Lektion 9

Fem sätt att hantera en konflikt

Lärandemål

  • Namnge de fem konflikthanteringsstilarna och placera dem längs bestämdhet och samarbetsvilja.
  • Välja en stil till en given situation och motivera valet.
  • Resonera om vad en annan stil hade lett till i samma situation.
  • Motivera gruppens stilval för scenens andra version skriftligt.
Visa på tavlan:

Lektionsintro

Elevnära start som visas i helskärm när lektionen börjar: vad vi gör i dag, hur vi arbetar och varför.

Vi börjar med tre snabba frågor på det ni redan kan om triangeln och upptrappningen. Sedan läser jag högt ur boken om fem sätt att hantera en konflikt, och vi stannar fyra gånger så att ni hinner skriva. Efter det står ni i två ringar mitt emot varandra. Ni får fem situationer, väljer stil och motiverar – och den ni står mitt emot får invända. Sist väljer er grupp vilken stil ert eget fall ska hanteras med i scenens andra version.

Lektionens uppläggning

Kärnan i lektionen, i ordning — 70 minuter plus exit ticket (~5 min) som strukturerat avslut. Varje moment visar ett huvudförslag; finns alternativ kan du byta moment mot ett likvärdigt förslag.

1Uppstart
Uppstart

Tre snabba

5 min

Plocka fram triangelns hörn ur minnet, och håll samtidigt kommunikationsdelens begrepp levande – de ska bära vid examinationen, inte bara i lektion 1–5.

  1. En fråga i taget5 min

    Visa en fråga åt gången. Eleverna svarar enskilt på ett papper eller med fingrarna i luften: ett finger för a, två för b, tre för c. Ge rätt svar direkt efter varje fråga med en enda mening som förklaring och gå snabbt vidare.

Bara för dig
  • Rätt svar fråga 1: c, beteendet – det enda hörn som syns ovanför ytan.
  • Rätt svar fråga 2: a, alla tre hörnen behöver hanteras.
  • Rätt svar fråga 3: a, brus. Påminn om att brus kan sitta i kanalen, hos sändaren eller hos mottagaren – och att ett illa valt kanalval är en vanlig orsak till att en motsättning börjar växa.
  • Rätta i helklass direkt efter varje fråga. Utan svaret tappar formen sin verkan.
  • Går det snabbt: fråga efter fråga 3 vad man kan göra för att minska bruset i just det exemplet. Två svar räcker.
Om metoden

Tre korta flervalsfrågor från tidigare lektioner visas en åt gången. Eleverna svarar enskilt på ett papper eller med fingrarna i luften, och rätt svar ges direkt efter varje fråga med en enda mening som förklaring. Frågorna hämtas ur läromedlets färdiga frågebank, så inget nytt behöver konstrueras.

Pedagogisk metod: Distribuerad repetition (spaced retrieval) med omedelbar återkoppling; låg insats för eleven och snabb formativ signal till läraren.

2Genomgång
input

Högläsning med läsguide

15 min

Ta klassen igenom arbetsområdets begreppstyngsta avsnitt i samlat tempo, med stoppunkter där varje stil binds till sin plats i figuren innan nästa introduceras.

Förbered innan
  • Kopiera läsguiden, en per elev.
  • Sätt bokmärke vid kapitlets avsnitt om de fem sätten att hantera en konflikt.
  • Ha figuren över de fem stilarna uppe under hela läsningen, i sin fullständiga version.
  1. Ram och de två dimensionerna3 min

    Dela ut läsguiden. Läs inledningen och stanna vid de två dimensionerna. Låt eleverna skriva ner dem med egna ord i guiden innan du går vidare: bestämdhet är i vilken grad du försöker tillgodose dina egna intressen, samarbetsvilja i vilken grad du försöker tillgodose den andras.

    Visas helDe fem konflikthanteringsstilarna placerade längs två dimensioner: bestämdhet (att tillgodose dina egna intressen) och samarbetsvilja (att tillgodose den andras intressen). Konkurrera (bestämd men inte samarbetsvillig), samarbeta (både bestämd och samarbetsvillig), kompromissa (mellanläge på båda dimensionerna), undvika (varken bestämd eller samarbetsvillig), anpassa (samarbetsvillig men inte bestämd). Fotnot: ingen stil är bäst i sig – vilken som är lämplig beror på situationen.Fem konflikthanteringsstilar
  2. De fem stilarna, en i taget6 min

    Läs de fem punkterna högt, en i taget. Efter varje stil: peka på dess plats i figuren och be en elev säga varför den ligger just där, med de två dimensionerna som språk. Eleverna fyller i sin rad i läsguiden innan du läser nästa.

  3. Ingen stil är bäst i sig3 min

    Läs stycket om att lämpligheten beror på situationen. Stanna och ta kapitlets båda exempel: att konkurrera kan vara rätt när ett snabbt beslut krävs i en viktig fråga men förgiftar samarbetet som vardagsstil, och att undvika kan vara klokt när frågan är liten eller känslorna för heta men är förödande om det blir gruppens enda sätt att möta problem.

  4. Kopplingen till triangeln3 min

    Läs sista stycket och stanna vid kopplingen bakåt: att samarbeta är den stil som tydligast försöker nå alla tre hörnen, medan att undvika lämnar hela isberget orört under ytan. Låt eleverna fylla i sista frågan i läsguiden.

Elevmaterial 1
Läsguide – fem sätt att hantera en konflikt
En per elev
Förhandsgranska

Följ med i texten medan läraren läser. Vi stannar fyra gånger. Skriv kort innan vi pratar om frågan.

De fem konflikthanteringsstilarna placerade längs två dimensioner: bestämdhet (att tillgodose dina egna intressen) och samarbetsvilja (att tillgodose den andras intressen). Konkurrera (bestämd men inte samarbetsvillig), samarbeta (både bestämd och samarbetsvillig), kompromissa (mellanläge på båda dimensionerna), undvika (varken bestämd eller samarbetsvillig), anpassa (samarbetsvillig men inte bestämd). Fotnot: ingen stil är bäst i sig – vilken som är lämplig beror på situationen.Fem konflikthanteringsstilar
  1. Skriv med egna ord vad de två dimensionerna betyder.

  2. Fyll i raden för varje stil: namnet, hög eller låg bestämdhet, hög eller låg samarbetsvilja, och ett eget exempel i en mening.

  3. Varför är ingen stil bäst i sig? Ge ett exempel ur texten på en stil som är rätt i ett läge och fel i ett annat.

  4. Vilken stil försöker tydligast nå alla tre hörnen i triangeln, och vilken lämnar isberget orört?

Facit — visas inte för eleverna
  1. Bestämdhet är i vilken grad du försöker tillgodose dina egna intressen. Samarbetsvilja är i vilken grad du försöker tillgodose den andra partens intressen.
  2. Konkurrera: hög bestämdhet, låg samarbetsvilja. Samarbeta: hög bestämdhet, hög samarbetsvilja. Kompromissa: mellanläge på båda. Undvika: låg bestämdhet, låg samarbetsvilja. Anpassa: låg bestämdhet, hög samarbetsvilja.
  3. Vilken stil som är lämplig beror på situationen. Att konkurrera kan vara rätt när ett snabbt beslut krävs i en viktig fråga men förgiftar samarbetet som vardagsstil. Att undvika kan vara klokt när frågan är liten eller känslorna för heta för samtal men är förödande om det blir gruppens enda sätt att möta problem.
  4. Att samarbeta försöker tydligast nå alla tre hörnen. Att undvika lämnar hela isberget orört under ytan.
Bara för dig
  • Formen är vald med avsikt. Fem stilar, två dimensioner och fem exempel på en sida glider isär om klassen läser i olika takt.
  • Peka i figuren efter varje stil. Det är placeringen, inte namnet, som gör stilarna möjliga att hålla isär.
  • Vanligaste sammanblandningen är kompromissa och samarbeta. Säg skillnaden rakt ut: vid en kompromiss ger båda avkall på något, vid ett samarbete letar man efter en lösning som ger båda det de behöver.
  • Läs långsammare än du tror behövs, särskilt de fem punkterna.
Om metoden

Samma avsnitt som vid textläsning, men läraren läser högt medan eleverna följer med i texten. Vid färdiga stoppunkter pausar läraren och ställer en fråga, ber om en förklaring med egna ord eller pekar på figuren. Formen jämnar ut skillnader i lästempo, håller ihop klassen och passar avsnitt som är språkligt eller begreppsligt tunga.

Pedagogisk metod: Gemensam högläsning med tänka-högt-stopp (interactive read-aloud/think-aloud); läraren modellerar hur en van läsare bearbetar en faktatext.

3Huvudaktivitet
Aktivitet

Inre–yttre cirkel

35 min

Pröva stilvalet mot fem olika situationer och fem olika motparter, så att eleverna tvingas motivera valet på nytt varje gång i stället för att fastna vid en favoritstil.

Förbered innan
  • Röj en yta där två ringar får plats. Går det inte: ställ två rader mitt emot varandra och låt den ena raden flytta ett steg åt sidan vid varje rotation.
  • Kopiera stilkortet, ett per elev. Det ska hållas i handen under hela momentet.
  • Ha de fem scenarierna redo att visa ett i taget på tavlan.
  • Bestäm en tydlig signal för rotation.
  1. Ram och ringar4 min

    Dela ut stilkorten och ställ upp ringarna, vända mot varandra i par. Säg vad som gäller vid varje rotation: du visar ett scenario, båda i paret väljer stil och motiverar den för varandra, och sedan ska var och en säga en invändning mot den andras val. Invändningen är obligatorisk – det är den som gör momentet till mer än ett tyckande.

  2. Fem rotationer25 min

    Fem minuter per scenario: en halv minut att läsa, två minuter där den ena motiverar och den andra invänder, två minuter omvänt, och en halv minut rotation. Visa nästa scenario först när alla står stilla. Gå runt och lyssna efter motiveringar som bara upprepar stilens namn.

  3. Uppsamling6 min

    Samla klassen. Ta ett scenario som delade klassen och låt två elever med olika val motivera. Landa i kapitlets besked: ingen stil är bäst i sig, det är situationen som avgör. Fråga sist vilket scenario som var svårast och varför.

Elevmaterial 2
Stilkort – de fem stilarna i handen
En per elev
Förhandsgranska

Ha kortet i handen under hela momentet. Använd dimensionernas ord när du motiverar ditt val.

De fem konflikthanteringsstilarna placerade längs två dimensioner: bestämdhet (att tillgodose dina egna intressen) och samarbetsvilja (att tillgodose den andras intressen). Konkurrera (bestämd men inte samarbetsvillig), samarbeta (både bestämd och samarbetsvillig), kompromissa (mellanläge på båda dimensionerna), undvika (varken bestämd eller samarbetsvillig), anpassa (samarbetsvillig men inte bestämd). Fotnot: ingen stil är bäst i sig – vilken som är lämplig beror på situationen.Fem konflikthanteringsstilar

Konkurrera

Bestämd men inte samarbetsvillig. Du driver din linje och försöker vinna.

Samarbeta

Både bestämd och samarbetsvillig. Ni letar efter en lösning som ger båda det ni behöver. Ofta den mest hållbara vägen, men den kräver mest tid och öppenhet.

Kompromissa

Ett mellanläge på båda dimensionerna. Båda ger avkall på något och ni möts på halva vägen.

Undvika

Varken bestämd eller samarbetsvillig. Du skjuter upp frågan eller drar dig undan.

Anpassa

Samarbetsvillig men inte bestämd. Du ger efter och låter den andra få sin vilja igenom.

Så motiverar du

  • Säg hur högt du lägger dig på bestämdhet och varför.
  • Säg hur högt du lägger dig på samarbetsvilja och varför.
  • Säg vad du är beredd att förlora på ditt val.
Fem scenarier till rotationerna
Visas på tavlan
Förhandsgranska

Visas ett i taget på tavlan, ett per rotation.

Scenario 1

Inlämningen ska in i morgon bitti. En i gruppen har inte gjort sin del och svarar inte i chatten. Vilken stil väljer du, och varför?

Scenario 2

En kollega vill byta bort sitt lördagspass mot ditt söndagspass. Du hade tänkt något på lördagen, men det går att flytta. Vilken stil väljer du, och varför?

Scenario 3

Två i gruppen vill olika saker om redovisningens form. Ni har tre veckor kvar och alla är på gott humör. Vilken stil väljer du, och varför?

Scenario 4

Mitt i ett möte om något helt annat fäller någon en syrlig kommentar om ditt förra inlägg. Tio personer sitter i rummet. Vilken stil väljer du, och varför?

Scenario 5

Din chef har infört en rutin som du tycker blir fel för dem verksamheten är till för. Du har arbetat där i två månader. Vilken stil väljer du, och varför?

Bara för dig
  • Kravet på en invändning är momentets motor. Utan det blir rotationerna fem gånger samma svar.
  • Scenario 4 brukar dela klassen mellan undvika och konkurrera, och båda går att motivera väl. Spara det till uppsamlingen.
  • Scenario 5 rör en verklig maktskillnad. Håll samtalet på scenariot och låt ingen elev redogöra för sin egen arbetsplats.
  • Motiveringar som bara upprepar stilens namn – jag väljer samarbeta för att jag vill samarbeta – ska mötas med frågan vad eleven är beredd att förlora.
  • Håll rotationstakten. Momentet lever på att det aldrig hinner bli bekvämt.
Om metoden

Eleverna står i två koncentriska ringar, vända mot varandra i par. De för ett kort samtal om en fråga, varefter den yttre ringen roterar ett steg så att nya par bildas. Lämpar sig för muntlig argumentation och för att pröva samma fråga mot flera olika motparter.

Pedagogisk metod: Kooperativ struktur "Inre–yttre cirkel" (kooperativt lärande, Kagan); muntlig träning och upprepad framplockning.

4ExaminationLigger fast
Aktivitet

Caseanalys

15 min

Låta varje grupp välja vilken stil scenens andra version ska visa och skriva ner motiveringen medan de fem stilarna är färska.

Förbered innan
  • Be grupperna ta fram planeringsmallen med steg 1 och 2 ifyllda.
  • Ta fram listan över vilken grupp som har vilket fall.
  • Ha figuren över de fem stilarna kvar på tavlan under hela momentet.
  • Se till att alla har kvar sitt stilkort från huvudaktiviteten, eller kopiera fler.
  1. Ram2 min

    Säg vad som gäller: gruppen fyller i steg 3 i planeringsmallen. Valet ska vara en av de fem stilarna, och motiveringen ska svara på två saker – varför just den stilen passar i det här fallet, och vad en annan stil skulle ha gett. Påminn om att scenens första version visar hur samspelet brister, och att den andra versionen är den där konflikten hanteras med den valda stilen.

    Ligger framme som stödDe fem konflikthanteringsstilarna placerade längs två dimensioner: bestämdhet (att tillgodose dina egna intressen) och samarbetsvilja (att tillgodose den andras intressen). Konkurrera (bestämd men inte samarbetsvillig), samarbeta (både bestämd och samarbetsvillig), kompromissa (mellanläge på båda dimensionerna), undvika (varken bestämd eller samarbetsvillig), anpassa (samarbetsvillig men inte bestämd). Fotnot: ingen stil är bäst i sig – vilken som är lämplig beror på situationen.Fem konflikthanteringsstilar
  2. Gruppen väljer och motiverar10 min

    Grupperna arbetar. Kravet är minst fyra meningar och att båda dimensionerna används i motiveringen. Gå runt och läs. En grupp som valt samarbeta utan att kunna säga vad det kostar i tid och öppenhet får den frågan tillbaka.

  3. Avstämning3 min

    Låt tre grupper säga sin stil och en enda mening om varför. Kommentera inte valen – bara motiveringarna. Mallen stannar hos gruppen.

Elevmaterial 1
Stödkort till steg 3 – välj stil och motivera
En per grupp
Förhandsgranska

Ett kort per grupp. Använd frågorna medan ni fyller i steg 3 i planeringsmallen.

Innan ni väljer

  • Läs upp steg 2 i mallen. Vilket hörn är mest akut i ert fall?
  • Hur bråttom är det, och hur viktig är frågan för båda parter?

Valet

  • Vilken av de fem stilarna ska scenens andra version visa?
  • Hur hög bestämdhet och hur hög samarbetsvilja innebär det?

Motiveringen – minst fyra meningar

  • Varför passar just den stilen i ert fall?
  • Vilka av triangelns hörn når den, och vilka lämnar den orörda?
  • Vad skulle en annan stil ha gett i samma situation?
  • Vad kostar ert val – i tid, i öppenhet eller i något annat?

Kontroll innan ni är klara

  • Går valet att spela på två minuter? En stil som bara syns i tankar blir ingen scen.
Bara för dig
  • Momentet ligger fast och får inte bytas mot en annan aktivitet. Krymper tiden: korta cirklarnas uppsamling, inte det här.
  • Nästan alla grupper väljer samarbeta först. Godkänn det, men kräv att de säger vad det kostar – annars blir motiveringen tom.
  • En grupp som väljer undvika eller anpassa kan mycket väl ha rätt, om fallet är sådant. Bedöm motiveringen, inte stilen.
  • Anteckna vilken stil varje grupp valt. Du behöver listan när scenerna spelas upp och när reflektionerna bedöms.
  • Kontrollfrågan om spelbarhet är viktig. Ett val som inte går att visa i handling ger en tom andra version.
Om metoden

Lektionen byggs runt ett konkret fall: eleverna får ett kort beskrivet scenario ur en verklig eller verklighetstrogen organisation och analyserar det med lektionens begrepp och modeller, enskilt eller i grupp, med gemensam uppsamling. Casetexten och analysfrågorna ges i lektionens ämnesspecifika instans. Kan bära en hel kärnaktivitet (till skillnad från flex_case, som är ett kort 15-minuterstillägg).

Pedagogisk metod: Case-baserat lärande; transfer och tillämpning teori→praktik.

Exit ticket

Lektionens strukturerade avslut (~5 minuter): kort avstämning som visar vad eleverna tagit med sig innan de går. Visas i helskärm.

  1. Vilka två dimensioner placeras de fem stilarna längs?
  2. Vilken stil valde er grupp, och varför i en mening?
  3. Ge ett exempel på en situation där det är klokt att undvika.

Arbetsblad

Färdig färdighetsträning att dela ut — förhandsvisningen nedan visar bladet som det skrivs ut, med svarsrader och svarsytor. Finns flera varianter kan du byta blad.

De fem konflikthanteringsstilarna

Svara med egna ord på fråga 1 och 2. Fråga 3–5 är flervalsfrågor – ringa in det alternativ du tycker stämmer bäst.

  1. Vilka fem sätt att hantera en konflikt beskriver Thomas-Kilmann-modellen, och längs vilka två dimensioner placeras de fem stilarna?

  2. Redogör för de fem konfliktstilarna i Thomas-Kilmann-modellen och för de två dimensioner som stilarna placeras längs. Ge ett eget vardagsexempel på minst två av stilarna.

  3. Längs vilka två dimensioner placeras de fem stilarna i Thomas-Kilmann-modellen? Ringa in ett alternativ. a) Bestämdhet och samarbetsvilja b) Makt och tillit c) Tid och pengar

  4. Vilken av de fem stilarna är både bestämd och samarbetsvillig? Ringa in ett alternativ. a) Kompromissa b) Anpassa c) Samarbeta

  5. Vilken av de fem stilarna är varken bestämd eller samarbetsvillig? Ringa in ett alternativ. a) Konkurrera b) Undvika c) Kompromissa

Tilläggsmoduler

Valfria tillägg utöver standardkomponenterna (cirka 15 minuter vardera) — välj ett eller flera om schemat tillåter ett längre pass.

Färdighetsträning

Färdighetsträning

15 min

Befästa placeringen av de fem stilarna längs de två dimensionerna, som är det som gör dem möjliga att hålla isär.

Förbered innan
  • Kopiera tillämpningsbladet, ett per elev.
  • Ha facit till hands, men dela inte ut det.
  1. Ram2 min

    Säg vad som gäller: uppgift 1 och 3 på tillämpningsbladet, enskilt och tyst. Den som blir klar tidigt tar uppgift 5.

  2. Enskilt arbete8 min

    Eleverna arbetar. Gå runt och handled. Notera vilken av de fem stilarna som placeras fel oftast.

  3. Byt och rätta i par5 min

    Paren byter blad och rättar varandras svar. Regeln är att den som rättar ska skriva en mening om varför ett svar är rätt eller fel. Påminn om att flera stilar kan vara rimliga i uppgift 1 och att motiveringen avgör.

Bara för dig
  • I uppgift 1 är situation 4 ett gränsfall mellan undvika och konkurrera. Godkänn båda om motiveringen håller.
  • Krysset i uppgift 3 är den snabbaste kontrollen av om eleven förstått dimensionerna. Titta på det först när du går runt.
Om metoden

En fullvärdig 15-minutersaktivitet för att befästa grunderna: instansen anger konkret vilka uppgifter som görs (till exempel valda delar av lektionens arbetsblad), i vilken arbetsform (enskilt eller i par med facitbyte) och hur den avslutas.

Pedagogisk metod: Färdighetsträning och befästande; spridd övning (distributed practice).

Fördjupning

Fördjupningsaktivitet

15 min

Fördjupning mot de högre betygsstegen: pröva vad som händer med en grupp där en enda stil blir vanan, med krav på att både vinsten och priset formuleras.

  1. Ram och roller2 min

    Visa frågan och fördela rollerna i paren: den ena resonerar högt, den andra antecknar argumenten. Ni byter halvvägs. Fördela också vilken stil varje par ska utgå från, så att klassen täcker alla fem.

  2. Första rundan5 min

    Den ena resonerar om vad gruppen vinner på att alltid använda parets tilldelade stil. Lyssnaren antecknar argumenten, inte bara slutsatsen.

  3. Byt roller4 min

    Paren byter. Den nya talaren tar priset: vad tappar gruppen med samma stil som vana?

    • Vad händer med isberget om undvikande blir gruppens enda sätt att möta problem?
    • Vad händer med samarbetet om någon alltid konkurrerar?
  4. Uppsamling4 min

    Fem par delar ett argument var, ett per stil. Landa i kapitlets besked: ingen stil är bäst i sig, och det är situationen som avgör.

Bara för dig
  • Modulen körs som klok penna, alltså en annan arbetsform än lektionens cirklar.
  • Fördela stilarna så att alla fem täcks. Utan fördelning tar alla par samarbeta.
  • Kräv priset. Utan det blir varje stil en favorit i stället för ett val.
Om metoden

En fullvärdig 15-minutersaktivitet för den som vill nå ett högre betyg – inte bara en fråga. Instansen anger konkret vad eleverna gör och i vilken arbetsform: fördjupningsfrågan körs genom en namngiven struktur (till exempel klok penna eller en för alla), med tydliga steg och tider. Frågan som eleverna ska se ligger i helskärmstexten.

Pedagogisk metod: Fördjupning mot högre betygsnivå; höga förväntningar och analysträning (kopplat till betygskriteriernas C- och A-nivå).

Differentiering

Ska allt rymmas på 60 minuter: kör tre rotationer i stället för fem – examinationens 15 minuter ligger fast. Behöver klassen lugnare tempo eller är dagen fel för ett rörligt moment: kör det självständiga arbetspasset, där samma stilar befästs skriftligt med handledning. Får två ringar inte plats i salen: kör fyra hörn, där undvika och anpassa delar hörn och skillnaden ska sägas högt. Stöd: låt stilkortet ligga framme hela lektionen och nöj dig med två motiveringsled i stället för tre för den som behöver det. Utmaning: låt den som är säker få uppdraget att alltid invända från en annan stil än den hen själv skulle valt. Har hela klassen tid över: kör fördjupningen om vad som händer med en grupp där en enda stil blir vanan.