Lektion 5

Härskartekniker – när kommunikation blir makt

Kap 04: Kommunikation och samverkan70 min + exit ticket

Lärandemål

Namnge de fem härskartekniker som Berit Ås beskrev 1978 och ge exempel på hur var och en kan visa sig.
Känna igen en teknik i en spelad eller beskriven situation och sätta ord på vad som sker.
Resonera om vad teknikerna gör med samspelet i en grupp och vad gruppen och ledaren kan göra åt det.

Visa på tavlan:

Lektionsintro

Elevnära start som visas i helskärm när lektionen börjar: vad vi gör i dag, hur vi arbetar och varför.

Vi börjar med ett påstående som du ska ta ställning till direkt, utan diskussion. Sedan blir du expert på en av fem tekniker som används för att skaffa sig makt över andra i ett samtal. Grupperna blandas om, och du undervisar de andra i din del. Efter det spelar varje grupp upp en scen på högst två minuter. Publiken namnger tekniken i ett protokoll. Scenerna spelas i påhittade roller, och samtalet efteråt handlar om beteendet i scenen – aldrig om den som spelade.

Lektionens uppläggning

Kärnan i lektionen, i ordning — 70 minuter plus exit ticket (~5 min) som strukturerat avslut. Varje moment visar ett huvudförslag; finns alternativ kan du byta moment mot ett likvärdigt förslag.

1Uppstart

Uppstart

Påståendestart

5 min

Få ett omedelbart ställningstagande till hur makt tar sig uttryck i ett samtal, innan lektionen ger språket för det.

Ta ställning, räkna, anteckna5 min
Visa påståendet. Eleverna tar ställning direkt med tumme upp eller tumme ner, utan diskussion. Räkna snabbt, skriv utfallet i ett hörn av tavlan och låt siffrorna stå kvar hela lektionen. Avslöja ingenting. Säg bara att ni kommer tillbaka till påståendet när scenerna är spelade.

Bara för dig

Påståendet är laddat med flit. De flesta klasser delar sig, och det är delningen momentet bygger på.
Kommentera inte utfallet. Gör du det avslöjar du dagens innehåll – nöj dig med siffrorna.
Utfallet återanvänds i samtalet efter rollspelet. Sudda inte bort det.
Kör du den tysta startuppgiften i stället: hoppa över återkopplingen till påståendet i det avslutande samtalet.

Om metoden

Ett kort, medvetet laddat påstående visas på tavlan. Eleverna tar omedelbart ställning utan diskussion – med tumme upp eller ner, eller genom att ställa sig i ett av två hörn. Läraren räknar snabbt och antecknar utfallet men avslöjar inget svar. Frågan återkommer i lektionens avslut, så att eleverna själva kan se om de ändrat uppfattning.

Pedagogisk metod: Förhandsställningstagande (prediction/commitment) före undervisning; ökar uppmärksamheten på innehållet och gör begreppsförändring synlig när ställningstagandet omprövas.

2Genomgång

input

Expertgrupper

20 min

Låta varje elev bli expert på en av de fem teknikerna och undervisa de andra, så att alla fem behandlas lika noggrant och ingen del hänger på läraren.

Förbered innan

Kopiera och klipp ut de fem expertkorten. Ett kort per expertgrupp, i så många exemplar att var och en i gruppen får ett eget.
Dela in klassen i fem expertgrupper. Numrera eleverna inom varje grupp, så att blandningen efteråt går fort: alla ettor bildar en ny grupp, alla tvåor en annan och så vidare.
Skriv de fem teknikernas namn på tavlan i den ordning experterna ska undervisa.
Låt figuren över de fem teknikerna ligga uppe under hela momentet som gemensam karta.

Ram2 min
Ge bakgrunden kort: den norska socialpsykologen Berit Ås beskrev 1978 fem härskartekniker, alltså sätt att genom kommunikation underminera och skaffa sig makt över andra. Hon byggde vidare på ett äldre arbete av Ingjald Nissen, som redan 1945 hade beskrivit nio tekniker, och renodlade dem till dessa fem. Säg sedan gången: expertgrupp först, blandad grupp sedan.
Visas helFem härskartekniker
Expertgruppen förbereder7 min
Varje grupp läser sitt kort och förbereder en undervisning på högst en och en halv minut. De ska kunna tre saker utan att läsa innantill: teknikens namn, vad den gör med den som drabbas, och exemplet på kortet. Gruppen lägger också till ett eget exempel ur ett grupparbete. Gå runt och lyssna – kräv att alla i gruppen kan hålla undervisningen, inte bara den som pratar mest.
Blandade grupper – experterna undervisar8 min
Blanda om enligt numreringen så att varje ny grupp har en expert per teknik. Experterna undervisar i den ordning som står på tavlan, högst en och en halv minut var. De andra antecknar namn och exempel. Håll tiden hårt – fem tekniker på åtta minuter kräver att du säger byt.
Helhetskontroll3 min
Samla klassen och ställ frågor som kräver flera av delarna, så att ingenting hänger på en enskild experts framställning. Ge sedan de tre råden som boken formulerar, och säg rakt ut vad de är: känna igen tekniken när den används, lugnt och sakligt sätta ord på det som sker, och att gruppen hjälps åt – den som ser en kompis osynliggöras kan lämna tillbaka ordet. Säg också att en ledare har ett särskilt ansvar för att fördela ordet och markera att alla röster räknas. Säg till sist varför ni bara får tre råd: att känna igen teknikerna är väl belagt, men det finns ingen etablerad, prövad lista över motstrategier. Det är en verklig kunskapslucka, inte något boken har glömt – och det är därför ni prövar era egna formuleringar i scenerna efteråt.
- Vilken teknik gör att du inte kan göra rätt hur du än gör?
- Vilka två av teknikerna handlar om att din röst inte får plats?
- Vilken teknik märker du ofta först i efterhand?

Elevmaterial 1

Expertkort – fem härskartekniker

En per grupp

Förhandsgranska

Ett kort per expertgrupp, i så många exemplar att alla i gruppen får ett eget. Ni ska kunna teknikens namn, vad den gör med den som drabbas och exemplet – utan att läsa innantill. Lägg till ett eget exempel ur ett grupparbete innan ni undervisar de andra.

1. Osynliggörande

Du lägger fram ett förslag och ingen reagerar. När någon annan säger samma sak fem minuter senare får den beröm för idén.

Vad tekniken gör: din röst räknas inte, och till slut börjar du tvivla på om det du säger är värt något.
Så känns den igen: förslaget passerar utan svar, men samma innehåll får gehör från någon annan.
Skriv ett eget exempel ur ett grupparbete innan ni undervisar de andra.

2. Förlöjligande

Ditt inlägg avfärdas med ett skratt eller ett ”lilla vän” i stället för med ett argument.

Vad tekniken gör: sakfrågan byts ut mot ett skämt på din bekostnad, och du hamnar i underläge utan att någon bemött det du sade.
Så känns den igen: svaret handlar om dig eller om tonen, aldrig om innehållet.
Skriv ett eget exempel ur ett grupparbete innan ni undervisar de andra.

3. Undanhållande av information

Du upptäcker ofta först i efterhand att besluten redan är fattade – i en chatt du inte var med i.

Vad tekniken gör: du kan inte delta i beslutet, eftersom du inte visste att det fanns ett.
Så känns den igen: du får veta saker sist, och alltid när det är för sent att påverka.
Skriv ett eget exempel ur ett grupparbete innan ni undervisar de andra.

4. Dubbelbestraffning

Det blir fel hur du än gör. Tar du plats är du ”för dominant”, är du tyst är du ”oengagerad”.

Vad tekniken gör: det finns ingen väg som ger rätt, och därför går det inte att försvara sig.
Så känns den igen: kritiken byter riktning så fort du ändrar ditt beteende.
Skriv ett eget exempel ur ett grupparbete innan ni undervisar de andra.

5. Påförande av skuld och skam

Du lämnas med känslan av att det som hände var ditt eget fel, fast du inte kunde påverka det.

Vad tekniken gör: ansvaret flyttas över på dig, och skammen gör att du inte tar upp saken.
Så känns den igen: du går därifrån och skäms, utan att kunna peka på vad du faktiskt gjorde fel.
Skriv ett eget exempel ur ett grupparbete innan ni undervisar de andra.

Bara för dig

Håll tiden i den blandade rundan. Fem tekniker på åtta minuter fungerar bara om du säger byt högt.
Kapitlet anger inga namngivna, etablerade motstrategier mot teknikerna. Behandla luckan som innehåll och inte som en tystnad: säg till eleverna att igenkänningen är väl belagd medan en prövad lista över motbeteenden saknas, och att klassen därför bygger sina egna formuleringar i scenerna och samlar dem på tavlan efteråt. De tre råden presenteras som råd – namnge ingen metod och ge dem inget eget begrepp.
Teknikerna verkar ofta genom att vara svåra att peka på. Säg det rakt ut: den som osynliggörs börjar lätt tvivla på sig själv i stället för på situationen.
Elever känner ofta igen sig personligen. Håll samtalet på exemplen och pressa ingen att berätta något eget.

Om metoden

Innehållet delas i tre eller fyra delar. Varje grupp läser och bearbetar bara sin del och blir expert på den. Sedan blandas grupperna om så att varje ny grupp innehåller en expert per del, och experterna undervisar varandra i tur och ordning. Läraren avslutar med att kontrollera helheten med några frågor som kräver alla delarna, så att inget hänger på en enskild experts framställning.

Pedagogisk metod: Pussel-/expertgruppsmetoden (jigsaw, Aronson); positivt ömsesidigt beroende gör varje elevs del nödvändig för de andra.

3Huvudaktivitet

Aktivitet

Rollspel

45 min

Göra teknikerna synliga i handling och träna publiken i att namnge dem – samtidigt som klassen möter rollspelets form, tvåminutersramen och publikprotokollet inför arbetsområdets examination.

Förbered innan

Kopiera och klipp ut scenkorten, ett per grupp. Har du fler än sex grupper delas några kort ut i två exemplar.
Kopiera analysprotokollet, ett per elev.
Röj en spelyta framför tavlan och ställ två stolar där.
Skriv de fem teknikernas namn på tavlan så att publiken ser dem under hela uppspelet.
Ta tid på scenerna. Två minuter är en hård gräns och ska hållas.

Ram och regler5 min
Dela in klassen i grupper om tre eller fyra och dela ut ett scenkort per grupp, utan att avslöja vilken teknik de andra grupperna har. Gå igenom reglerna: scenen är högst två minuter, rollerna är påhittade och har påhittade namn, och någon i scenen ska lugnt sätta ord på det som sker innan scenen tar slut. Säg också att samtalet efteråt handlar om beteendet i scenen, aldrig om den som spelade. Berätta att det här är samma form som arbetsområdets examination längre fram, så att alla vet varför formen är värd att öva på.
Grupperna förbereder12 min
Grupperna läser sitt kort och bygger scenen: vem säger vad, var tekniken kommer in, och vem som sätter ord på den. Kravet är att tekniken ska gå att känna igen utan att någon i scenen nämner dess namn. Gå runt och stoppa scener som blir karikatyrer – ju vardagligare, desto svårare att peka på, och desto bättre övning.
Uppspel med publikprotokoll20 min
Grupperna spelar en i taget. Publiken fyller i protokollet under tystnad medan scenen pågår. Efter varje scen: en snabb runda där tre elever säger vilken teknik de såg och vad de byggde det på. Bekräfta eller korrigera med en mening och gå vidare. Cirka tre minuter per grupp, scen och protokollrunda tillsammans.
Samtal och tillbaka till påståendet8 min
Samla klassen. Ta två frågor: vilken teknik var svårast att känna igen, och vad hade behövts för att den skulle ha stoppats där och då? Gå sedan igenom protokollens rad om vad någon i scenen sade, och skriv upp de repliker som faktiskt fungerade – de som fick tekniken att synas utan att någon blev uthängd. Säg tydligt vad listan är: klassens egna, prövade formuleringar, inte en lista ur forskningen. Knyt ihop med de tre råden – känna igen, sätta ord på det som sker, och att gruppen hjälps åt – och säg att replikerna på tavlan är klassens eget svar på det som saknas i boken. Låt eleverna skriva av två av dem. Läs sist upp siffrorna från lektionens början och fråga vilka som skulle svara annorlunda nu, och varför.

Elevmaterial 2

Scenkort – en teknik per grupp

En per grupp

Förhandsgranska

Ett kort per grupp. Bygg en scen på högst två minuter. Rollerna är påhittade och har påhittade namn. Tekniken ska gå att känna igen utan att någon i scenen säger vad den heter. Innan scenen tar slut ska någon lugnt och sakligt sätta ord på det som sker.

Scen 1 – förslaget som försvinner

En projektgrupp planerar sin redovisning. En i gruppen föreslår att de börjar med en kort film. Ingen svarar. Några minuter senare säger en annan samma sak, och gruppen tycker att det är en lysande idé.

Tekniken: osynliggörande.
Någon i scenen ska lugnt säga att förslaget faktiskt kom från någon annan för en stund sedan.

Scen 2 – skrattet i stället för svaret

På ett möte lägger en av deltagarna fram ett förslag om att ändra arbetsfördelningen. En annan skrattar till och säger något nedlåtande om hur förslaget lät, utan att bemöta innehållet. Samtalet går vidare.

Tekniken: förlöjligande.
Någon i scenen ska lugnt be om ett argument i stället för ett skratt.

Scen 3 – chatten ingen berättade om

Två i gruppen kommer till mötet och berättar att de redan bestämt hur uppgiften ska delas upp. Beslutet togs i en chatt som en tredje person inte var med i. Hen får veta det först nu.

Tekniken: undanhållande av information.
Någon i scenen ska lugnt säga att beslut som rör alla behöver fattas där alla är med.

Scen 4 – fel hur du än gör

En i gruppen får höra att hen tar för mycket plats på mötena. Nästa möte säger hen nästan ingenting, och då får hen höra att hen inte verkar bry sig om arbetet.

Tekniken: dubbelbestraffning.
Någon i scenen ska lugnt peka på att kritiken bytte riktning så fort beteendet ändrades.

Scen 5 – ditt fel, fast du inte rådde för det

Gruppen lämnar in sitt arbete för sent. En av deltagarna får veta att det var hens fel, eftersom hen inte påmind om tiden – trots att hen aldrig fått veta när den gick ut.

Tekniken: påförande av skuld och skam.
Någon i scenen ska lugnt säga vad som faktiskt hände och vem som visste vad.

Scen 6 – förslaget som aldrig kom fram

På ett arbetsplatsmöte försöker en nyanställd säga något tre gånger. Varje gång fyller någon annan i eller byter ämne. Till slut slutar hen försöka.

Tekniken: osynliggörande.
Någon i scenen ska lämna tillbaka ordet till den nyanställda.

Analysprotokoll för publiken

En per elev

Förhandsgranska

Fyll i under tystnad medan scenen spelas. En rad per scen. Skriv vad du faktiskt såg eller hörde – inte vad du tror att gruppen menade.

Scenens nummer

Vilken teknik användes?

Vad var det du såg eller hörde som fick dig att tänka så?

Satte någon i scenen ord på det som skedde? Vad sades i så fall?

Vad hade den övriga gruppen kunnat göra?

Bara för dig

Momentet är arbetsområdets förövning till examinationen. Eleverna möter formen, tvåminutersramen och publikprotokollet en gång innan det gäller – säg det, så vet de varför de tränar.
Styr samtalet mot beteendet i scenen, aldrig mot skådespelaren. Säg regeln högt innan första scenen och håll fast vid den.
Karikatyrer är den vanligaste fällan. En teknik som spelas överdrivet blir lätt att peka ut och därför oanvändbar som övning. Be grupperna spela vardagligt.
Scenerna är momentets svar på att kapitlet inte anger några namngivna motstrategier: det eleverna prövar är de tre råden – känna igen, sätta ord på det som sker, hjälpas åt – i egna repliker. Anteckna de repliker som fungerar medan du tittar, så att du kan skriva upp dem i uppsamlingen. Ge dem inget begreppsnamn, och säg vad de är: klassens egna, prövade formuleringar.
Blir tiden knapp: korta förberedelsen till åtta minuter, inte uppspelet. Det är uppspelet och protokollet som är förövningen.
Elever som inte vill spela får rollen som tidtagare eller protokollansvarig i sin grupp.

Om metoden

Små grupper får varsitt scenkort med en situation att spela upp i högst två minuter. Grupperna får kort förberedelsetid, spelar sedan upp scenen för klassen, och publiken har ett analysprotokoll där de ska namnge vad de såg med dagens begrepp. Läraren styr samtalet mot beteendet i scenen, aldrig mot skådespelarnas person. Formen gör abstrakta begrepp synliga i handling.

Pedagogisk metod: Rollspel med strukturerad publikanalys (role play/simulation); handling och efterföljande begreppssättning ger konkretion åt abstrakta modeller.

Exit ticket

Lektionens strukturerade avslut (~5 minuter): kort avstämning som visar vad eleverna tagit med sig innan de går. Visas i helskärm.

Namnge två av de fem härskarteknikerna och ge ett kort exempel på en av dem.
Vad är det första steget när du märker att en teknik används, mot dig eller mot någon annan?

Arbetsblad

Färdig färdighetsträning att dela ut — förhandsvisningen nedan visar bladet som det skrivs ut, med svarsrader och svarsytor. Finns flera varianter kan du byta blad.

Fem härskartekniker

Svara med egna ord på fråga 1–2. Fråga 3 och 4 är flervalsfrågor – ringa in det alternativ du tycker stämmer bäst.

Vilka fem härskartekniker beskrev Berit Ås, och varför menar kapitlet att det är viktigt att kunna sätta namn på dem?
Ge ett eget exempel på hur var och en av teknikerna skulle kunna visa sig i ett grupparbete i skolan. Skriv en mening per teknik.
Hur många härskartekniker beskrev Berit Ås 1978? Ringa in ett alternativ. a) Tre b) Nio c) Fem
Vilket av följande är en av Berit Ås härskartekniker? Ringa in ett alternativ. a) Osynliggörande b) Aktivt lyssnande c) Självutlämnande

Tilläggsmoduler

Valfria tillägg utöver standardkomponenterna (cirka 15 minuter vardera) — välj ett eller flera om schemat tillåter ett längre pass.

Case

Kort verklighetsfall (case)

15 min

Binda ihop härskarteknikerna med kommunikationsmodellen och öppenheten i ett kort verklighetsfall där flera problem förstärker varandra.

Läs fallet3 min
Eleverna läser fallet enskilt på skärmen.
Analys i par7 min
Paret namnger de tekniker de ser, pekar ut vad som händer med informationsflödet, och beskriver vad som händer med Almas öppna fält när hon säger allt mindre.
- Vilka av teknikerna känner ni igen, och vad bygger ni det på?
- Vad gör sidochatten med informationen och med återkopplingen?
- Vad händer med Almas öppna fält, och vad kostar det gruppen?
Uppsamling5 min
Tre par redovisar. Landa i orsakskedjan: när röster tystas och information undanhålls minskar återkopplingen och öppenheten, och det som återstår är gissningar om varandra.

Bara för dig

Fallet rymmer minst två tekniker och dessutom en koppling till både kommunikationsmodellen och Johari-fönstret. Låt paren hitta alla tre spåren.
Bemötanden i det här fallet är resonemang, inte facit. Kapitlet anger inga namngivna motstrategier.

Om metoden

En fullvärdig 15-minutersaktivitet kring ett kort verklighetsfall: instansen ger själva fallet (2–4 meningar), anger arbetsformen (till exempel par som analyserar med en angiven modell och sedan kort uppsamling) och tiderna. Fallet och uppgiften eleverna ska se ligger i helskärmstexten.

Pedagogisk metod: Case-baserat lärande; transfer och tillämpning teori→praktik.

Fördjupning

Fördjupningsaktivitet

15 min

Fördjupning mot högre betyg: konkretisera vad en ledare faktiskt gör för att alla röster ska räknas, med individuellt ansvar för gruppens svar.

Förbered innan

Möblera i grupper om fyra och skriv gruppnumren på tavlan.

Ram2 min
Visa frågan och säg regeln: gruppen enas om tre konkreta saker som en mötesledare gör, och alla ska kunna redogöra för dem. Du drar gruppnummer efteråt.
Gruppen enas8 min
Gruppen skriver tre punkter. Kravet är att varje punkt ska vara något som går att se eller höra på ett möte, inte en avsikt. Gå runt och avvisa formuleringar som att vara inkluderande – be om handlingen i stället.
- Vad gör ledaren i sekunden efter att någon blivit avbruten?
- Hur märks det på ett möte att ordet är rättvist fördelat?
Slumpade svar3 min
Dra tre gruppnummer och peka sedan ut vem i gruppen som svarar för hela gruppen.
Knyt ihop2 min
Sammanfatta med kapitlets besked: en ledare har ett särskilt ansvar för att fördela ordet och markera att alla röster räknas. Säg också att kapitlet inte anger några etablerade motstrategier – gruppens punkter är förslag som ska motiveras, inte ett facit.

Bara för dig

Punkter som ska vara lyhörd duger inte. Kräv en handling: vad gör ledaren, med vilka ord, när?
Modulen körs som en för alla, alltså med en annan arbetsform än lektionens övriga moment.

Om metoden

En fullvärdig 15-minutersaktivitet för den som vill nå ett högre betyg – inte bara en fråga. Instansen anger konkret vad eleverna gör och i vilken arbetsform: fördjupningsfrågan körs genom en namngiven struktur (till exempel klok penna eller en för alla), med tydliga steg och tider. Frågan som eleverna ska se ligger i helskärmstexten.

Pedagogisk metod: Fördjupning mot högre betygsnivå; höga förväntningar och analysträning (kopplat till betygskriteriernas C- och A-nivå).

Differentiering

Ska allt rymmas på 60 minuter: korta scenernas förberedelse till åtta minuter och spela fyra scener i stället för sex, men behåll publikprotokollet – det är förövningen till examinationen. Behöver klassen lugnare tempo: byt expertrundan mot uppbyggnaden av figuren, så kommer alla fem teknikerna muntligt och i en fast ordning. Blir en dramatisering för exponerande: kör de skrivna scenerna i stället, där samma tekniker analyseras i text. Stöd: låt de fem namnen stå på tavlan under hela uppspelet, och ge den grupp som fastnar ett färdigt öppningsreplikpar. Utmaning: låt snabba grupper spela sin scen två gånger, andra gången med någon som lämnar tillbaka ordet, och ge den som vill arbeta vidare fördjupningsbladets fjärde uppgift, där de tre råden vägs mot vad de inte räcker till. Hinns bara en tilläggsmodul med: välj den om vad en mötesledare gör konkret. Den är lektionens handlingsdel, och utan den lämnar eleverna lektionen med ett skarpt öga men en tunn verktygslåda. Rytmen genom sekvensen: den här lektionen är tät hela vägen, utan lugn passage. Lektion 5, 6 och 7 ligger tätt efter varandra, och den klass som kört dem alla tre behöver minst en lugnare väg – det självständiga arbetspasset i lektion 4 eller 9, eller gruppbladet i stället för stationerna i lektion 7. Planera in en av dem innan sekvensen börjar, inte först när klassen är utmattad.