säga mer än den som talar tre.
• Ett lag som fick den svårare ståndpunkten ska inte straffas för det. Bedöm hur väl ståndpunkten drivs.
• Blanda inte ihop bemötande med upprepning. Frågan är om laget svarade på invändningen.
• Ett lag som säger att motpartens siffra är påhittad har gjort ett fel som hör till bedömningen: en osäker källa är inte en felaktig siffra.

Så används stödet

• Analysen bedöms individuellt. Debatten bedöms för sig, som lagets gemensamma arbete.
• Bedöm den text som kommer in vid tidsfristen, inte det som hann skrivas på lektionens femton minuter. Minuterna i klassrummet är en start med argumenten färska i minnet, och det du samlar in där är bara de fåtal texter som blivit klara.
• Läs hela texten innan du sätter nivå. Ett starkt steg fyra väger inte upp ett saknat steg tre.
• Sju saker bedöms: de fem stegen plus de två genomgående kraven om källkritik och om vem som gynnas och vem som missgynnas. Kontrollera alla sju – det är löftet eleverna fått.
• Väg resonemanget, inte skrivmängden. En kort text som håller ihop är starkare än en lång som räknar upp.

E – eleven använder metoden

• Steg 1: frågan är konkret nog att arbeta med – en situation, inte ett ämne.
• Steg 2: två eller tre verktyg ur kursen är valda och ett skäl anges till varje.
• Steg 3: situationen tolkas genom vart och ett av verktygen, med minst en iakttagelse per verktyg.
• Steg 4: eleven säger vilken förklaring hen tror mest på.
• Steg 5: slutsatsen hänger ihop med det som skrivits tidigare.
• Genomgående: eleven anger var uppgifterna kommer ifrån, och nämner vem som påverkas av förslaget.

C – eleven väger

• Steg 2: verktygsvalet motiveras med något i frågan, inte med att verktyget är bra i allmänhet.
• Steg 3: varje tolkning visar vad just det verktyget ser som de andra missar.
• Steg 4: tolkningarna jämförs och rangordnas, med stöd i det eleven faktiskt vet.
• Steg 5: slutsatsen följer av vägningen, och osäkerheten skrivs ut.
• Genomgående: uppgifterna prövas mot de tre källkritiska frågorna, och eleven pekar ut både vem som gynnas och vem som missgynnas.

A – eleven väger och nyanserar

• Steg 2: eleven säger också varför andra tänkbara verktyg valdes bort.
• Steg 3: tolkningarna talar med varandra – den ena förklaringen ändrar bilden av den andra.
• Steg 4: att flera oberoende perspektiv pekar åt samma håll används som ett argument för vägningen.
• Steg 5: eleven prövar vad som talar emot den egna slutsatsen, avgränsar vad den räcker till för och säger vad hen skulle behöva veta för att vara säkrare.
• Genomgående: källkritiken påverkar hur långt argumentet bär utan att en osäker källa förväxlas med en felaktig siffra, och eleven väger fördelarna för den ena gruppen mot nackdelarna för den andra och prövar hur förslaget drabbar den som har minst makt.

Vanliga fällor vid bedömningen

• En text som beskriver situationen en gång till i steg tre har inte tolkat. Fråga var verktyget syns.
• Tre verktyg som säger samma sak ger ingen vägning. Två som ser olika saker är bättre.
• Steg fem blir ofta ett förslag utan motivering. Kräv kopplingen tillbaka till vägningen.
• Det genomgående kravet om källkritik glöms lättast. Det är också det som skiljer den här kursens analys från en vanlig text om ledarskap.
• En elev som valt en liten och konkret fråga kan nå A. Bedöm analysen, inte frågans storlek.