Förklara vad självledarskap innebär och vem som myntade begreppet.
Redogöra för de tre delarna tänkande, beteende och motivation och ge egna exempel på var och en.
Namnge självbestämmandeteorins tre grundbehov och visa hur en åtgärd kan stödja ett av dem.
Skriva in en konkret åtgärd för tänkandet, beteendet och motivationen i den egna planen för självledarskap.
Visa på tavlan:
Lektionsintro
Elevnära start som visas i helskärm när lektionen börjar: vad vi gör i dag, hur vi arbetar och varför.
Att leda sig själv går att träna, och i dag skriver du ner hur du ska göra det.
På tavlan står tre cirklar med beskrivningar men utan namn. Vilka behov är det?
Du blir expert på en fjärdedel av innehållet och undervisar tre klasskamrater i den. Sedan jämför ni i grupp vad ni faktiskt gör en vecka när mycket ska hinnas med och enas om tre råd som fungerar för alla fyra.
Kvarten på slutet går till din plan: en åtgärd för tänkandet, en för beteendet och en för motivationen.
Lektionens uppläggning
Kärnan i lektionen, i ordning — 70 minuter plus exit ticket (~5 min) som strukturerat avslut. Varje moment visar ett huvudförslag; finns alternativ kan du byta moment mot ett likvärdigt förslag.
1Uppstart
Uppstart
Bildimpuls
5 min
Låta eleverna själva plocka fram de tre grundbehoven ur beskrivningarna under cirklarna, så att motivationsdelen senare känns igen i stället för att presenteras som ny.
Förbered innan
Ta fram bilden på de tre tomma cirklarna och kontrollera att den visas utan bildtext.
Skriv inget på tavlan i förväg. Rubriker och namn är just det eleverna ska komma på.
Slå upp bilden1 min
Projicera bilden utan att säga något om den. Säg bara att den kommer från ett kapitel de har läst tidigare i kursen och att texten under varje cirkel är ledtråden.
Delvis doldSjälvbestämmandeteorins tre grundbehov – utan etiketter
Gissa de tre namnen3 min
Ställ de två frågorna. Ta tre eller fyra svar per fråga och skriv upp gissningarna vid respektive cirkel utan att säga om de är rätta. Rätta ingenting.
Vad ser du i bilden?
Vad heter de tre sakerna som cirklarna beskriver?
Lämna frågan öppen1 min
Konstatera att klassen har tre eller fyra kandidater till varje cirkel och att svaret kommer senare i dag – den grupp som blir expert på motivationen får se bilden hel. Ta inte bort gissningarna från tavlan.
Bara för dig
Ge inte namnen nu, hur nära någon än kommer. Bilden slås upp hel först i expertrundans sista steg, och nyfikenheten fram till dess är själva poängen.
Säg inte vad bilden heter och läs inte upp någon bildtext. Namnet avslöjar precis det eleverna ska komma på.
Klassen har mött figuren i kapitlet om motivation. Kommer någon ihåg den helt: låt eleven berätta, och gå vidare utan att göra en poäng av det.
Skriv upp gissningarna. Att se dem bekräftade eller motsagda senare är halva behållningen.
Om metoden
En figur eller bild projiceras utan förklaring. Eleverna får två frågor: vad ser du, och vad tror du att bilden visar? Några svar samlas snabbt i helklass utan att läraren rättar – gissningarna blir i stället ingången till dagens innehåll, och eleverna får en anledning att lyssna efter om de gissade rätt. Passar särskilt lektioner där en modell finns som färdig figur.
Pedagogisk metod: Förhandsaktivering av förkunskaper via visuell impuls; bygger på att en obesvarad fråga skapar nyfikenhet (curiosity gap) och att bild och text stödjer varandra (multimodal presentation).
2Genomgång
input
Expertgrupper
20 min
Dela självledarskapets fyra jämnstora delar mellan fyra expertgrupper, så att varje elev både lär in en del ordentligt och lär ut den.
Förbered innan
Kopiera de fyra expertkorten. Ett kort per elev i respektive expertgrupp – alla i gruppen ska ha texten framför sig.
Skriv indelningen på tavlan: fyra expertgrupper med bokstav, och de blandade grupperna med nummer. Varje blandad grupp ska ha en av varje bokstav.
Ha bilden på de tre grundbehoven redo att visa hel i sista steget – inte tidigare.
Ha en synlig timer. Två minuter per expert i den blandade gruppen är en hård gräns.
Ram och gemensam definition2 min
Ge definitionen till alla innan delningen, annars undervisar experterna i ett tomrum: självledarskap handlar om att medvetet påverka sitt eget tänkande, sitt beteende och sin motivation för att nå sina mål och må bra. Begreppet myntades som self-leadership av forskaren Charles C. Manz på 1980-talet. Säg sedan hur passet är upplagt: fyra delar, fyra expertgrupper, och sedan blandade grupper där var och en undervisar de tre andra i två minuter.
Bli expert6 min
Expertgrupperna läser sitt kort och förbereder sin undervisning. Kravet står på kortet: kunna förklara delen med egna ord, ge ett exempel som inte står på kortet, och ha svar på kortets kontrollfråga. Gå runt och lyssna – expertgrupp C behöver oftast hjälp med de tre grundbehoven.
Blandade grupper undervisar varandra8 min
Bryt och blanda om till grupper med en expert per del. Två minuter var, i bokstavsordning. Håll tiden med timer och ring vid varje byte. De som lyssnar antecknar i sina egna anteckningar – varje elev ska ha alla fyra delarna när passet är slut.
Kontroll av helheten4 min
Samla klassen och ställ de tre kontrollfrågorna, som kräver flera delar samtidigt. Slå nu upp bilden på de tre grundbehoven hel och knyt tillbaka till uppstartens gissningar: läs upp vad klassen gissade och vad de tre behoven faktiskt heter.
Vilka tre delar handlar självledarskap om, och vem myntade begreppet?
En elev bestämmer sig för att plugga med två klasskamrater i stället för ensam. Vilken av de tre delarna är det, och vilket av grundbehoven stöds?
En elev säger nej till ett extrapass på jobbet för att hinna vila före veckan. Är det självledarskap? Motivera.
Visas helSjälvbestämmandeteorins tre grundbehov
Elevmaterial 5
Expertkort A: Tänkandet
En per grupp
Förhandsgranska
Ni är experter på tänkandet. Ni ska kunna förklara delen med egna ord i två minuter, ge ett eget exempel som inte står här, och svara på kontrollfrågan.
Vad delen handlar om
Tänkandet handlar om hur du tolkar det som händer. Samma händelse kan tolkas på olika sätt, och tolkningen avgör vad du gör härnäst.
Kapitlets exempel
Är ett misslyckat prov ett bevis på att du är dålig, eller information om vad du behöver träna mer på? Tolkningen är inte given – den är ett val.
Det ni ska kunna förklara
Att tänkandet är en av självledarskapets tre delar.
Att delen handlar om tolkningen av det som händer, inte om vad som händer.
Ett eget exempel på två olika tolkningar av samma händelse.
Kontrollfråga att kunna svara på
Varför räknas tolkningen som något du kan leda – och inte bara som något som händer i huvudet?
Expertkort B: Beteendet
En per grupp
Förhandsgranska
Ni är experter på beteendet. Ni ska kunna förklara delen med egna ord i två minuter, ge ett eget exempel som inte står här, och svara på kontrollfrågan.
Vad delen handlar om
Beteendet handlar om vad du faktiskt gör. Här finns inget att tolka – här syns det utifrån.
Kapitlets exempel
Att planera veckan.
Att lägga undan mobilen när du pluggar.
Att ta den tråkigaste uppgiften först.
Det ni ska kunna förklara
Att beteendet är en av självledarskapets tre delar.
Skillnaden mellan att vilja göra något och att göra det.
Ett eget exempel på ett beteende som går att ändra i morgon.
Kontrollfråga att kunna svara på
Varför är det lättare att kontrollera om ett beteende ändrats än om ett tänkande ändrats?
Expertkort C: Motivationen
En per grupp
Förhandsgranska
Ni är experter på motivationen. Ni ska kunna förklara delen med egna ord i två minuter, ge ett eget exempel som inte står här, och svara på kontrollfrågan. Er del är den svåraste – läs hela kortet.
Självbestämmandeteorins tre grundbehov
Vad delen handlar om
Motivationen handlar om att förstå och påverka vad som driver dig. Här har du nytta av självbestämmandeteorin från kapitlet om motivation.
Inre och yttre motivation
Teorin skiljer inre motivation, att drivas inifrån av intresse, nyfikenhet eller egna värderingar, från yttre motivation, att drivas av yttre faktorer som belöningar, betyg och andras omdömen.
De tre grundbehoven
Autonomi – att känna att man själv väljer och styr sitt handlande.
Kompetens – att känna att man klarar av och utvecklas i det man gör.
Samhörighet – att känna sig nära och betydelsefull för andra.
När omgivningen stödjer de tre behoven främjas de mest självvalda och högkvalitativa formerna av motivation.
Så kan man ordna sin egen omgivning
Ge sig själv valmöjligheter i hur en uppgift ska lösas.
Lägga ribban så att den utmanar lagom mycket.
Plugga tillsammans med andra i stället för ensam.
Kontrollfråga att kunna svara på
Koppla varje exempel på att ordna sin omgivning till ett av de tre behoven. Vilket hör till vilket?
Expertkort D: Vad självledarskap inte är
En per grupp
Förhandsgranska
Ni är experter på gränsen: vad självledarskap inte är. Ni ska kunna förklara delen med egna ord i två minuter, ge ett eget exempel som inte står här, och svara på kontrollfrågan.
Vad delen handlar om
Självledarskap är inte att pressa sig maximalt jämt. Målet är att både nå sina mål och må bra – båda delarna står i definitionen.
Det som därför också är självledarskap
Att säga nej.
Att vila.
Att be om hjälp.
Kapitlet säger att detta kan vara lika mycket självledarskap som att kämpa vidare.
Det ni ska kunna förklara
Varför målet är två saker och inte en.
Att den som alltid kämpar vidare inte automatiskt leder sig själv bäst.
Ett eget exempel där att säga nej är det som leder mot målet.
Kontrollfråga att kunna svara på
Var går skillnaden mellan att vila som ett val och att skjuta upp något du inte vill göra?
Svar på kontrollfrågorna
Lärarens eget
Förhandsgranska
Ditt eget stöd i sista steget. Kraven kommer ur expertkorten – ställ frågan, ta svaret och komplettera bara det som saknas.
Fråga 1
Tänkandet, beteendet och motivationen. Begreppet myntades som self-leadership av Charles C. Manz på 1980-talet.
Fråga 2
Beteendet – eleven gör något annat än förut. Behovet som stöds är samhörighet, att känna sig nära och betydelsefull för andra. Vissa svarar kompetens; godta det om eleven motiverar det med att man lär mer tillsammans, men peka på att kapitlets exempel handlar om att inte plugga ensam.
Fråga 3
Ja. Kapitlet säger att självledarskap inte är att pressa sig maximalt jämt, och att säga nej, vila och be om hjälp kan vara lika mycket självledarskap som att kämpa vidare – eftersom målet är både att nå sina mål och att må bra.
Kortet med de tre behoven
Valmöjligheter i hur uppgiften löses stödjer autonomi.
Ribban som utmanar lagom mycket stödjer kompetens.
Att plugga tillsammans med andra stödjer samhörighet.
Bara för dig
Ge definitionen till alla i första steget. En expertrunda där ingen vet vad helheten heter blir fyra lösa delar.
Expertgrupp C är den tyngsta. Sätt dem närmast dig och ge dem en extra minut av din tid i förberedelsen.
Håll två minuter per expert. Utan timer tar den första experten fem minuter och den fjärde ingen.
Slå inte upp bilden på de tre behoven i helklass förrän sista steget. Expertgrupp C har den på sitt kort, och det är avsiktligt – de vet mer än de andra, det är deras uppdrag.
Blir det ojämnt antal elever: låt två elever vara experter på samma del i samma blandade grupp, men låt bara en av dem undervisa.
Om metoden
Innehållet delas i tre eller fyra delar. Varje grupp läser och bearbetar bara sin del och blir expert på den. Sedan blandas grupperna om så att varje ny grupp innehåller en expert per del, och experterna undervisar varandra i tur och ordning. Läraren avslutar med att kontrollera helheten med några frågor som kräver alla delarna, så att inget hänger på en enskild experts framställning.
Pedagogisk metod: Pussel-/expertgruppsmetoden (jigsaw, Aronson); positivt ömsesidigt beroende gör varje elevs del nödvändig för de andra.
3Huvudaktivitet
Aktivitet
Möts på mitten
30 min
Göra självledarskapet konkret utan att det blir privat: var och en skriver vad hen faktiskt gör en pressad vecka, och gruppen enas om tre råd som fungerar för alla fyra.
Förbered innan
Möblera i grupper om fyra.
Kopiera gruppbladet, ett per grupp: fyra fält runt ett mittfält, med de tre delarna som rubriker i varje fält.
Skriv de tre delarna på tavlan och låt dem stå kvar: tänkandet, beteendet, motivationen.
Skriv också undantaget på tavlan: den som inte vill skriva om sig själv skriver ett påhittat exempel.
Ram och undantaget3 min
Dela ut bladet och förklara ordningen: först eget fält i tystnad, sedan gruppens tre råd i mitten. Säg undantaget rakt ut innan skrivandet börjar: den som inte vill skriva om sig själv skriver ett påhittat exempel i stället, och ingen behöver förklara vilket det är. Uppgiften ska inte tvinga fram privata bekymmer.
Eget fält, i tystnad8 min
Var och en skriver i sitt fält vad hen faktiskt gör en vecka när mycket ska hinnas med, under de tre rubrikerna. Kravet är handlingar, inte avsikter: inte att jag försöker planera, utan vad som händer i praktiken. Tystnad. Gå runt och kontrollera att alla tre rubrikerna får något.
Gruppen enas om tre råd12 min
Gruppen jämför fälten och enas om tre råd som fungerar för alla fyra – ett för tänkandet, ett för beteendet och ett för motivationen. Kravet: rådet ska gå att göra nästa vecka, och gruppen ska kunna säga vilken del det hör till och varför alla fyra kan följa det. Gå runt och pressa på det sista ledet, det är där arbetet ligger.
Uppsamling under tre rubriker7 min
Slumpa gruppnummer och samla råden på tavlan i tre spalter. Fråga vid varje råd vilket av de tre grundbehoven det stödjer, om något. Landa i kapitlets besked: den som leder sig själv kan ordna sin egen omgivning klokt – och att säga nej, vila och be om hjälp hör hit lika mycket som att kämpa vidare.
Vilket av de tre grundbehoven stödjer det här rådet?
Vilket av era tre råd blir svårast att hålla i vecka två?
Elevmaterial 1
Möts på mitten – gruppens blad
En per grupp
Förhandsgranska
Skriv först i ditt eget fält, i tystnad. Skriv vad du faktiskt gör – inte vad du tänker att du borde göra. Vill du inte skriva om dig själv: skriv ett påhittat exempel, du behöver inte säga vilket. När alla fyra är klara enas ni om tre råd i mitten.
Mitt fält – en vecka när mycket ska hinnas med: tänkandet
Mitt fält – beteendet
Mitt fält – motivationen
Mittfältet – gruppens råd för tänkandet, och varför alla fyra kan följa det
Mittfältet – gruppens råd för beteendet, och varför alla fyra kan följa det
Mittfältet – gruppens råd för motivationen, och vilket grundbehov det stödjer
Bara för dig
Säg undantaget innan skrivandet börjar, inte efteråt. Sagt i tid är det en dörr, sagt efteråt är det en ursäkt.
Det som brukar bli fel är att eleverna skriver avsikter i stället för handlingar. Fråga vad som faktiskt hände förra tunga veckan.
Kräv motiveringen i mittfältet. Tre råd utan skäl är en lista, inte ett resonemang – och det är skälen eleverna behöver i skrivmomentet.
Gå aldrig vidare till någons privata svårigheter i helklass. Håll uppsamlingen på råden.
Om metoden
I grupper om fyra har varje elev ett eget fält på ett delat papper och ett gemensamt fält i mitten. Först skriver var och en sitt eget svar i sitt fält. Därefter jämför gruppen svaren och enas om en gemensam formulering som skrivs i mittfältet. Ger både individuellt ansvar och konsensusbyggande.
Pedagogisk metod: Kooperativ struktur "Möts på mitten" (kooperativt lärande, Kagan); positivt ömsesidigt beroende och individuellt ansvar.
4ExaminationLigger fast
Aktivitet
Skriftligt examinationsmoment
15 min
Omvandla lektionens tre delar till tre konkreta åtgärder i den egna planen, medan gruppens råd och begreppen är färska.
Förbered innan
Dela tillbaka blanketten Planens grund från förra lektionen, en per elev, innan momentet börjar.
Kopiera blanketten Planens tre åtgärder, en per elev.
Ha nivåbilden för den här delen redo att projicera. Det är samma krav som står under del 2 på uppgiftspappret.
Se till att de tre delarna står kvar på tavlan och att bilden på de tre grundbehoven är framme.
Skriv på tavlan: enskilt, tyst, 11 minuter.
Ram och krav3 min
Dela ut den nya blanketten och låt eleverna lägga den intill sin grund från förra lektionen. Läs kravet högt: en åtgärd under var och en av de tre delarna, och varje åtgärd ska gå att pröva under nästa grupparbete. Projicera nivåbilden för den här delen och peka på skillnaden: för E räcker det att åtgärderna är konkreta, för C ska du visa att åtgärden för tänkandet handlar om hur du tolkar det som händer och namnge vilket grundbehov åtgärden för motivationen stödjer, och för A ska du säga vilken åtgärd som blir svårast att hålla och varför. Säg att gruppens tre råd får användas, men att åtgärden ska vara din.
Skriv de tre åtgärderna11 min
Eleverna skriver enskilt och i tystnad. Gå en runda och kontrollera att alla tre rutorna får något. Handled inte innehållet – peka på tavlan, på bilden eller på gruppbladet om någon kör fast.
Ligger framme som stödSjälvbestämmandeteorins tre grundbehov
Samla in1 min
Samla in båda bladen i mappen. Säg att de delas ut igen i lektionen om ledarbeteenden som går att träna, där nästa del skrivs.
Elevmaterial 2
Planens tre åtgärder
En per elev
Förhandsgranska
Skriv enskilt och i tystnad. En åtgärd per del. Varje åtgärd ska gå att pröva under nästa grupparbete – alltså något du kan göra, inte något du vill bli. Du får låna en tanke ur gruppens råd, men åtgärden ska vara din. Jag samlar in bladet och delar ut det igen när nästa del skrivs.
Självbestämmandeteorins tre grundbehov
Tänkandet – hur jag vill tolka det som händer
Vilken situation gäller det?
Hur tolkar jag den i dag, och hur vill jag tolka den i stället?
Beteendet – vad jag ska göra i praktiken
Vad gör jag, och när?
Hur märker jag om jag gjorde det?
Motivationen – hur jag ordnar min omgivning
Vad ändrar jag i hur jag arbetar eller vem jag arbetar med?
Vilket av de tre grundbehoven stödjer det – autonomi, kompetens eller samhörighet?
Den av mina tre åtgärder som blir svårast att hålla – och varför
Så bedöms den här delen av planen
Visas på tavlan
Förhandsgranska
Projiceras när momentet börjar. Samma krav som står under del 2 på uppgiftspappret du fick när planen delades ut. Nivåerna bygger på varandra.
Del 2: självledarskapets tre delar
E: du anger en åtgärd för tänkandet, en för beteendet och en för motivationen, och åtgärderna är konkreta nog att gå att göra.
C: du visar att åtgärden för tänkandet handlar om hur du tolkar det som händer, och du anger vilket av de tre grundbehoven åtgärden för motivationen stödjer.
A: du väger åtgärderna mot varandra och säger vilken som blir svårast att hålla, och varför. Du använder också beskedet att självledarskap inte är att pressa sig maximalt jämt.
Bara för dig
Momentet ligger fast. Det som skrivs här är del två av fyra i planen, och sista lektionen för ihop delarna till den text som lämnas in.
Nivåerna är ingen nyhet – eleverna fick dem när planen delades ut. Visa dem ändå: det är den enda delen som skrivs i dag, och kravet för C är precist.
Den ruta som oftast blir tom är tänkandet. Hjälpfrågan är vilken situation eleven brukar tolka på ett sätt som gör det svårare för hen själv.
Kräv handlingar. En åtgärd som lyder att jag ska tänka mer positivt går inte att pröva under ett grupparbete – be om situationen och den nya tolkningen.
Samla in bladen. De behövs i två lektioner till.
Om metoden
Eleverna arbetar enskilt och tyst med ett skriftligt moment som ska bedömas: en begreppsdiagnos, en kort skrivuppgift eller en inlämning. Ramen är tydlig och ges innan passet börjar – vad som ska produceras, hur lång tid det tar och vad som händer med resultatet. Till skillnad från ett självständigt arbetspass handleder läraren INTE innehållet: hon förtydligar bara instruktionen, håller tiden och ser till att arbetsron hålls. Momentet avslutas normalt med en kort gemensam återkoppling, eftersom en diagnos som eleverna aldrig får svar på inte fyller sin funktion.
Pedagogisk metod: Formativ kunskapskontroll: själva framplockandet ur minnet (testeffekten) gör diagnosen till ett lärtillfälle och inte bara en mätning, och återkopplingen direkt efteråt är det som gör den formativ.
🎫
Exit ticket
Lektionens strukturerade avslut (~5 minuter): kort avstämning som visar vad eleverna tagit med sig innan de går. Visas i helskärm.
Vilken av självledarskapets tre delar är svårast för dig, och varför?
Vilket av de tre grundbehoven stödjer din åtgärd för motivationen?
Vad är självledarskap inte, enligt boken? Ge ett exempel på något som ändå räknas som självledarskap.
📝
Arbetsblad
Färdig färdighetsträning att dela ut — förhandsvisningen nedan visar bladet som det skrivs ut, med svarsrader och svarsytor. Finns flera varianter kan du byta blad.
Självledarskap – begrepp och förståelse
Svara med egna ord och håll dig kort. Boken får användas.
Vad innebär självledarskap, vilka tre delar handlar det om, och vem myntade begreppet?
Förklara vad självledarskap innebär och redogör för de tre delar som begreppet handlar om. Ge ett eget, kort exempel på var och en av delarna, gärna från din egen studievardag.
Vilka är självbestämmandeteorins tre grundläggande psykologiska behov, och vad händer enligt teorin när omgivningen stödjer dem?
Vad skiljer inre motivation från yttre motivation? Ge ett exempel på var och en ur din egen vardag.
Kapitlet säger att självledarskap inte är att pressa sig maximalt jämt. Vad är det då – och varför kan det räknas som självledarskap att säga nej, vila och be om hjälp?
➕
Tilläggsmoduler
Valfria tillägg utöver standardkomponenterna (cirka 15 minuter vardera) — välj ett eller flera om schemat tillåter ett längre pass.
Fördjupning
Fördjupningsaktivitet
15 min
Pröva gränsen i kapitlets besked: när är det att leda sig själv att sluta, och när är det att ge upp?
Förbered innan
Möblera i par.
Skriv de två orden på tavlan som samtalet ska skilja på: val och undvikande.
Ram2 min
Visa frågan och förklara arbetsformen: den ena talar i fyra minuter medan den andra skriver ner det som sägs, sedan byter de. Den som skriver avbryter inte.
Första talaren4 min
Den ena resonerar högt. Gå runt och lyssna efter par som stannar vid att det beror på – be dem ge ett fall där det ena gäller och ett där det andra gäller.
Byt roller4 min
Paren byter. Den som nu talar ska ta upp något den första inte sa, och gärna argumentera mot det.
Uppsamling i två spalter5 min
Samla klassens kriterier i två spalter på tavlan: vad som gör en vila till ett val, och vad som gör den till ett undvikande. Landa i kapitlets formulering: målet är både att nå sina mål och att må bra, och att säga nej, vila och be om hjälp kan vara lika mycket självledarskap som att kämpa vidare.
Elevmaterial 1
Så bedöms fördjupningssvaret
Visas på tavlan
Förhandsgranska
Visas tillsammans med frågan, så att paren vet vad ett starkt svar innehåller.
Ett starkt svar
Använder båda leden i målet: att nå sina mål och att må bra.
Ger ett kriterium som går att pröva, inte bara en känsla.
Ger ett fall där vila är ett val och ett fall där den är ett undvikande.
Kopplar till minst en av de tre delarna: tänkandet, beteendet eller motivationen.
Bara för dig
Modulen är ett tillägg när tid blir över, till exempel när aktiviteten gick fort. Den ersätter aldrig skrivmomentet.
Frågan ligger nära elevernas eget liv. Håll samtalet på kriterierna, inte på vem som gör vad.
Kommer ingen på ett kriterium: föreslå ett prövande – vet du på söndagen varför du gjorde det, eller hittar du skälet först efteråt?
Om metoden
En fullvärdig 15-minutersaktivitet för den som vill nå ett högre betyg – inte bara en fråga. Instansen anger konkret vad eleverna gör och i vilken arbetsform: fördjupningsfrågan körs genom en namngiven struktur (till exempel klok penna eller en för alla), med tydliga steg och tider. Frågan som eleverna ska se ligger i helskärmstexten.
Pedagogisk metod: Fördjupning mot högre betygsnivå; höga förväntningar och analysträning (kopplat till betygskriteriernas C- och A-nivå).
Färdighetsträning
Färdighetsträning
15 min
Befästa kopplingen mellan en konkret handling och det grundbehov den stödjer, genom tillämpningsbladets veckoplan.
Förbered innan
Kopiera tillämpningsbladet, ett per elev.
Ha bilden på de tre grundbehoven framme under hela modulen.
Ram1 min
Dela ut bladet och säg att uppgift 1 och 2 ska vara klara. Påminn om skillnaden mellan handling och avsikt.
Enskilt arbete9 min
Eleverna arbetar enskilt med veckoplanen och märker sedan varje handling med sitt grundbehov. Gå runt och kontrollera att märkningen görs på alla handlingar, inte bara på de lätta.
Ligger framme som stödSjälvbestämmandeteorins tre grundbehov
Byt och jämför5 min
Paren byter blad och jämför märkningen. Var de oense ska de kunna säga varför. Ta två sådana fall i helklass – oenigheten är oftast där lärandet ligger.
Bara för dig
Det som brukar bli fel är att allt märks som kompetens. Fråga vem som valde, och vem eleven gör det med.
Modulen fungerar både som eget arbete i dag och som repetition i nästa lektion.
Låt eleverna behålla bladet. Det är användbart underlag när planen skrivs samman.
Om metoden
En fullvärdig 15-minutersaktivitet för att befästa grunderna: instansen anger konkret vilka uppgifter som görs (till exempel valda delar av lektionens arbetsblad), i vilken arbetsform (enskilt eller i par med facitbyte) och hur den avslutas.
Pedagogisk metod: Färdighetsträning och befästande; spridd övning (distributed practice).
Differentiering
Behöver du tid: korta gruppens arbete med mittfältet till åtta minuter, men håll kvar uppsamlingens fråga om grundbehoven – den behövs i skrivandet, som har sin kvart oavsett. Klass där gruppsamtal om egna vanor blir obekvämt: välj klok penna, där bara en person hör svaret, eller det självständiga arbetspasset. Undantaget gäller i alla former: den som inte vill skriva eller tala om sig själv använder ett påhittat exempel. Stöd: låt eleven fylla i blanketten med stödord, och ge hjälpfrågan för tänkandet – vilken situation brukar du tolka på ett sätt som gör det svårare för dig själv? Expertgrupp C är den tyngsta delen; placera de elever som behöver mest stöd i grupp A eller B och ge dem en tydlig mening att säga. Utmaning: den som blir klar tar tillämpningsbladets uppgift 3 och 4, och blir tid över i helklass körs fördjupningsfrågan om gränsen mellan att leda sig själv och att ge upp.
Självbestämmandeteorins tre grundbehov – utan etiketter
Självbestämmandeteorins tre grundbehov