Namnge och förklara konflikttriangelns tre hörn: motsättning, attityd och beteende.
Förklara isbergsliknelsen och varför det inte räcker att stoppa det synliga beteendet.
Avgöra om en yttring ur ett grupparbete hör till motsättningen, attityden eller beteendet, och motivera gränsfall.
Analysera gruppens eget fall med triangelns tre hörn.
Visa på tavlan:
Lektionsintro
Elevnära start som visas i helskärm när lektionen börjar: vad vi gör i dag, hur vi arbetar och varför.
Först ett val: säga till direkt eller vänta? Skriv en mening om varför du väljer som du gör.
Sedan bygger vi ihop en modell över vad en konflikt består av – hörn för hörn. Ni svarar först, jag fyller i sist.
Efter det sorterar ni kort vid fyra stationer: motsättning, attityd eller beteende? Gränsfallen är det viktiga.
Sist arbetar er grupp vidare med ert eget fall och skriver in analysen i planeringsmallen.
Lektionens uppläggning
Kärnan i lektionen, i ordning — 70 minuter plus exit ticket (~5 min) som strukturerat avslut. Varje moment visar ett huvudförslag; finns alternativ kan du byta moment mot ett likvärdigt förslag.
1Uppstart
Uppstart
Dagens dilemma
5 min
Låta eleverna investera ett eget val i en situation där en irritation börjat växa, innan de har triangelns språk att förklara valet med.
Val och motivering4 min
Visa dilemmat. Eleverna väljer enskilt och skriver en mening om varför. Ingen diskussion, inga tillrop. Säg att inget alternativ är rätt eller fel just nu.
Snabb räkning1 min
Räkna med handuppräckning hur många som valde vardera. Skriv siffrorna i ett hörn av tavlan och lämna dem där. Säg att ni återkommer till dem när modellen är på plats.
Bara för dig
Låt siffrorna stå kvar hela lektionen. Efter den dialogiska genomgången kan du fråga vilket hörn i triangeln vart och ett av valen försöker påverka – att säga till direkt riktar sig mot beteendet, att vänta och prata i lugn och ro riktar sig oftare mot motsättningen.
Avslöja ingenting om triangeln här. Poängen är att valet görs utan modellens ord.
Elever som vill diskutera med grannen: be dem spara argumentet, det behövs strax.
Om metoden
Ett kort vardagsdilemma med två rimliga handlingsalternativ visas. Eleverna väljer enskilt hur de skulle handla och skriver en mening om varför. Inget alternativ är rätt eller fel vid starten – poängen är att eleverna investerar ett eget val som dagens teori sedan ger dem språk att förklara och pröva om.
Pedagogisk metod: Problemställning före undervisning (problem-first/productive failure): eleven möter fenomenet och sitt eget resonemang innan begreppen införs.
2Genomgång
input
Dialogisk figurgenomgång
15 min
Bygga konflikttriangeln tillsammans med klassen hörn för hörn och lägga ytlinjen sist, så att eleverna själva formulerar varför det inte räcker att stoppa det synliga beteendet.
Förbered innan
Ha figuren över konflikttriangeln redo så att den kan visas del för del. Kan du inte avtäcka digitalt: rita triangeln på tavlan medan klassen svarar och lägg ytlinjen sist.
Ha kedjan från förra lektionens berättelse tillgänglig, eller påminn kort om den i ord.
Det som syns3 min
Visa bara det översta hörnet. Be klassen räkna upp vad man faktiskt kan se och höra när två personer i en grupp har hamnat i konflikt. Skriv förslagen intill hörnet och ge sedan hörnets namn: beteendet är de synliga handlingarna – ord, gester, i värsta fall våld.
Vad kan man faktiskt se eller höra utifrån?
Vad av det ni sagt är en handling, och vad är en gissning om vad någon tänker?
Byggs upp del för delVi bygger modellen tillsammans, ett hörn i taget.
Det parterna tänker om varandra3 min
Avtäck nästa hörn. Ta upp gissningarna från förra steget – de hör hemma här. Ge namnet: attityden är parternas antaganden, känslor och föreställningar om varandra. Använd kapitlets exempel: ”hen tar över allt” och ”hen gör aldrig klart sitt”.
Vad tror ni att de två i berättelsen tänkte om varandra efter en vecka?
Var kom de tankarna ifrån?
Det de faktiskt vill3 min
Avtäck det tredje hörnet. Fråga vad de två egentligen ville som inte gick ihop. Ge namnet: motsättningen är den underliggande intresse- eller målkonflikten, alltså de mål eller värden som parterna upplever som oförenliga. Säg att det är här Galtung placerar konfliktens kärna.
Vad ville de två som inte gick att förena?
Fanns motsättningen redan innan någon blev sur?
Pilarna och ytlinjen3 min
Rita eller avtäck de dubbelriktade pilarna först: hörnen påverkar varandra ömsesidigt, och en konflikt kan börja i vilket hörn som helst. Lägg ytlinjen allra sist, utan att förklara den. Vänta ut svaren på frågorna innan du säger något själv.
Vad tror ni linjen betyder?
Vad händer om läraren flyttar isär två som bråkar, men inget annat görs?
Varför räcker det inte att stoppa det som syns?
Hela modellen – och tillbaka till dilemmat3 min
Visa hela figuren och sammanfatta med klassens egna ord: beteendet är den synliga delen ovanför ytan, attityden och motsättningen ligger dolda under, och alla tre hörnen behöver hanteras för att konflikten ska lösas. Knyt sedan till uppstarten: vilket hörn försöker ett direkt påpekande i chatten påverka, och vilket hörn försöker ett lugnt samtal dagen efter nå?
Visas helKonflikttriangeln (ABC-modellen)
Bara för dig
Säg inte ordet isberg förrän någon i klassen har kommit nära det själv. Kommer ingen dit: fråga vad man ser av ett isberg från en båt.
Vanligt fel i första steget: eleverna räknar upp tankar och känslor som om de vore synliga. Det är en gåva – flytta dem till attitydhörnet i nästa steg och peka på att gruppen redan gjort modellens arbete.
Håll dig till att beteendet är det enda hörn som syns ovanför ytan. Blanda inte in andra modeller här.
Går genomgången fort: lägg tiden på pilarna, inte på fler exempel. Det är den ömsesidiga påverkan som bär nästa lektion.
Om metoden
Modellen byggs upp tillsammans med klassen i stället för att presenteras färdig. Läraren visar figuren del för del och driver fram varje steg med en förberedd frågekedja: vad tror ni kommer härnäst, varför ligger den här nivån under den där, vad skulle hända om vi tog bort det här? Eleverna resonerar sig fram till modellens logik, och läraren fyller bara i det de inte kommer på själva.
Pedagogisk metod: Dialogisk undervisning med förberedd frågekedja; eleverna konstruerar sambanden själva vilket ger djupare förståelse än mottagen förklaring.
3Huvudaktivitet
Aktivitet
Sorteringsstationer
35 min
Träna den bedömning som analysen kräver: att avgöra om en yttring är en motsättning, en attityd eller ett beteende – och att kunna motivera de fall som kan läsas åt två håll.
Förbered innan
Skriv ut stationsunderlaget och klipp ut korten, en uppsättning per station. Lägg varje uppsättning i ett kuvert med stationens rubrik på.
Ställ i ordning fyra stationer i salen med gott om bordsyta.
Skriv ut sorteringsmattan, en per grupp. Grupperna bär med sig sin matta mellan stationerna.
Ha facit hos dig. Det delas inte ut.
Dela in klassen i fyra eller åtta grupper i förväg, så att högst två grupper står vid samma station.
Ram och regler3 min
Visa mattan och säg vad som gäller: lägg varje kort under det hörn ni tycker att det hör till, och skriv en kort motivering för de kort ni tvekar om. Ni hinner inte diskutera allt – prioritera de svåra. Rotationen sker på signal, och korten läggs tillbaka i kuvertet innan ni går vidare.
Fyra rotationer24 min
Sex minuter per station, fyra stationer. Ge signal vid varje byte och håll tiden. Gå runt och lyssna, men ge inga facit. Ställ i stället motfrågan: är det här något man kan se och höra, eller är det något någon tänker om den andra? Anteckna två kort som klassen tvekade mest om – de tas i uppsamlingen.
Uppsamling med gränsfallen8 min
Samla klassen. Gå igenom facit snabbt för de självklara korten och lägg tiden på gränsfallen. Ta minst paret ”Hen bjöd inte in mig till chatten” och ”Hen vill hålla mig utanför”: det första är ett beteende, något man kan se, medan det andra är den tolkning som växer ur det, alltså en attityd. Landa i att den som bara ser det första hörnet missar det som driver konflikten.
Elevmaterial 3
Stationsunderlag – kort att sortera
En per station
Förhandsgranska
Ett kuvert per station. Klipp isär korten längs raderna. Situationen överst hör till alla sex korten vid stationen.
Station 1 – Redovisningen
Två personer i en projektgrupp har hamnat i luven på varandra inför en redovisning. Sortera de sex korten.
Vi vill båda hålla i inledningen av redovisningen.
Hen tar över allt och frågar aldrig vad andra tycker.
Hen suckar varje gång jag säger något på mötet.
Jag har inte skrivit något i gruppchatten den här veckan.
Hen vill nog helst arbeta utan mig.
Vi har helt olika bild av hur mycket tid arbetet ska ta.
Station 2 – Helgerna på caféet
Två anställda på ett café har slutat prata med varandra om schemat. Sortera de sex korten.
Vi vill båda ha de flesta helgerna lediga.
Hen tycker att hens tid är viktigare än min.
Hen byter bort sina pass i sista stund.
Hen svarar kort när vi arbetar samma pass.
Chefen har aldrig sagt hur helgpassen ska fördelas.
Hen ser mig inte som en riktig kollega.
Station 3 – Två avdelningar, en budget
Två avdelningar vill använda samma pengar till olika saker. Sortera de sex korten.
Pengarna räcker bara till en av de två satsningarna.
De på den andra avdelningen tänker bara på sig själva.
Cheferna har slutat gå på varandras möten.
Mejlen mellan cheferna blir längre och vassare för varje vecka.
Vi har börjat prata om den andra avdelningen som motståndaren.
Marknad vill ha en kampanj, produktionen en ny maskin.
Station 4 – Gränsfallen
Här ligger korten två och två. Läs paren tillsammans innan ni sorterar, och skriv en motivering till varje par.
Hen bjöd inte in mig till chatten.
Hen vill hålla mig utanför.
Jag slutade lägga fram förslag på mötena.
Det är ändå ingen som lyssnar på mig.
Vi är oense om vem som ska leda mötena.
Vi har olika uppfattning om vad ett bra möte är.
Sorteringsmatta
En per grupp
Förhandsgranska
En matta per grupp. Ta med den till varje station. Lägg korten i rätt fält och skriv motiveringar för de kort ni tvekar om.
Konflikttriangeln (ABC-modellen)
Motsättningen – vad parterna vill som inte går att förena
Attityden – vad parterna tänker och känner om varandra
Beteendet – det man kan se och höra
Kort vi tvekade om, och varför
Facit och kommentarer till korten
Lärarens eget
Förhandsgranska
Lärarens eget underlag. Delas inte ut och projiceras inte. Ta gränsfallen i uppsamlingen.
Station 1: Vi vill båda hålla i inledningen av redovisningen.
Station 1: Hen tar över allt och frågar aldrig vad andra tycker.
Station 1: Hen suckar varje gång jag säger något på mötet.
Station 1: Jag har inte skrivit något i gruppchatten den här veckan.
Station 1: Hen vill nog helst arbeta utan mig.
Station 1: Vi har helt olika bild av hur mycket tid arbetet ska ta.
Station 2: Vi vill båda ha de flesta helgerna lediga.
Station 2: Hen tycker att hens tid är viktigare än min.
Station 2: Hen byter bort sina pass i sista stund.
Station 2: Hen svarar kort när vi arbetar samma pass.
Station 2: Chefen har aldrig sagt hur helgpassen ska fördelas.
Station 2: Hen ser mig inte som en riktig kollega.
Station 3: Pengarna räcker bara till en av de två satsningarna.
Station 3: De på den andra avdelningen tänker bara på sig själva.
Station 3: Cheferna har slutat gå på varandras möten.
Station 3: Mejlen mellan cheferna blir längre och vassare för varje vecka.
Station 3: Vi har börjat prata om den andra avdelningen som motståndaren.
Station 3: Marknad vill ha en kampanj, produktionen en ny maskin.
Station 4: Hen bjöd inte in mig till chatten.
Station 4: Hen vill hålla mig utanför.
Station 4: Jag slutade lägga fram förslag på mötena.
Station 4: Det är ändå ingen som lyssnar på mig.
Station 4: Vi är oense om vem som ska leda mötena.
Station 4: Vi har olika uppfattning om vad ett bra möte är.
Facit — visas inte för eleverna
Motsättning. Två anspråk på samma sak som inte går att förena.
Attityd. En bild av den andra personen, inte en enskild handling.
Beteende. Går att se och höra.
Beteende. Också det man själv gör hör till beteendehörnet – en poäng värd att lyfta om gruppen bara placerar motpartens handlingar där.
Attityd. Ett antagande om den andras avsikt.
Motsättning. Oförenliga uppfattningar om vad som ska göras.
Motsättning. Samma resurs, två anspråk.
Attityd.
Beteende.
Beteende.
Motsättning. Gränsfall: många grupper vill lägga det utanför triangeln eftersom det är en förutsättning snarare än en part som vill något. Godkänn motsättning med motiveringen att oklarheten är det som gör de två anspråken oförenliga. Godkänn inte attityd.
Attityd.
Motsättning.
Attityd.
Beteende.
Beteende.
Attityd. Gränsfall: att prata är en handling, men kortet beskriver bilden av motparten. Godkänn beteende om gruppen motiverar med att det är något som sägs högt, och använd paret för att visa hur nära hörnen ligger varandra.
Motsättning.
Beteende. Kortet beskriver något som faktiskt hände.
Attityd. Tolkningen som växer ur handlingen. Det här paret är uppsamlingens viktigaste.
Beteende.
Attityd.
Motsättning.
Motsättning.
Bara för dig
Gränsfallen bär hela lärandet. En grupp som sorterat alla kort rätt på tre minuter har troligen inte diskuterat – be dem motivera två kort muntligt.
Station 4 är svårast och läggs sist i rotationen för de grupper som börjar där. Har du bara tid för tre stationer: stryk station 3, inte station 4.
Rätta aldrig under rotationen. Ställ motfrågan om det går att se eller höra – den räcker nästan alltid.
Blir det trångt: dubblera stationsunderlaget så att åtta grupper kan arbeta parvis vid fyra stationer.
Om metoden
Kort med korta situationer eller påståenden ska sorteras in under en modells kategorier – rätt fas, rätt faktortyp, rätt stil. Arbetet sker vid stationer som grupperna roterar mellan eller på bänken med en kortlek per par. Några kort är medvetet gränsfall som kräver diskussion och motivering. Facit gås igenom gemensamt, och gränsfallen är det som ger själva lärandet.
Pedagogisk metod: Kategoriseringsövning med gränsfall (interleaved categorisation); att avgöra vilken kategori ett exempel hör till tränar diskriminerande förståelse av modellen.
4ExaminationLigger fast
Aktivitet
Caseanalys
15 min
Låta varje grupp göra samma analys på sitt eget fall och skriva in den i planeringsmallen, så att scenens första version vilar på en färdig triangelanalys och på en utpekad brist i kommunikationen.
Förbered innan
Ta fram listan över vilken grupp som har vilket fall.
Be grupperna ta fram planeringsmallen från förra lektionen. Har någon grupp tappat bort sin: skriv ut en ny och låt dem fylla i steg 1 på nytt i början av momentet.
Ha figuren över konflikttriangeln kvar på tavlan under hela momentet.
Kopiera stödkortet, ett per grupp.
Ram2 min
Säg vad som gäller: gruppen fyller i steg 2 i planeringsmallen. Steg 2 har fyra led – de tre hörnen och sist vad i kommunikationen som gjorde att motsättningen kunde växa. Steg 1 om motsättningen är redan skrivet – läs det högt i gruppen först, och ändra det om analysen visar att ni missade något. Påminn om orden från kommunikationsdelen: brus, valet av kanal och utebliven återkoppling. Analysen är underlaget för scenens första version, alltså den där samspelet brister.
Ligger framme som stödKonflikttriangeln (ABC-modellen)
Gruppen analyserar sitt fall10 min
Grupperna arbetar. Ge de tre hörnen sju minuter och det fjärde ledet tre – säg det innan de börjar, annars äter hörnen upp tiden. Kravet är att alla tre hörnen är ifyllda, att attityderna skrivs som meningar någon i fallet skulle kunna tänka, och att det fjärde ledet namnger minst en konkret brist i kommunikationen: ett brus, ett kanalval eller en återkoppling som aldrig kom. Gå runt och läs. Den grupp som skriver samma sak i attityd- och beteendefältet får frågan vad man faktiskt kan se och höra. Den grupp som svarar dålig kommunikation i det fjärde ledet får frågan var i fallet det brast – vad sades, i vilken kanal, och vem svarade aldrig?
Avstämning3 min
Stanna arbetet. Låt två grupper läsa upp sitt attitydfält – bara det fältet. Peka på att attityderna är repliker och tankar som går att spela, och att det är dem scenens första version ska visa. Låt sedan två andra grupper läsa upp sitt fjärde led och säg vad det ger: en brist i kommunikationen går att spela som en scen, ett uteblivet svar eller ett meddelande som lästes fel. Mallen stannar hos gruppen.
Elevmaterial 1
Stödkort till steg 2 – analysera ert fall
En per grupp
Förhandsgranska
Ett kort per grupp. Använd frågorna medan ni fyller i steg 2 i planeringsmallen.
Konflikttriangeln (ABC-modellen)
Motsättningen
Läs upp det ni skrev i steg 1. Stämmer det fortfarande?
Vilka mål, intressen eller värden upplever parterna som oförenliga?
Attityden
Vad tänker parterna om varandra? Skriv det som meningar de skulle kunna tänka eller säga.
Minst två meningar per part.
Beteendet
Vad kan en utomstående se och höra i ert fall?
Vilka av de sakerna går att spela upp på två minuter?
Kommunikationen i fallet
Vad i kommunikationen gjorde att motsättningen kunde växa?
Tänk med grundmodellen: vilket brus störde budskapet, vilken kanal valdes – och vilken återkoppling kom aldrig?
Skriv minst en konkret sak. Dålig kommunikation räcker inte som svar.
Kontrollfråga innan ni är klara
Är allt i attitydfältet något man tänker, och allt i beteendefältet något man kan se eller höra?
Går det fjärde ledet att peka ut i fallet – ett meddelande, en kanal, ett uteblivet svar?
Bara för dig
Momentet ligger fast och får inte bytas mot en annan aktivitet. Krymper tiden: korta sorteringens uppsamling, inte det här.
Vanligaste felet är att attitydfältet fylls med beteenden. Kontrollfrågan på stödkortet är till för just det.
Attitydfältet är det som gör scenen spelbar. En grupp som bara har handlingar får en scen utan innehåll.
Det fjärde ledet är kommunikationsdelens plats i examinationen. Utan det prövas bara konfliktdelen, och eleverna får ingenting att skriva om i den del av reflektionen som handlar om kommunikationen.
Anteckna vilka grupper som är klara med steg 2. De som halkar efter behöver extra tid i produktionspasset senare i arbetsområdet.
Om metoden
Lektionen byggs runt ett konkret fall: eleverna får ett kort beskrivet scenario ur en verklig eller verklighetstrogen organisation och analyserar det med lektionens begrepp och modeller, enskilt eller i grupp, med gemensam uppsamling. Casetexten och analysfrågorna ges i lektionens ämnesspecifika instans. Kan bära en hel kärnaktivitet (till skillnad från flex_case, som är ett kort 15-minuterstillägg).
Pedagogisk metod: Case-baserat lärande; transfer och tillämpning teori→praktik.
🎫
Exit ticket
Lektionens strukturerade avslut (~5 minuter): kort avstämning som visar vad eleverna tagit med sig innan de går. Visas i helskärm.
Vilket av triangelns tre hörn syns ovanför ytan, och vilka två ligger under?
Skriv en attityd och ett beteende ur ert eget fall.
Varför räcker det inte att stoppa det som syns?
📝
Arbetsblad
Färdig färdighetsträning att dela ut — förhandsvisningen nedan visar bladet som det skrivs ut, med svarsrader och svarsytor. Finns flera varianter kan du byta blad.
Konflikttriangelns tre hörn
Svara med egna ord på fråga 1–3. Fråga 4 och 5 är flervalsfrågor – ringa in det alternativ du tycker stämmer bäst.
Vilka tre hörn består Galtungs konflikttriangel av, och vilket av dem är det som syns ovanför ytan i isbergsliknelsen?
Beskriv de tre hörnen i Galtungs konflikttriangel – motsättning, attityd och beteende. Förklara också vad isbergsliknelsen tillför: vilket hörn syns ovanför ytan och vilka ligger dolda under?
Här är fem yttringar ur ett grupparbete. Skriv för var och en om det är en motsättning, en attityd eller ett beteende, och motivera med en mening.
1. Vi vill båda hålla i inledningen av redovisningen.
2. Hen tar över allt och frågar aldrig vad andra tycker.
3. Hen suckar varje gång jag säger något på mötet.
4. Hen bjöd inte in mig till chatten.
5. Hen vill hålla mig utanför.
1.
2.
3.
4.
5.
Galtungs konflikttriangel kallas även ABC-modellen. Vilka tre delar står bokstäverna för? Ringa in ett alternativ.
a) Aggression, bråk och konsensus
b) Attityd, beteende och motsättning (Attitude, Behaviour, Contradiction)
c) Ansvar, beslut och kommunikation
Vad krävs enligt Galtungs konflikttriangel för att lösa en konflikt? Ringa in ett alternativ.
a) Att alla tre hörnen – motsättning, attityd och beteende – hanteras
b) Att man stoppar det synliga beteendet, så löser sig resten
c) Att man fastställer vem av parterna som har rätt
➕
Tilläggsmoduler
Valfria tillägg utöver standardkomponenterna (cirka 15 minuter vardera) — välj ett eller flera om schemat tillåter ett längre pass.
Case
Kort verklighetsfall (case)
15 min
Ge en snabb tillämpning av triangeln på ett fall som ingen grupp har som examinationsfall, så att analysen tränas utan att någon grupp får förhandsarbete gjort åt sig.
Ram2 min
Visa fallet och bilda par. Säg vad som ska levereras: tre rader, en per hörn, plus en mening om vad som skulle hända om bara beteendet stoppades.
Paranalys8 min
Paren analyserar fallet med de tre hörnen. Gå runt och pressa på attitydraden – den är alltid tunnast.
Uppsamling5 min
Tre par läser upp sin attitydrad och sin sista mening. Landa i att motsättningen ofta är mindre dramatisk än beteendet ger sken av.
Bara för dig
Fallet är valt så att motsättningen är enkel och attityderna svåra. Det är attityderna eleverna behöver träna på.
Kräv att attityderna skrivs som meningar någon i fallet skulle kunna tänka.
Om metoden
En fullvärdig 15-minutersaktivitet kring ett kort verklighetsfall: instansen ger själva fallet (2–4 meningar), anger arbetsformen (till exempel par som analyserar med en angiven modell och sedan kort uppsamling) och tiderna. Fallet och uppgiften eleverna ska se ligger i helskärmstexten.
Pedagogisk metod: Case-baserat lärande; transfer och tillämpning teori→praktik.
Färdighetsträning
Färdighetsträning
15 min
Låta de elever som siktar mot de högre betygsstegen komma igång med fördjupningsbladets två första uppgifter, med figuren över de fyra perspektiven som stöd.
Förbered innan
Kopiera fördjupningsbladet, ett per elev som ska köra modulen.
Skriv ut stödbilden över de fyra perspektiven, ett exemplar per elev eller projicerad på tavlan.
Ram2 min
Säg vad som gäller: uppgift 1 och 2 på fördjupningsbladet, enskilt och tyst. Gå igenom de fyra perspektivens namn högt en gång, utan att analysera fallet åt eleverna.
Enskilt arbete9 min
Eleverna arbetar. Gå runt och handled. Den som fastnar i ett perspektiv får frågan vad just det perspektivet skulle titta efter om det var en person som klev in på äldreboendet.
Par jämför ett perspektiv4 min
Paren jämför vad de skrev under ett och samma perspektiv, som du väljer. Regeln är att båda ska ha sagt något innan tiden är ute.
Elevmaterial 1
Stödbild – Bolman och Deals fyra perspektiv
En per elev
Förhandsgranska
Ha bilden bredvid dig när du arbetar med uppgift 2 på fördjupningsbladet.
Bolman och Deals fyra perspektiv
Så använder du bilden
Läs ett perspektiv i taget och fråga dig vad just det perspektivet skulle leta efter i fallet.
Skriv några meningar per perspektiv innan du går vidare till nästa.
Alla perspektiv behöver inte ge lika mycket. Det är en del av svaret.
Bara för dig
Modulen är fördjupningsbladets ingång och förutsätter att eleven redan kan de tre hörnen.
Analysera inte fallet åt eleverna när du går runt. Ställ perspektivets egen fråga tillbaka.
Om metoden
En fullvärdig 15-minutersaktivitet för att befästa grunderna: instansen anger konkret vilka uppgifter som görs (till exempel valda delar av lektionens arbetsblad), i vilken arbetsform (enskilt eller i par med facitbyte) och hur den avslutas.
Pedagogisk metod: Färdighetsträning och befästande; spridd övning (distributed practice).
Differentiering
Ska allt rymmas på 60 minuter: kör tre stationer i stället för fyra och behåll station 4 med gränsfallen – examinationens 15 minuter ligger fast. Behöver klassen lugnare tempo: byt den dialogiska genomgången mot högläsningen med läsguide, så kommer alla genom texten i samma takt och har figuren att peka i. Går det inte att ställa fyra stationer i salen: kör gruppbladet där samma situationer analyseras skriftligt. Stöd: låt de tre hörnens namn och kontrollfrågan – kan man se det eller tänker man det? – stå kvar på tavlan hela lektionen, och låt den som vill sortera bara station 1 och 4. Utmaning: låt den som är snabbt klar motivera två kort som skulle kunna ligga i två hörn samtidigt, eller börja på fördjupningsbladet. Har hela klassen tid över: kör fallet om bokningen som försvann. Rytmen genom sekvensen: det här är områdets tätaste lektion – uppbyggnad, fyra roterande stationer och ett examinationsmoment på samma pass. Har klassen redan gjort lektion 5 och 6 är tre täta lektioner i rad för mycket, och då behövs minst en lugnare väg. I den här lektionen är den vägen gruppbladet i stället för stationerna; i sekvensen i övrigt är det det självständiga arbetspasset i lektion 4 eller 9. Välj vilken av dem du tar innan sekvensen börjar.
Vi bygger modellen tillsammans, ett hörn i taget.
Bolman och Deals fyra perspektiv