Namnge Johari-fönstrets fyra fält och förklara vad vart och ett innehåller.
Förklara de två mekanismerna som får det öppna fältet att växa: självutlämnande och mottagen återkoppling.
Resonera om vad ett större öppet fält betyder för samarbetet i en grupp, och om varför modellen är ett tankeverktyg och inte ett test.
Visa på tavlan:
Lektionsintro
Elevnära start som visas i helskärm när lektionen börjar: vad vi gör i dag, hur vi arbetar och varför.
Vi börjar med en bild utan förklaring. Ni får två frågor om den, och era gissningar blir ingången till dagens innehåll.
Sedan bygger vi bilden färdig tillsammans. Ni fyller i era egna blad medan rutorna får sina namn.
Efter det arbetar ni i grupper om fyra: var och en skriver ett påhittat exempel i sitt fält, och gruppen enas i mitten om en gemensam spelregel för återkoppling.
Exemplen ska vara påhittade. Övningen handlar om modellen, inte om varandra.
Lektionens uppläggning
Kärnan i lektionen, i ordning — 70 minuter plus exit ticket (~5 min) som strukturerat avslut. Varje moment visar ett huvudförslag; finns alternativ kan du byta moment mot ett likvärdigt förslag.
1Uppstart
Uppstart
Bildimpuls
5 min
Låta eleverna resonera sig fram till vad de fyra rutorna kan innehålla, utifrån axlarnas ord, innan modellen namnges.
Förbered innan
Slå upp bilden i helskärm innan eleverna kommer in, så att den möter dem.
Kontrollera att versionen utan fältnamn används och att ingen bildtext syns över eller under bilden. Titeln avslöjar precis det eleverna ska komma fram till.
Vad ser du, och vad tror du att bilden visar?5 min
Visa bilden utan att säga något om den. Ställ de två frågorna och samla fyra eller fem svar snabbt, utan att rätta något. Peka på axlarnas ord när gissningarna stannar av: känt för mig, okänt för mig, känt för andra, okänt för andra. Låt sedan en elev försöka beskriva vad som skulle kunna stå i den ruta där något är känt för eleven själv men okänt för andra. Avslöja inga namn – säg att rutorna får sina namn om en stund.
Vad ser du på bilden?
Vad tror du att den handlar om?
Vad skulle kunna stå i rutan där något är känt för mig men okänt för andra?
Delvis doldFyra rutor med ett frågetecken i varje. Vad hör hemma var?
Bara för dig
Rätta ingenting. Gissningarna är ingången, och de blir roligare att återvända till om de får stå oemotsagda.
Kommer inga svar: läs axlarnas ord högt, ett i taget, och fråga vad kombinationen av två av dem skulle kunna betyda.
Anteckna en eller två formuleringar du vill återkomma till när fälten får sina namn i nästa moment.
Om metoden
En figur eller bild projiceras utan förklaring. Eleverna får två frågor: vad ser du, och vad tror du att bilden visar? Några svar samlas snabbt i helklass utan att läraren rättar – gissningarna blir i stället ingången till dagens innehåll, och eleverna får en anledning att lyssna efter om de gissade rätt. Passar särskilt lektioner där en modell finns som färdig figur.
Pedagogisk metod: Förhandsaktivering av förkunskaper via visuell impuls; bygger på att en obesvarad fråga skapar nyfikenhet (curiosity gap) och att bild och text stödjer varandra (multimodal presentation).
2Genomgång
input
Dialogisk figurgenomgång
15 min
Bygga upp Johari-fönstret tillsammans med klassen, ruta för ruta, och låta eleverna själva formulera de två mekanismer som får det öppna fältet att växa.
Förbered innan
Kopiera ifyllnadsbladet, ett per elev, med figuren tryckt på.
Förbered avtäckningen: den fullständiga figuren täcks med ett papper som ligger över allt utom det övre vänstra fältet. Pappret flyttas ett fält i taget – öppet, blint, dolt, okänt – och notisrutan om självutlämnande och återkoppling avtäcks allra sist.
Bestäm i vilken ordning du tar fälten och håll dig till den. Ordningen öppet, blint, dolt, okänt gör att den svåraste rutan kommer sist.
Ram2 min
Dela ut ifyllnadsbladet. Säg att eleverna ska skriva in fältens namn allteftersom de kommer fram, och att gissningar får skrivas med blyerts. Repetera axlarnas fyra ord högt.
Det öppna fältet3 min
Avtäck den första rutan och namnge den: det öppna fältet, även kallat arenan, rymmer det som både du och andra känner till om dig. Ge bokens exempel: att du är bra på att hålla tidsfrister. Låt eleverna skriva in namnet på sitt blad.
Vad vet både du och de andra i en grupp om varandra efter några veckor?
Vad kallar vi den rutan?
Byggs upp del för delJohari-fönstret
Det blinda fältet3 min
Avtäck nästa ruta. Led fram till att det blinda fältet rymmer det som andra ser men inte du själv, och ge bokens exempel: att du låter otålig när du blir stressad. Fråga innan du säger det: hur skulle du kunna få veta något som ligger där?
Vad kan andra se hos dig som du själv inte märker?
Hur skulle du kunna få reda på det?
Det dolda och det okända fältet3 min
Avtäck de två sista rutorna. Det dolda fältet, fasaden, är det du vet men håller för dig själv, till exempel att du tycker att muntliga redovisningar är obehagliga. Det okända fältet är det som varken du eller andra känner till ännu, som en förmåga att leda som aldrig har prövats.
De två mekanismerna3 min
Peka på gränserna mellan fälten men säg ingenting – låt klassen själv formulera de två sätten innan du avtäcker notisrutan. Landa i att självutlämnande, alltså att berätta mer om sig själv, krymper det dolda fältet, och att söka och ta emot återkoppling krymper det blinda. Avtäck notisrutan sist.
Vad händer med det dolda fältet om du berättar mer om dig själv?
Vad händer med det blinda fältet om du frågar hur andra ser på dig?
Vad vinner gruppen på att det öppna fältet växer?
Ett tankeverktyg, inte ett test1 min
Avsluta med bokens egen reservation: Johari-fönstret är ett pedagogiskt tankeverktyg snarare än en bevisad teori om hur människor fungerar. Det ska användas som en karta för samtal om öppenhet, inte som ett test som mäter någon. Säg det innan huvudmomentet börjar.
Elevmaterial 1
Fyll i fönstret
En per elev
Förhandsgranska
På bladet finns fyra rutor med ett frågetecken i varje och orden känt och okänt längs kanterna. Bladet fylls i under genomgången, medan rutorna får sina namn. Skriv in fältets namn där frågetecknet står, och en kort förklaring under namnet. Gissningar skrivs med blyerts. Skriv sist in de två sätt som får det öppna fältet att växa.
Skriv in namnet där frågetecknet står.
Fältens namn och vad de innehåller
Fyll i direkt i figuren: namnet där frågetecknet står, förklaringen under.
Två sätt att få det öppna fältet att växa
Ett eget påhittat exempel på något som skulle kunna ligga i det blinda fältet
Bara för dig
Vänta ut tystnaden vid de två mekanismerna. Klassen kommer nästan alltid fram till dem själv om den får tio sekunder, och det är den insikten hela lektionen vilar på.
Vanligaste missförståndet är att det blinda fältet skulle vara något negativt. Det är bara det som andra ser och du inte – det kan lika gärna vara en styrka.
Ordet fasad låter hårdare än det är. Säg att alla har ett dolt fält och att det är fullt normalt att ha det.
Reservationen om att modellen inte är ett test måste sägas innan huvudmomentet. Utan den glider gruppövningen lätt över i återkoppling mellan klasskamrater.
Om metoden
Modellen byggs upp tillsammans med klassen i stället för att presenteras färdig. Läraren visar figuren del för del och driver fram varje steg med en förberedd frågekedja: vad tror ni kommer härnäst, varför ligger den här nivån under den där, vad skulle hända om vi tog bort det här? Eleverna resonerar sig fram till modellens logik, och läraren fyller bara i det de inte kommer på själva.
Pedagogisk metod: Dialogisk undervisning med förberedd frågekedja; eleverna konstruerar sambanden själva vilket ger djupare förståelse än mottagen förklaring.
3Huvudaktivitet
Aktivitet
Möts på mitten
35 min
Låta varje elev pröva mekanismen bakom ett växande öppet fält på ett påhittat exempel, och låta gruppen omsätta modellen i en gemensam spelregel för återkoppling.
Förbered innan
Möblera i bord om fyra.
Kopiera gruppbladet, ett per grupp. Rita in fyra yttre fält runt ett mittfält innan du kopierar.
Skriv regeln på tavlan innan momentet börjar: exemplen är påhittade, och ingen skriver om någon i rummet.
Ram och regeln3 min
Dela ut gruppbladet, ett per grupp om fyra. Var och en tar ett av de yttre fälten. Säg regeln högt och tydligt innan något skrivs: exemplen ska handla om en påhittad person i en påhittad projektgrupp. Ingen skriver om någon i rummet, och ingen ger återkoppling till en klasskamrat. Modellen är ett verktyg för att tala om öppenhet, inte ett test.
Var och en i sitt fält12 min
Var och en skriver i sitt eget fält ett påhittat exempel på hur någon i en projektgrupp kan låta sitt öppna fält växa – antingen genom att berätta något om sig själv, eller genom att fråga efter och ta emot återkoppling. Kravet är att exemplet ska säga vilket fält som krymper och vad gruppen vinner på det. Gå runt och läs. Ser du ett exempel som handlar om en klasskamrat: be eleven skriva om det direkt.
Gruppen enas i mitten12 min
Gruppen läser upp de fyra fälten för varandra och enas sedan i mittfältet om en gemensam spelregel för återkoppling i en projektgrupp – en regel som skulle göra det lättare för medlemmarna att få veta hur de uppfattas. Regeln ska vara så konkret att den går att följa, inte ett allmänt råd som att vara ärlig.
Uppsamling8 min
Fyra grupper läser upp sin spelregel. Skriv upp dem och fråga klassen vilken av dem som skulle krympa det blinda fältet mest, och varför. Landa i att ett större öppet fält gör att gruppmedlemmarna behöver gissa mindre om varandra.
Elevmaterial 1
Gruppblad – möts på mitten om öppenhet
En per grupp
Förhandsgranska
Ett blad per grupp om fyra. Var och en skriver i sitt eget fält först. Mittfältet fylls i sist, och bara när alla fyra fält är klara. Alla exempel är påhittade.
Mitt fält: ett påhittat exempel på hur någon i en projektgrupp kan låta sitt öppna fält växa
Vad gör personen – berättar något om sig själv, eller frågar efter återkoppling?
Vilket fält krymper: det dolda eller det blinda?
Vad vinner gruppen på det?
Mittfältet: gruppens gemensamma spelregel för återkoppling i en projektgrupp
Regeln ska vara så konkret att den går att följa nästa gång ni arbetar i grupp.
Bara för dig
Den här övningen får aldrig bli återkoppling mellan klasskamrater. Boken är tydlig med att modellen är ett tankeverktyg för samtal om öppenhet, inte ett test som mäter någon. Avbryt direkt om exemplen börjar handla om personer i rummet.
Spelregler som var ärliga mot varandra är för allmänna. Kräv det konkreta: vem säger vad, när, och till vem?
Grupper som fastnar kan få bokens exempel som modell: den som säger att redovisningar är jobbiga och ber någon annan börja, ger gruppen en chans att hjälpa till i stället för att misstolka tystnaden som ointresse.
Om metoden
I grupper om fyra har varje elev ett eget fält på ett delat papper och ett gemensamt fält i mitten. Först skriver var och en sitt eget svar i sitt fält. Därefter jämför gruppen svaren och enas om en gemensam formulering som skrivs i mittfältet. Ger både individuellt ansvar och konsensusbyggande.
Pedagogisk metod: Kooperativ struktur "Möts på mitten" (kooperativt lärande, Kagan); positivt ömsesidigt beroende och individuellt ansvar.
4Huvudaktivitet
Aktivitet
Klok penna
15 min
Låta var och en sätta ord på vad ett växande öppet fält gör med samarbetet, med en lyssnare som antecknar.
Ram2 min
Visa frågan och fördela rollerna: den ena förklarar, den andra antecknar det som sägs utan att avbryta. Säg att ni byter på min signal.
Första rundan5 min
Den ena i paret förklarar vad som händer med gruppens samarbete när det öppna fältet växer. Kravet är att förklaringen nämner båda mekanismerna och minst ett av de andra fälten. Lyssnaren antecknar de begrepp som faktiskt används.
Byt roller5 min
Paren byter. Den nya talaren tar den omvända frågan: vad händer med samarbetet när det öppna fältet krymper i stället?
Vad fattades?3 min
Låt paren jämföra sina anteckningar mot de fyra fältnamnen på tavlan och stryka under det ingen av dem använde. Fråga i helklass vilket fält som saknades oftast. Det brukar vara det okända.
Bara för dig
Den omvända frågan i andra rundan är den svårare av de två. Ge den till den som verkar ha mest att säga.
Anteckningarna gör luckorna synliga: det eleverna inte säger står svart på vitt.
Om metoden
Eleverna arbetar i par. Den ena förklarar hur en uppgift ska lösas eller resonerar kring en fråga, medan den andra lyssnar aktivt och antecknar det som sägs. Efter en stund byter de roller. Att sätta ord på sitt tänkande fördjupar förståelsen hos båda.
Lektionens strukturerade avslut (~5 minuter): kort avstämning som visar vad eleverna tagit med sig innan de går. Visas i helskärm.
Vilka två saker får det öppna fältet att växa, och vilket fält krymper av vardera?
Skriv en spelregel som skulle krympa det blinda fältet i en grupp, och säg med en mening varför den skulle göra det.
📝
Arbetsblad
Färdig färdighetsträning att dela ut — förhandsvisningen nedan visar bladet som det skrivs ut, med svarsrader och svarsytor. Finns flera varianter kan du byta blad.
Johari-fönstret
Svara med egna ord på fråga 1–3. Fråga 4 och 5 är flervalsfrågor – ringa in det alternativ du tycker stämmer bäst.
Vilka fyra fält delar Johari-fönstret in en person i, och hur kan det öppna fältet växa?
Redogör för Johari-fönstrets fyra fält. Beskriv för varje fält vad det innehåller och ge ett eget exempel på en egenskap eller ett förhållande som skulle kunna ligga i det fältet.
Kapitlet kallar Johari-fönstret ett pedagogiskt tankeverktyg snarare än en bevisad teori. Förklara vad det betyder för hur modellen bör användas.
Vad rymmer det blinda fältet i Johari-fönstret? Ringa in ett alternativ.
a) Det som andra ser hos dig men som du själv inte känner till
b) Det som du känner till om dig själv men döljer för andra
c) Det som varken du eller andra ännu känner till
Hur växer det öppna fältet i Johari-fönstret? Ringa in ett alternativ.
a) Genom att man undanhåller information från gruppen
b) Genom självutlämnande och genom att söka och ta emot återkoppling
c) Genom att man drar sig undan och säger mindre i gruppen
➕
Tilläggsmoduler
Valfria tillägg utöver standardkomponenterna (cirka 15 minuter vardera) — välj ett eller flera om schemat tillåter ett längre pass.
Fördjupning
Fördjupningsaktivitet
15 min
Fördjupning mot högre betyg: pröva om ett större öppet fält alltid är önskvärt, och var gränsen för öppenhet i en arbetsgrupp går.
Förbered innan
Dela salen i två sidor och sätt upp en lapp på varje: mer öppenhet respektive rätten att behålla sitt dolda fält.
Sidor och förberedelse4 min
Dela in klassen i två halvor och tilldela varje halva en sida – eleverna väljer alltså inte själva. Varje halva arbetar i par och skriver två argument.
Två rundor5 min
Ett argument i taget, växelvis från vardera sidan, högst trettio sekunder per inlägg. Ingen får upprepa ett argument som redan sagts. Skriv upp argumenten i två spalter medan de sägs.
Byt sida4 min
Varje par ska nu ge det starkaste argumentet mot sin egen tilldelade sida.
Vad i motsidans argument är svårast att bemöta?
Var i en arbetsgrupp håller er egen linje inte?
Landa2 min
Sammanfatta: modellen säger att det öppna fältet kan växa och vad gruppen vinner på det, men den säger inte att allt ska ut i det öppna. Den är en karta för samtal om öppenhet, inte ett krav på att berätta allt.
Bara för dig
Tilldela sidorna, låt inte eleverna välja. Poängen är att var och en tvingas argumentera för en position hon kanske inte delar.
Modulen körs som en kort debatt, inte som klok penna, så att fördjupningen får en annan arbetsform än lektionens uppsamling.
Håll samtalet på den påhittade nivån. Ingen ska behöva berätta något om sitt eget dolda fält.
Om metoden
En fullvärdig 15-minutersaktivitet för den som vill nå ett högre betyg – inte bara en fråga. Instansen anger konkret vad eleverna gör och i vilken arbetsform: fördjupningsfrågan körs genom en namngiven struktur (till exempel klok penna eller en för alla), med tydliga steg och tider. Frågan som eleverna ska se ligger i helskärmstexten.
Pedagogisk metod: Fördjupning mot högre betygsnivå; höga förväntningar och analysträning (kopplat till betygskriteriernas C- och A-nivå).
Färdighetsträning
Färdighetsträning
15 min
Befästa de fyra fälten och de två mekanismerna genom tillämpningsbladets placeringsuppgifter, med rättning i par.
Förbered innan
Kopiera tillämpningsbladet, ett per elev.
Ha facit till hands, men dela inte ut det.
Ram2 min
Säg vad som gäller: uppgift 2 och 3 på tillämpningsbladet, enskilt och tyst. Den som blir klar tidigt tar uppgift 4.
Enskilt arbete8 min
Eleverna arbetar enskilt. Gå runt och handled. Notera vilken punkt som vållar mest problem – det brukar vara den fjärde, om det okända fältet.
Byt och rätta i par5 min
Paren byter blad och rättar varandras placeringar. Regeln är att den som rättar ska skriva en mening om varför en placering är rätt eller fel, inte bara sätta ett kryss. Ta muntligt den punkt du sett flest fastna på.
Bara för dig
Blandas det blinda och det dolda fältet ihop, ge testfrågan: vem är det som vet något här – du eller de andra?
Om metoden
En fullvärdig 15-minutersaktivitet för att befästa grunderna: instansen anger konkret vilka uppgifter som görs (till exempel valda delar av lektionens arbetsblad), i vilken arbetsform (enskilt eller i par med facitbyte) och hur den avslutas.
Pedagogisk metod: Färdighetsträning och befästande; spridd övning (distributed practice).
Differentiering
Ska allt rymmas på 60 minuter: korta gruppövningen till 25 minuter genom att hoppa över uppsamlingen och låta grupperna lämna in sina spelregler i stället, och behåll bildmomentet i början – det bär hela lektionen. Behöver klassen lugnare tempo: byt den gemensamma uppbyggnaden mot genomgången, så kommer de fyra fälten i en fast ordning med figuren framme. Stöd: låt ifyllnadsbladet ligga framme under hela lektionen, och ge den som fastnar två fält i taget i stället för fyra. Blir gruppövningen för nära: byt till verklighetsfallet, där en påhittad person analyseras i stället. Utmaning: låt snabba elever ta tillämpningsbladets fjärde uppgift om veckoavstämningen. Har hela klassen tid över: kör fördjupningsdebatten om var gränsen för öppenhet går.
Fyra rutor med ett frågetecken i varje. Vad hör hemma var?
Johari-fönstret
Skriv in namnet där frågetecknet står.