Lektion 6

När samspelet brister – och vad en konflikt egentligen är

Kap 04: Kommunikation och samverkan Kap 05: Konflikter och konflikthantering70 min + exit ticket

Lärandemål

Beskriva kedjan från ett misslyckat budskap till missförstånd, irritation och konflikt.
Förklara vad som skiljer en oenighet från en konflikt, och när en motsättning växer till en sådan.
Sortera vad en motsättning handlar om – en sakfråga, ett intresse, en värdering eller en roll – och motivera sorteringen.
Resonera om att en hanterad konflikt kan ge bättre beslut medan en ohanterad stjäl energi och splittrar gruppen.

Visa på tavlan:

Lektionsintro

Elevnära start som visas i helskärm när lektionen börjar: vad vi gör i dag, hur vi arbetar och varför.

Vi börjar med att du skriver ner allt du minns om kommunikationens två sidor: när den bygger samverkan och när den bryter ner. Sedan berättar jag en historia utan bildspel. Lyssna – begreppen hänger vi på efteråt. Efter det ställer du dig i ett av fyra hörn och argumenterar för vad en motsättning egentligen handlar om. Du får byta hörn om någon övertygar dig. Sist bildar vi grupper om fyra, och varje grupp får sitt eget fall att arbeta med genom hela resten av arbetsområdet.

Lektionens uppläggning

Kärnan i lektionen, i ordning — 70 minuter plus exit ticket (~5 min) som strukturerat avslut. Varje moment visar ett huvudförslag; finns alternativ kan du byta moment mot ett likvärdigt förslag.

1Uppstart

Uppstart

Hjärndump

5 min

Plocka fram kommunikationens två sidor ur minnet, eftersom dagens lektion bygger vidare på vad som händer när samspelet brister.

Skriv enskilt3 min
Eleverna skriver allt de minns om vad som får kommunikationen att fungera och vad som får den att bryta ner. Utan bok och utan anteckningar.
Jämför med grannen2 min
Eleverna jämför med en granne och fyller på det de själva glömt. Fånga upp en eller två luckor som behöver rätas ut, till exempel att brus kan sitta i språket och hos mottagaren, eller att det öppna fältet växer genom både självutlämnande och återkoppling. Knyt ihop med att dagens lektion följer vad som händer när det brister.

Bara för dig

Skriv upp de två spalterna på tavlan medan eleverna jämför: bygger upp respektive bryter ner. Spalterna används i berättelsen efteråt.
Låt inte jämförelsen bli en bokkontroll. Poängen är att plocka fram ur minnet.

Om metoden

Eleverna skriver under tre minuter ner allt de minns från föregående lektion, utan att titta i anteckningar eller bok. Därefter jämför de i två minuter med en granne och fyller på det de själva glömt. Läraren fångar upp ett par luckor som behöver rätas ut innan dagens innehåll börjar.

Pedagogisk metod: Aktiv framplockning (retrieval practice) utan hjälpmedel, följd av kamratjämförelse – en av de mest väldokumenterade teknikerna för långsiktigt minne.

2Genomgång

input

Berättande fallintro

15 min

Låta klassen följa hela kedjan från ett missförstått budskap till en konflikt i en sammanhängande berättelse, och först därefter hänga begreppen på det de redan hört.

Förbered innan

Läs igenom berättelsen en gång i förväg. Den ska berättas, inte läsas innantill.
Stäng av bildspelet. Momentet ska köras utan bild – berättelsen är hela innehållet.
Ha de två spalterna från uppstarten kvar på tavlan, om du körde hjärndumpen.

Berättelsen6 min
Berätta historien om projektgruppen utan att avbryta dig själv med begrepp. Ta den i lugnt tempo och låt pauserna göra sitt arbete. Definiera ingenting under tiden.
Vad hände, steg för steg?4 min
Låt klassen rekonstruera förloppet högt medan du skriver upp det som en kedja på tavlan: budskapet som uppfattades åt två håll, missförståndet, irritationen som ingen satte ord på, och till slut de två som slutade prata med varandra. Skriv kedjan med pilar.
- Vad var det första som gick fel?
- När blev det mer än ett missförstånd?
- Vem gjorde egentligen fel?
Nu får det namn5 min
Häng begreppen på berättelsen. Säg först vad boken säger om kedjan: ett misslyckat budskap blir ett missförstånd, ett upprepat missförstånd blir irritation, och irritation som ingen sätter ord på kan växa till en konflikt. Ge sedan konfliktens kärna: i botten ligger en motsättning, alltså mål, intressen eller värden som parterna upplever som oförenliga. Säg också att en motsättning inte är samma sak som ett bråk – oenighet är normal överallt där människor med olika behov ska samsas om något gemensamt. Till konflikt växer motsättningen först när den börjar styra känslor och handlingar: när parterna inte bara vill olika, utan också börjar tycka illa om varandra och bete sig därefter.

Elevmaterial 1

Berättelsen om projektgruppen

Läses högt

Förhandsgranska

Berättas av läraren, utan bild. Delas inte ut. Berätta hellre än läs innantill – historien ska kännas som något som hände, inte som ett exempel.

Fyra personer i en projektgrupp ska lämna in en rapport före terminens slut. En kväll skriver en av dem i gruppchatten: vi kör på det vi sa, så delar vi upp resten sen. Alla sätter en tumme upp. Men vad de sa var inte samma sak för alla. Två i gruppen läser meddelandet som att uppdelningen redan är klar. De andra två läser det som att den ska bestämmas senare i veckan. Dagarna går. Den ena hälften väntar på ett möte som ingen kallar till. Den andra hälften har redan börjat skriva, och tycker att de andra är sena. Ingen frågar. Ingen svarar. Alla utgår från att de andra vet vad som gäller. En vecka senare kommer den första sura kommentaren. Är det ingen som tänker göra något? Svaret dröjer en halv dag och är kort. Vi väntade på dig. Sedan blir det tyst igen. På nästa möte sitter de fyra kring samma bord, men två av dem talar bara till de andra två, aldrig till varandra. När den ena säger något suckar den andra. Ingen av dem minns längre vad kvällen i chatten faktiskt handlade om, men båda är helt säkra på att den andra gjort fel. Rapporten blir inlämnad. Den blir godkänd, men bara nätt och jämnt. Och de två pratar fortfarande inte med varandra.

Bara för dig

Definiera ingenting under berättelsen. Hela poängen med formen är att eleverna följer förloppet innan de får orden för det.
Frågan om vem som gjorde fel är avsiktligt orättvis. Svaret är att ingen behövde göra något fel – och det är just det som gör kedjan intressant.
Blir det tyst efter berättelsen: börja med den enklaste frågan, alltså vad det första meddelandet egentligen betydde.
Kedjan på tavlan ska stå kvar under hela lektionen. Både hörnövningen och examinationens start bygger på den.

Om metoden

Läraren berättar ett sammanhängande verklighetsfall efter ett färdigt manus, utan bildspel och utan att först definiera begreppen. Berättelsen är byggd så att dagens begrepp uppstår naturligt ur handlingen. När fallet är slut hängs teorin på det som eleverna redan följt: det där du hörde hända kallas för det här. Fallet återanvänds sedan under lektionen som gemensam referens.

Pedagogisk metod: Narrativ introduktion (storytelling i undervisning); berättelsens struktur gör innehållet lättare att minnas och ger en gemensam förankring för begreppen.

3Huvudaktivitet

Aktivitet

Fyra hörn

30 min

Tvinga fram resonemanget om vad en motsättning egentligen handlar om, och göra det praktiskt: olika slags frågor kräver olika sätt att mötas.

Förbered innan

Sätt upp ett hörnskylt i vart och ett av klassrummets fyra hörn.
Kontrollera att det går att röra sig mellan hörnen. Flytta undan väskor och stolar.
Skriv de fyra orden på tavlan: sakfråga, intresse, värdering, roll.

Hörnen och en viktig reservation4 min
Gå igenom de fyra hörnen och säg reglerna: alla måste välja ett hörn, ingen står kvar i mitten, och det är tillåtet att byta hörn efter att argumenten hörts. Säg sedan reservationen rakt ut, innan första scenariot: den här indelningen i fyra slags frågor är en pedagogisk sortering som boken använder för att göra konflikter lättare att tänka kring. Den är inte en fastställd och källbelagd indelning av konflikttyper. Gränserna är glidande, och en konflikt kan rymma flera slag samtidigt. Det är därför motiveringen räknas mer än hörnet.
Första scenariot – val3 min
Läs det första scenariot högt. Eleverna går till sitt hörn. Räkna och skriv upp fördelningen på tavlan.
Argument och talarrunda8 min
Varje hörn enas om ett argument på högst två meningar och utser en talare. En talare per hörn, högst en minut var. Öppna sedan för byten – den som byter ska säga vilket argument som fick henne att flytta.
Scenario två och tre10 min
Kör samma gång med scenario 2 och 3, men snabbare: val, ett argument per hörn, byten. Fem minuter per scenario. Håll tiden hårt – reservscenariot körs bara om något går fortare än planerat.
Uppsamling – vad sorteringen är bra för5 min
Samla klassen. Landa i den praktiska poängen som boken lyfter: en sakkonflikt kan ofta mjukna av mer fakta, medan en värderingskonflikt snarare kräver att parterna förstår varandras utgångspunkter. Fråga vad det betyder för hur man borde börja i vart och ett av dagens scenarier. Upprepa sist reservationen: sorteringen är ett tankeredskap, inte en fastställd typologi.

Elevmaterial 2

Hörnskyltar – vad handlar motsättningen om?

En per station

Förhandsgranska

Ett kort per hörn. Sätt upp dem synligt.

Hörn A – Sakfråga

Vilken lösning är bäst? Parterna vill samma sak men är oense om vägen dit.

Hörn B – Intresse

Hur ska tid, pengar eller utrymme fördelas? Det den ena får kan den andra inte få.

Hörn C – Värdering

Vad är rätt och viktigt? Parterna utgår från olika uppfattningar om hur man bör göra.

Hörn D – Roll

Vem ska göra vad, och vem bestämmer? Oklarhet om ansvar och befogenheter.

Scenarier att läsa upp

Läses högt

Förhandsgranska

Läses högt av läraren, ett i taget. Delas inte ut – eleverna ska ta ställning på det de hör.

Scenario 1

Två personer i en projektgrupp är oense om redovisningen. Den ena vill göra en kort film, den andra en affisch. Båda vill att gruppen ska få ett bra resultat, men de har fastnat i vem som ska få bestämma formen, och nu talar de bara genom de andra två.

Scenario 2

På en arbetsplats vill två avdelningar ha samma pengar ur nästa års budget. Marknadsavdelningen vill satsa på en kampanj, produktionen på en ny maskin. Cheferna har slutat gå på varandras möten.

Scenario 3

I en förening tycker en av de aktiva att alla alltid ska hjälpa den som ligger efter, medan en annan tycker att var och en får ta ansvar för sitt eget. De hamnar i luven på varandra varje gång någon inte blir klar i tid, och båda är övertygade om att den andra tar lätt på ansvar.

Scenario 4 – reserv om tiden räcker

I en grupp vet ingen riktigt vem som bestämmer. Två personer fördelar uppgifter parallellt, och medlemmarna får dubbla besked. Irritationen växer, och nu skyller de två på varandra inför de övriga.

Bara för dig

Reservationen måste sägas innan första scenariot, inte efteråt. Boken markerar själv att indelningen är en pedagogisk sortering utan eget källbelägg, och materialet ska säga det rakt ut.
Bytena är det pedagogiskt viktigaste. Behandla dem som en styrka, aldrig som ett tecken på flyktighet.
Scenario 1 brukar dela sig mellan sakfråga och roll, och det är ett bra utfall – båda leden finns i texten. Låt hörnen argumentera mot varandra i stället för att döma.
Hamnar alla i samma hörn: gå själv till ett tomt hörn och driv dess argument. Säg tydligt att du gör det för att pröva klassen.
Kör momentet strikt på tid. Talarrundorna drar iväg om varje hörn får resonera fritt.

Om metoden

Klassrummets fyra hörn får varsitt svarsalternativ. Läraren läser ett scenario och eleverna går till det hörn som motsvarar deras val. I varje hörn formulerar eleverna tillsammans ett argument, som de sedan framför för de andra hörnen. Efter argumenten är det tillåtet att byta hörn – och just de bytena är det läraren lyfter fram: vilket argument fick dig att flytta?

Pedagogisk metod: Ställningstagande i rörelse med argumentation och omval (four corners); synliggör resonemang och gör åsiktsförändring till något legitimt.

4ExaminationLigger fast

Aktivitet

Caseanalys

20 min

Starta arbetsområdets examination: presentera uppgiften, dess gång och de tre nivåerna, bilda grupper, dela ut fallen och låta varje grupp skriva ner vad motsättningen i deras fall handlar om.

Förbered innan

Kopiera uppgiftsbeskrivningen, en per elev.
Kopiera och klipp ut fallen, ett fall per grupp. Har du fler än sex grupper delas ett fall ut i två exemplar – två grupper med samma fall gör ingen skada, tvärtom blir jämförelsen intressant vid uppspelet.
Kopiera planeringsmallen, en per grupp. Den följer gruppen genom hela arbetsområdet.
Bestäm gruppindelningen i förväg, i grupper om fyra. Blanda så att ingen grupp bara består av dem som redan sitter tillsammans.

Tillbaka till platserna2 min
Be eleverna sätta sig och flytta tillbaka stolarna efter hörnövningen. Dela ut uppgiftsbeskrivningen medan de sätter sig, så att alla har papperet framför sig när genomgången börjar.
Uppgiften, dess gång och de tre nivåerna9 min
Läs igenom uppgiftsbeskrivningen högt. Var konkret om gången: i dag får ni fallet och skriver ner vad motsättningen handlar om. Vid tre tillfällen till under arbetsområdet arbetar ni vidare med samma fall i planeringsmallen. På arbetsområdets sista lektion spelar ni upp fallet i två versioner, först hur samspelet brister och sedan hur konflikten hanteras, medan publiken fyller i sitt analysprotokoll. Direkt efter uppspelet skriver var och en sin egen reflektion. Gå sedan igenom de fyra bedömningsaspekterna och läs de tre nivåerna högt, både för reflektionen och för scenerna – eleverna ska veta vad som skiljer nivåerna åt redan nu, inte först vid inlämningen. Säg att rollspelet i förra lektionen var övningen på formen: tvåminutersramen och publikprotokollet är desamma.
Grupper och fall4 min
Läs upp gruppindelningen och låt grupperna sätta sig tillsammans. Dela ut ett fall och en planeringsmall per grupp. Gruppen läser fallet högt för varandra, en gång rakt igenom.
Vad handlar motsättningen om?5 min
Gruppen skriver in det första steget i planeringsmallen: vad motsättningen i fallet handlar om, alltså vilka mål, intressen eller värden parterna upplever som oförenliga. Kravet är två till tre meningar, inte en sammanfattning av hela fallet. Gå runt och läs. Grupper som skriver att de bara är osams ska tillbaka till frågan om vad de faktiskt vill som inte går att förena. Samla in inget – mallen stannar hos gruppen.

Elevmaterial 3

Examinationsuppgiften – ert fall i två versioner

En per elev

Förhandsgranska

Läs igenom uppgiften nu. Ni börjar arbeta med den redan i dag och avslutar den på arbetsområdets sista lektion.

Vad ni ska göra

Er grupp får ett fall där ett samspel har brustit och en konflikt har vuxit fram. Ni ska analysera fallet med kursens modeller och till sist spela upp det som två korta scener: först hur samspelet brister, sedan hur konflikten hanteras. Efter uppspelet skriver var och en av er en egen reflektion.

Så löper arbetet genom arbetsområdet

I dag: ni bildar grupp, får ert fall och skriver ner vad motsättningen handlar om.
Vid tre tillfällen till under arbetsområdet arbetar ni vidare med fallet i planeringsmallen och förbereder era två scener.
På arbetsområdets sista lektion spelar ni upp båda scenerna för klassen, medan publiken fyller i sitt analysprotokoll.
Direkt efter uppspelet skriver du din egen reflektion, enskilt och i tystnad.

Så bedöms arbetet

Att ni kan redogöra för hur kommunikationen i fallet fungerar och var den brister.
Att ni kan analysera hur kommunikationen påverkar samarbetet och resultatet i fallet.
Att ni kan förklara hur konflikten uppstod och vad som hade kunnat förebygga den.
Att ni kan tillämpa kursens modeller för konflikthantering på just ert fall och motivera era val.
Din egen reflektion bedöms enskilt. Gruppens scener bedöms som ett gemensamt arbete.

Nivåerna på din reflektion

Nivåerna bygger på varandra: det som krävs för E krävs också för C och A.

E: Du placerar ert fall i konflikttriangelns tre hörn med ett exempel per hörn, namnger gruppens stil och ger ett skäl till valet, nämner en förebyggande åtgärd som hör ihop med fallet och pekar ut minst en konkret brist i kommunikationen.
C: Du binder ihop analysen – attityderna hänger på motsättningen och beteendena på attityderna – och motiverar stilvalet med situationen och med både bestämdhet och samarbetsvilja. Du knyter den förebyggande åtgärden till en punkt i förloppet, kopplar bristen i kommunikationen till ett begrepp ur kursens första del och visar hur den påverkade samarbetet.
A: Du väger stilvalet mot minst ett alternativ och säger vad ert eget val kostade, prövar vad som är osäkert i din tolkning, knyter förebyggandet till alla tre hörnen och till något du sett i en annan grupps scen, och följer kedjan från det budskap som brast till att motsättningen växte.

Nivåerna på gruppens scener

Också här bygger nivåerna på varandra.

E: Scen 1 visar minst ett tydligt beteende, och motsättningen går att uppfatta. Scen 2 visar en hantering.
C: Alla tre hörnen går att känna igen i scen 1, och den stil ni valt går att namnge utifrån vad som händer i scen 2 – utan att någon säger stilens namn.
A: Scen 2 visar också vad valet kostar, och scenerna hänger ihop: hanteringen svarar mot just den motsättning scen 1 ställde upp.

Det som gäller hela vägen

Fallen är påhittade, och rollerna ska ha påhittade namn.
Samtalet efter en scen handlar om beteendet i scenen, aldrig om den som spelade.
Alla behöver inte stå i scenen. I varje grupp finns också rollerna regissör, tidtagare och uppläsare av scenens ram. Din individuella reflektion är den del som bedöms enskilt, och den skriver alla.
Formen känner ni igen från förra lektionens scener: högst två minuter per scen, och publiken fyller i ett protokoll.

Verklighetsfall att fördela

En per grupp

Förhandsgranska

Ett fall per grupp. Läs det högt för varandra en gång innan ni skriver något. Alla fall är påhittade.

Fall 1 – Redovisningen

Två personer i en projektgrupp har slutat prata med varandra. Den ena tycker att den andra tar över allt och bestämmer utan att fråga. Den andra tycker att den första aldrig gör klart det hon lovat. Mötena har blivit tysta, och de övriga två i gruppen har börjat välja sida. Ingen minns längre vad det började med, men båda är säkra på att den andra är omöjlig.

Fall 2 – Sidochatten

I en arbetsgrupp har det vuxit fram en sidochatt där tre av fem medlemmar diskuterar och fattar beslut. De två som står utanför får veta besluten i efterhand, på mötena. Den ena av dem har slutat lägga fram förslag, eftersom de ändå bemöts med tystnad. Den andra har börjat ifrågasätta allt de tre kommer med, och mötena tar dubbelt så lång tid som förut.

Fall 3 – Helgerna på caféet

På ett café vill två anställda båda ha de flesta helgerna lediga. Chefen har aldrig sagt hur helgpassen fördelas, utan gjort schemat efter känsla. Den ena har fått fler lediga helger tre månader i rad. Den andra har inte sagt något, men har börjat byta bort sina pass i sista stund och svarar kort när de arbetar tillsammans.

Fall 4 – Två avdelningar, en budget

Marknadsavdelningen vill satsa nästa års pengar på en kampanj, produktionen på en ny maskin. Pengarna räcker till det ena. De två cheferna har slutat gå på varandras möten och skickar i stället långa mejl där de bygger sina argument. Medarbetarna på båda avdelningarna har börjat prata om den andra avdelningen som motståndaren.

Fall 5 – Vem bestämmer i föreningen

I en förening delar två personer ut uppgifter till medlemmarna, var för sig och utan att stämma av. Medlemmarna får dubbla besked och vet inte vem de ska lyssna på. De två har börjat rätta varandra inför de övriga, och den senaste veckan har de bara kommunicerat via en tredje person.

Fall 6 – Den nya rutinen

Ledningen på ett äldreboende har infört en ny rutin utan att fråga personalen. Två i personalgruppen tycker olika om den: den ena följer den till punkt och pricka, den andra gör som förut och tycker att rutinen är fel för de boende. De har börjat suckar åt varandra i korridoren, och kollegorna undviker att ha dem på samma pass.

Planeringsmall för gruppens arbete

En per grupp

Förhandsgranska

En mall per grupp. Den följer er genom hela arbetsområdet. Fyll i ett steg åt gången, när vi kommer dit. I dag fyller ni bara i steg 1.

Vårt fall och våra namn

Steg 1 – Vad motsättningen handlar om (fylls i i dag)

Vilka mål, intressen eller värden upplever parterna som oförenliga?
Skriv två till tre meningar. Sammanfatta inte hela fallet.

Steg 2 – Gruppens analys av fallet

Motsättningen, attityderna och beteendena – konflikttriangelns tre hörn.
Vad i kommunikationen gjorde att motsättningen kunde växa? Tänk på brus, på valet av kanal och på återkoppling som uteblev. Det ni skriver här är råmaterialet till scenens första version.

Steg 3 – Så ska konflikten hanteras i scenens andra version, och varför

Steg 4 – Scenplan: repliker, roller och vem som gör vad

Bara för dig

Momentet ligger fast och får inte bytas mot en annan aktivitet. Krymper tiden: korta hörnövningens sista scenario, inte examinationens start.
Läs nivåerna högt ur uppgiftspappret, både för reflektionen och för scenerna. De är samma nivåer som du bedömer efter, och de visas igen på sista lektionen. Hoppa inte över dem för att spara minuter – det är den enda gången eleverna hinner ta in dem i lugn och ro.
Kommunikationsraden i steg 2 är ny för eleverna. Säg att den kopplar ihop arbetsområdets två halvor: det som brast i kommunikationen är ofta det som fick motsättningen att växa.
Den elev som oroar sig för att spela ska höra det redan i dag: rollerna regissör, tidtagare och uppläsare finns i varje grupp, och reflektionen som bedöms enskilt skriver alla.
Tidpunkten är vald med avsikt. Grupperna ska ha sitt eget fall framför sig medan konfliktmodellerna införs, inte efteråt.
Var noga med vad du lovar. Grupperna arbetar vidare med fallet vid tre tillfällen till, inte varje lektion. Säg det som det är, så att planen och elevernas bild stämmer överens.
Ett vanligt fel i steg 1 är att gruppen skriver om beteendet – att de suckar och är tysta – i stället för om motsättningen. Fråga då vad parterna faktiskt vill som inte går att förena.
Anteckna vilken grupp som fick vilket fall. Du behöver listan vid varje uppföljning.
Grupper om fyra fungerar bäst. Blir det en grupp om tre får den ett fall med två tydliga parter, till exempel fall 3 eller fall 4.

Om metoden

Lektionen byggs runt ett konkret fall: eleverna får ett kort beskrivet scenario ur en verklig eller verklighetstrogen organisation och analyserar det med lektionens begrepp och modeller, enskilt eller i grupp, med gemensam uppsamling. Casetexten och analysfrågorna ges i lektionens ämnesspecifika instans. Kan bära en hel kärnaktivitet (till skillnad från flex_case, som är ett kort 15-minuterstillägg).

Pedagogisk metod: Case-baserat lärande; transfer och tillämpning teori→praktik.

Exit ticket

Lektionens strukturerade avslut (~5 minuter): kort avstämning som visar vad eleverna tagit med sig innan de går. Visas i helskärm.

Vad skiljer en oenighet från en konflikt? Svara med en mening.
Skriv en sak i ert fall som ni ännu inte vet – något ni behöver hitta på när ni bygger scenen.

Arbetsblad

Färdig färdighetsträning att dela ut — förhandsvisningen nedan visar bladet som det skrivs ut, med svarsrader och svarsytor. Finns flera varianter kan du byta blad.

Från brustet samspel till konflikt

Svara med egna ord på fråga 1–4. Fråga 5 är en flervalsfråga – ringa in det alternativ du tycker stämmer bäst.

Beskriv kedjan från ett misslyckat budskap till en konflikt, så som kapitlet om kommunikation formulerar den. Ge ett eget exempel på hur kedjan kan se ut i en projektgrupp.
Vad skiljer en oenighet eller motsättning från en konflikt enligt kapitlet? När växer en motsättning till en konflikt?
Kapitlet sorterar konflikter efter vad motsättningen handlar om: sakfrågor, intressen, värderingar eller roller. Förklara vad vart och ett av de fyra slagen innebär, och ge ett kort exempel på vardera.
Är konflikter alltid av ondo? Skriv vad en väl hanterad konflikt kan ge en grupp, och vad en konflikt som ingen hanterar gör i stället.
Kunskapsresurserna Suntarbetsliv och Partsrådet beskrivs i kapitlet som partsgemensamma. Vad betyder det? Ringa in ett alternativ. a) Att de drivs av en statlig myndighet på egen hand b) Att arbetsgivare och fackliga organisationer driver dem gemensamt c) Att de drivs av enskilda företag i vinstsyfte

Tilläggsmoduler

Valfria tillägg utöver standardkomponenterna (cirka 15 minuter vardera) — välj ett eller flera om schemat tillåter ett längre pass.

Fördjupning

Fördjupningsaktivitet

15 min

Fördjupning mot högre betyg: pröva påståendet att en konflikt kan vara nyttig, med krav på att både vinsten och priset formuleras.

Ram2 min
Visa frågan och fördela rollerna i paren: den ena resonerar högt, den andra antecknar. Ni byter halvvägs.
Första rundan5 min
Den ena i paret resonerar om vad en väl hanterad konflikt kan ge en grupp, med minst ett konkret exempel. Lyssnaren antecknar argumenten, inte bara slutsatsen.
Byt roller4 min
Paren byter. Den nya talaren tar den andra sidan: vad en konflikt som ingen hanterar gör med gruppen.
- Vad hände i stormfasen i förra arbetsområdet, och varför var det inget haveri?
- Vad kostar det en grupp att låta en konflikt ligga?
Uppsamling4 min
Fyra par delar ett argument var, två från varje sida. Landa i att den intressanta frågan inte är hur du slipper konflikter, utan hur du hanterar dem.

Bara för dig

Kräv exempel. Påståendet att konflikter kan vara nyttiga blir en tom fras utan en situation att peka på.
Modulen körs som klok penna, alltså med en annan arbetsform än lektionens hörnövning.

Om metoden

En fullvärdig 15-minutersaktivitet för den som vill nå ett högre betyg – inte bara en fråga. Instansen anger konkret vad eleverna gör och i vilken arbetsform: fördjupningsfrågan körs genom en namngiven struktur (till exempel klok penna eller en för alla), med tydliga steg och tider. Frågan som eleverna ska se ligger i helskärmstexten.

Pedagogisk metod: Fördjupning mot högre betygsnivå; höga förväntningar och analysträning (kopplat till betygskriteriernas C- och A-nivå).

Färdighetsträning

15 min

Befästa skillnaden mellan oenighet och konflikt samt sorteringen av vad motsättningen handlar om, genom tillämpningsbladets två första uppgifter.

Förbered innan

Kopiera tillämpningsbladet, ett per elev.
Ha facit till hands, men dela inte ut det.

Ram2 min
Säg vad som gäller: uppgift 1 och 2 på tillämpningsbladet, enskilt och tyst. Den som blir klar tidigt tar uppgift 3.
Enskilt arbete8 min
Eleverna arbetar enskilt. Gå runt och handled. Notera vilken punkt som vållar mest problem.
Byt och rätta i par5 min
Paren byter blad och rättar varandras svar. Regeln är att den som rättar ska skriva en mening om varför ett svar är rätt eller fel. Påminn om att flera placeringar kan vara riktiga i uppgift 2, och att det är motiveringen som avgör.

Bara för dig

I uppgift 2 är punkt 5 om helgerna ett gränsfall mellan intresse och roll. Godkänn båda om motiveringen håller.
Sorteringen är ett tankeredskap, inte en fastställd typologi. Rätta därför mot motiveringen, inte mot en enda tillåten etikett.

Om metoden

En fullvärdig 15-minutersaktivitet för att befästa grunderna: instansen anger konkret vilka uppgifter som görs (till exempel valda delar av lektionens arbetsblad), i vilken arbetsform (enskilt eller i par med facitbyte) och hur den avslutas.

Pedagogisk metod: Färdighetsträning och befästande; spridd övning (distributed practice).

Differentiering

Lektion 5, 6 och 7 ligger tätt efter varandra och är arbetsområdets intensivaste sträcka. Den lugna vägen genom sekvensen går via tre moment: det självständiga arbetspasset i lektion 4, gruppbladet i stället för stationerna i lektion 7 och det självständiga arbetspasset i lektion 9. En klass som kört tre täta lektioner i rad bör ta minst ett av dem. Ska allt rymmas på 60 minuter: kör hörnövningen med två scenarier i stället för tre och korta uppsamlingen, men behåll examinationens start oförändrad – den ligger fast. Behöver klassen lugnare tempo: byt berättelsen mot genomgången, så kommer kedjan i punktform med bildspelet som stöd. Blir hörnövningen svår att genomföra i salen: kör gruppbladet i stället, där samma scenarier sorteras skriftligt. Stöd: låt de fyra hörnskyltarnas texter stå kvar på tavlan, och låt den som tvekar följa en kamrat till ett hörn och lyssna innan hen väljer själv. Utmaning: låt den som vill argumentera för att ett scenario hör hemma i två hörn samtidigt, och motivera det. Har hela klassen tid över: kör fördjupningen om huruvida en konflikt kan vara nyttig.