Station 1: Hur märker en ledare att hen påverkar gruppen negativt?

• Skriv tecken som går att se eller höra, inte känslor ni gissar er till.
• Stödfrågor om ni fastnar: Vad slutade gruppen göra? Vad började de göra i stället? Vad hörs på ett möte som fungerar sämre än förra veckan?
• Sista gruppen: skriv ett tecken som är lätt att missförstå som något annat.

Station 2: Vilka sätt finns att få veta något om sig själv?

• Sortera era förslag under de två vägarna: andras ögon och egen eftertanke.
• Stödfrågor om ni fastnar: Vem skulle säga det rakt ut? Vem skulle inte? Vad kan du få veta av dig själv som ingen annan kan berätta?
• Sista gruppen: skriv vilket av sätten som är svårast att använda, och varför.

Station 3: Vad kan gå fel när ledaren inte känner sina egna mönster?

• Skriv följder för gruppen, för arbetet och för ledaren själv – minst en av varje.
• Stödfrågor om ni fastnar: Vad drar ledaren för slutsats när kunskapen saknas? Vad kostar det gruppen? Vad händer med frågorna?
• Sista gruppen: skriv den följd ni tror kommer sist, alltså den som tar längst tid att märka.

Station 4: Vad kan ledaren göra i stunden när det egna mönstret går att känna igen?

• Skriv sådant som går att göra inom en minut, mitt i det som pågår.
• Stödfrågor om ni fastnar: Vad går att säga högt? Vad går att göra utan att säga något? Vad kan ledaren be om?
• Sista gruppen: skriv vilket av förslagen som kräver mest mod, och varför.

Station 1 – ur kapitlet

• Gruppen blir tystare och tystare, och ledaren märker bara det, inte varför.
• Rimliga tillägg: färre frågor, ingen som invänder, fel som inte rapporteras, arbete som görs om i tysthet.

Station 2 – ur kapitlet

• Återkoppling från människor omkring en visar sådant man inte ser själv.
• Egen eftertanke, alltså reflektion.
• Rimliga tillägg: att fråga rakt ut, att be om ett exempel i stället för ett omdöme, att skriva ner efter ett möte hur det gick.

Station 3 – ur kapitlet

• Ledaren styrs av sina reaktioner i stället för att välja sitt beteende.
• Hon förstår inte varför gruppen blir tyst och drar därför fel slutsats.
• Rimliga tillägg: fel som kunde undvikits, att gruppen slutar ta initiativ, att ledaren tror att problemet ligger hos andra.

Station 4 – ur kapitlet

• Ta en paus, förklara läget, eller be om hjälp.
• Rimliga tillägg: säga rakt ut att det är stressigt och inte gruppens fel, sänka röstläget, svara på frågan i stället för att avfärda den.

Det som brukar saknas

• På station 2 blandas de två vägarna ihop. Fråga vilken av dem förslaget hör till.
• På station 4 skriver grupperna ofta åtgärder på veckonivå, som att planera bättre. Kräv sådant som går att göra inom en minut.
• På station 3 saknas nästan alltid följden för ledaren själv.

Vad du ska göra

Du skriver en egen plan för hur du leder dig själv och utvecklar ditt ledarskap. Planen växer fram i fem steg under resten av arbetsområdet och lämnas in i områdets sista lektion. Det du skriver om dig själv läses av mig och redovisas inte i helklass.

När du skriver vad

• I dag: planens grund. Två styrkor du vill använda mer, en svaghet du vill hålla ögonen på, och vad som driver dig.
• Nästa lektion, om självledarskap: en konkret åtgärd för ditt tänkande, en för ditt beteende och en för din motivation.
• Lektionen om ledarbeteenden som går att träna: ett av det utvecklande ledarskapets tre beteenden som du ska träna – i vilken situation, vad du ska göra och hur du märker om det fungerade.
• Lektionen om att ta tillvara egna och andras resurser: du börjar på uppföljningen – hur planens delar hänger ihop, var du skriver ner uppföljningen och hur du märker att planen behöver ändras.
• Områdets sista lektion: du lägger till reflektionsrutinens tre frågor, för ihop delarna till en sammanhängande text och lämnar in. Blir du inte klar finns ett pass avsatt för att skriva klart.

Så bedöms planen – fyra delar

• 1. Självkännedom: dina styrkor, din svaghet och dina drivkrafter är dina egna och konkreta.
• 2. Självledarskapets tre delar: en åtgärd för tänkandet, en för beteendet och en för motivationen – och åtgärderna går att pröva.
• 3. Ledarbeteendet du ska träna: ett av de tre, med situation, handling och hur du märker om det fungerade.
• 4. Uppföljningen: hur du ska följa din egen utveckling, och hur planens delar hänger ihop.

E – du redogör

• Del 1: du anger två styrkor, en svaghet och vad som driver dig, med ett konkret exempel på minst en av dem.
• Del 2: du anger en åtgärd för tänkandet, en för beteendet och en för motivationen, och åtgärderna är konkreta nog att gå att göra.
• Del 3: du väljer ett av de tre beteendena och beskriver i vilken situation du ska träna det och vad du ska göra.
• Del 4: du beskriver hur du ska följa upp planen, till exempel med de tre reflektionsfrågorna.

C – du använder begreppen och motiverar

• Del 1: du kopplar styrkorna och svagheten till något du varit med om, och du skiljer det du sett själv från det andra har sagt.
• Del 2: du visar att åtgärden för tänkandet handlar om hur du tolkar det som händer, och du anger vilket av självbestämmandeteorins tre grundbehov åtgärden för motivationen stödjer.
• Del 3: du säger hur du ska märka om träningen fungerade, och kopplar valet av beteende till din svaghet eller till en av dina styrkor.
• Del 4: du visar hur delarna hänger ihop – din självkännedom motiverar åtgärderna, och åtgärderna motiverar valet av beteende.

A – du väger och nyanserar

• Del 1: du prövar din egen bild av dig själv och säger vad du är osäker på.
• Del 2: du väger åtgärderna mot varandra och säger vilken som blir svårast att hålla, och varför. Du använder också kapitlets besked att självledarskap inte är att pressa sig maximalt jämt – att säga nej, vila och be om hjälp kan vara lika mycket självledarskap.
• Del 3: du säger vad träningen kräver av dig och vad den kan kosta, och varför just det beteendet är svårast eller viktigast för dig.
• Del 4: du beskriver vad en rutin ger som en enstaka tillbakablick inte ger, och hur du skulle märka att planen behöver ändras.