Lektion 10

Ledarbeteenden som går att träna

Lärandemål

  • Redogöra för de tre ledarstilar som modellen utvecklande ledarskap skiljer på och för den utvecklande ledarens tre beteenden.
  • Visa ett av de tre beteendena i handling och namnge det i kamraternas scener utifrån vad som faktiskt sades och gjordes.
  • Förklara varför träning av ledarbeteenden kräver självkännedom och självledarskap.
  • Välja ett av de tre beteendena att träna och skriva in i planen i vilken situation, vad som ska göras och hur effekten märks.
Visa på tavlan:

Lektionsintro

Elevnära start som visas i helskärm när lektionen börjar: vad vi gör i dag, hur vi arbetar och varför.

Varje grupp spelar en scen på högst två minuter där ledaren visar ett av tre beteenden. Publiken namnger vilket – och vad i handlingen som avgjorde saken. Vi inleder med tre snabba frågor. Sedan skummar du avsnittet och figuren och formulerar tre egna frågor: genomgången följer dina frågor, inte min ordning. Kvarten som återstår väljer du det beteende du själv ska träna och skriver in det i din plan.

Lektionens uppläggning

Kärnan i lektionen, i ordning — 70 minuter plus exit ticket (~5 min) som strukturerat avslut. Varje moment visar ett huvudförslag; finns alternativ kan du byta moment mot ett likvärdigt förslag.

1Uppstart
Uppstart

Tre snabba

5 min

Plocka fram modellens tre stilar och självledarskapets tre delar ur minnet, eftersom dagens innehåll vilar på båda.

  1. En fråga i taget5 min

    Visa en fråga åt gången. Eleverna svarar enskilt med fingrarna i luften: ett finger för första alternativet, två för andra, tre för tredje. Ge rätt svar direkt efter varje fråga med en enda mening och gå vidare. Säg efter sista frågan att alla tre svaren behövs i dag.

Bara för dig
  • Rätt svar fråga 1: att agera föredöme, visa personlig omtanke samt inspirera och motivera.
  • Rätt svar fråga 2: till det destruktiva ledarskapet.
  • Rätt svar fråga 3: tänkande, beteende och motivation.
  • Rätta direkt efter varje fråga. De tre beteendena i fråga 1 är dagens innehåll och står i scenkorten om en halvtimme.
  • Svarar många fel på fråga 2: säg att låt-gå-ledarskapet räknas dit därför att ledarskap också kan skada, och gå vidare. Det finns tid för det i genomgången.
Om metoden

Tre korta flervalsfrågor från tidigare lektioner visas en åt gången. Eleverna svarar enskilt på ett papper eller med fingrarna i luften, och rätt svar ges direkt efter varje fråga med en enda mening som förklaring. Frågorna hämtas ur läromedlets färdiga frågebank, så inget nytt behöver konstrueras.

Pedagogisk metod: Distribuerad repetition (spaced retrieval) med omedelbar återkoppling; låg insats för eleven och snabb formativ signal till läraren.

2Genomgång
input

Frågedriven förhandsgranskning

15 min

Låta elevernas egna frågor styra genomgången av ett innehåll de möter för andra gången, och sist lyfta den poäng ingen brukar fråga om.

Förbered innan
  • Skriv på tavlan vilket avsnitt som ska skummas: avsnittet om att utvecklas som ledare.
  • Ha figuren över det utvecklande ledarskapets tre stilar redo att visa under skumningen.
  • Rita tre spalter på tavlan där frågorna ska sorteras: stilarna, beteendena, träningen.
  1. Skumma rubriker och figur2 min

    Visa figuren och peka ut avsnittet i boken. Två minuter: eleverna läser bara rubriker, fetmarkerade ord och figuren. Ingen läser löpande text – säg det, annars gör hälften det.

    Visas helFörsvarshögskolans modell utvecklande ledarskap (UL) som tre kolumner; bär lärargenomgången i AO4 lektion 6 och är den figur eleverna skummar i lektion 10:s frågedrivna förhandsgranskning – figuren måste alltså hålla för båda momenten. Element för element: rubrik 'Det utvecklande ledarskapets tre stilar'; underrubrik i två rader 'Försvarshögskolans modell utvecklande ledarskap (UL) – bygger på Bass teori om transformativt ledarskap, utvecklad i svensk miljö'; tre namnhuvuden – 'Utvecklande ledarskap' (blått), 'Konventionellt ledarskap' (grått), 'Destruktivt ledarskap' (mörkt); under det utvecklande en ljus ruta med de tre beteendena guldnumrerade 1–3 (1 Agerar föredöme – inte minst i moral- och etikfrågor, 2 Visar personlig omtanke, 3 Inspirerar och motiverar; numreringen finns för att lektion 10:s examinationsmoment låter eleven välja ett av de tre) samt, under en tunn avdelarlinje, följden 'Medarbetarna gör insatser utöver sina egna kortsiktiga intressen'; under det konventionella en ljus ruta 'Bygger på krav, kontroll och belöning – piska och morot'; under det destruktiva en ljus ruta 'Ledarskapets negativa sidor, bland annat låt-gå-ledarskap'. Längst ned en gul slutsatsruta 'Ledarskap kan också skada: det destruktiva ledarskapet lades till i modellen just för att fånga ledarskapets baksidor'. ÖVERTÄCKNINGSKONTRAKT (viewBox 0 0 800 580): den gula rutan (y 466–554) är det enda bildelementet nedanför kolumnrutornas underkant (y = 440); ett papper över hela bildens bredd i bandet y 446–580 döljer exakt den gula rutan, och kvar står rubrik, underrubrik och de tre stilkolumnerna.Det utvecklande ledarskapets tre stilar
  2. Tre frågor var3 min

    Varje elev formulerar tre frågor hen vill ha svar på. Samla in dem muntligt, snabbt, och skriv upp dem i de tre spalterna på tavlan. Skriv inte upp samma fråga två gånger – sätt ett streck vid den i stället, så syns vad flest undrar.

  3. Svaren i tur och ordning8 min

    Besvara frågorna spalt för spalt, med streckantalet som prioritering. Innehållet du behöver: modellen utvecklande ledarskap är Försvarshögskolans ledarskapsmodell, den bygger på Bernard Bass teori om transformativt ledarskap och utvecklades i svensk miljö av forskaren Gerry Larsson och hans kolleger. En utvecklande ledare gör tre saker: agerar föredöme, inte minst i moral- och etikfrågor, visar personlig omtanke om sina medarbetare, samt inspirerar och motiverar – med följden att medarbetarna gör insatser som går utöver deras egna kortsiktiga intressen. Modellen ställer det utvecklande ledarskapet mot det konventionella, som bygger på krav, kontroll och belöning, alltså piska och morot, och mot det destruktiva, dit ledarskapets negativa sidor räknas, bland annat låt-gå-ledarskap. Den destruktiva stilen lades till just för att också fånga ledarskapets baksidor. Håll svaren korta – en fråga, ett svar.

  4. Det ingen frågade om2 min

    Lyft kapitlets egen poäng till sist, eftersom den nästan aldrig kommer som en elevfråga: föredöme, omtanke och inspiration är inte medfödda egenskaper utan beteenden, och beteenden går att träna. Säg också vad träningen kräver, alltså båda förmågorna från de två föregående lektionerna: det är svårt att vara ett föredöme om du inte kan leda dig själv, och svårt att visa äkta omtanke om du inte förstår dina egna reaktioner. Avsluta med att det är precis det klassen ska pröva i scenerna – ett beteende går inte att lyssna sig till.

Bara för dig
  • Att beteenden går att träna är bokens egen slutsats, inte ett forskningsresultat. Säg det som en slutsats: så här hänger det ihop enligt boken. Påstå inte att forskningen visat det.
  • Håll svaren korta i steg tre. Frågedriven betyder inte att varje fråga får en genomgång.
  • Kommer ingen fråga om det destruktiva ledarskapet: ta det ändå, det är den stil eleverna oftast missförstår.
  • Sortera frågorna i tre spalter medan du skriver. Osorterade frågor ger en hackig genomgång.
Om metoden

Eleverna får två minuter att skumma avsnittets rubriker och figur och formulerar sedan tre frågor de vill ha svar på. Frågorna samlas kort på tavlan och läraren sorterar dem i ordning. Därefter besvaras de i tur och ordning – genomgången får alltså sin struktur av elevernas egna frågor, och det som ingen frågade om lyfter läraren sist.

Pedagogisk metod: Frågegenerering före läsning (student questioning/SQ3R-princip); egna frågor ger riktning och äganderätt åt genomgången.

3Huvudaktivitet
Aktivitet

Rollspel

35 min

Göra de tre beteendena synliga i handling, och träna publiken att namnge ett beteende utifrån det som faktiskt sades och gjordes.

Förbered innan
  • Kopiera och klipp ut scenkorten, ett per grupp. Dela ut dem utan att grupperna ser varandras kort.
  • Kopiera analysprotokollet, ett per elev. Den löpande delen ska ha två rader per grupp.
  • Röj en spelyta framför tavlan och ställ fram tre stolar och ett bord.
  • Skriv spelordningen på tavlan i förväg, så att ingen tid går åt till att fråga vem som är näst.
  • Ha en synlig timer. Två minuter är en hård gräns per scen.
  • Ha listan över vilken grupp som har vilket beteende hos dig. Publiken ska inte veta svaret i förväg.
  1. Ram och regler4 min

    Dela ut scenkorten och analysprotokollet. Läs upp spelordningen och reglerna: högst två minuter per scen, rollerna är påhittade, publiken är tyst och fyller i två rader per grupp medan scenen pågår. Säg regeln som gäller hela momentet: samtalet efteråt handlar om beteendet i scenen, aldrig om den som spelade. Säg också att inte alla behöver stå i scenen – regissör, tidtagare och uppläsare av scenens ram är också roller.

  2. Förberedelse i grupp6 min

    Grupperna läser sitt kort och bestämmer vem som är ledare, vilka som är gruppmedlemmar och hur scenen börjar. Kravet står på kortet: beteendet ska synas i handling, och ingen får säga beteendets namn högt. Gå runt och kontrollera att varje grupp har en första replik – det är den som får scener att starta.

  3. Scenerna spelas18 min

    Räkna med tre minuter per grupp: högst två minuter för scenen och resten till att publiken fyller i sina två rader. Håll tiden hårt och klipp en scen som drar över. Ge inga omdömen mellan grupperna, bara ett tack och nästa grupp. Anteckna själv per grupp: vilket beteende som var avsett, och vad i handlingen som visade det.

  4. Publikens svar, grupp för grupp4 min

    Gå igenom scenerna i tur och ordning. Fråga publiken vilket beteende de skrev och vad i handlingen som avgjorde saken, och låt sedan gruppen säga vad som stod på deras kort. Där publiken gissade annat: fråga vad i scenen som pekade i den riktningen. Det är den intressantaste frågan i momentet.

    • Vilket beteende skrev ni, och vad i handlingen fick er att skriva det?
    • Vad i scenen pekade mot ett annat beteende?
  5. Vad som var svårast att visa3 min

    Samla klassen kring en fråga och landa i den. Knyt sedan till skrivmomentet: nu har eleverna sett alla tre beteendena i handling, och sista kvarten väljer var och en ett av dem att träna själv.

    • Vilket av de tre beteendena var svårast att visa i en scen, och varför?
Elevmaterial 3
Scenkort
En per grupp
Förhandsgranska

Ett kort per grupp. Ni har högst två minuter. Beteendet ska synas i handling – ni får inte säga dess namn högt i scenen. Rollerna är påhittade, och samtalet efteråt handlar om beteendet, aldrig om den som spelade.

Kort 1 – ledaren ska visa: att agera föredöme

Gruppen har bestämt att alla lägger undan mobilen under mötena. Mitt i ett samtal ringer det i ledarens egen ficka, och alla hör det.

Kort 2 – ledaren ska visa: personlig omtanke

En i gruppen har varit borta två dagar och har inte gjort sin del av arbetet. Hen kommer tillbaka, ser trött ut och sätter sig utan att säga något.

Kort 3 – ledaren ska visa: att inspirera och motivera

Det är tre veckor kvar till redovisningen. Arbetet har fastnat, ingen har gjort något sedan förra veckan, och en i gruppen säger att det här spelar ingen roll ändå.

Kort 4 – ledaren ska visa: att agera föredöme i en etikfråga

En i gruppen föreslår att ni kopierar två stycken från en webbsida utan att ange var de kommer ifrån. Ingen märker det, säger hen, och vi hinner inte annars.

Kort 5 – ledaren ska visa: personlig omtanke

Två i gruppen har fördelat de intressanta delarna mellan sig, och en tredje har fått göra källförteckningen. Den tredje säger ingenting men gör inte heller något.

Kort 6 – ledaren ska visa: att inspirera och motivera

Gruppen har blivit tilldelad ett ämne som ingen valde och som alla tycker är trist. Ni ska ändå presentera det för klassen om två veckor.

Publikens analysprotokoll
En per elev
Förhandsgranska

Fyll i två rader om varje grupp, medan scenen pågår eller direkt efteråt. Skriv vad du faktiskt såg och hörde, inte vad du tror att gruppen menade. Bladet har plats för åtta grupper – fyll bara i de rader som används. Sista delen fyller du i när alla scener är spelade.

Löpande del – två rader per grupp

För varje grupp: skriv gruppens nummer, vilket av de tre beteendena du såg, och vad i handlingen som avgjorde saken. Ett citat eller en handling räcker.

Grupp 1

Grupp 2

Grupp 3

Grupp 4

Grupp 5

Grupp 6

Grupp 7

Grupp 8

När alla scener är spelade: vilket beteende var svårast att visa, och varför?

När alla scener är spelade: vilket beteende skulle du själv ha svårast att visa?

Vilken grupp har vilket beteende
Lärarens eget
Förhandsgranska

Ditt eget underlag under scenerna. Publiken ska inte veta svaret i förväg.

Fördelningen

  • Kort 1: att agera föredöme.
  • Kort 2: personlig omtanke.
  • Kort 3: att inspirera och motivera.
  • Kort 4: att agera föredöme, i en moral- och etikfråga.
  • Kort 5: personlig omtanke.
  • Kort 6: att inspirera och motivera.

Vad du håller utkik efter

  • Kort 1: att ledaren gör något åt sitt eget brott mot regeln, inte bara ber om ursäkt i förbigående.
  • Kort 2: att omtanken riktas mot personen och inte mot uppgiften. En ledare som bara frågar när arbetet blir klart har inte visat beteendet.
  • Kort 3 och 6: att ledaren talar om varför arbetet betyder något, inte om vad som händer om det inte blir klart. Det senare är krav och kontroll, alltså den konventionella stilen.
  • Kort 4: att ledaren tar ställning i sak. Att skjuta frågan till gruppen är i det här fallet inte ett föredöme.
  • Kort 5: att ledaren ser den som inte säger något, och gör något åt fördelningen.

Förväxlingar som brukar uppstå

  • Omtanke förväxlas med inspiration när ledaren är vänlig. Fråga vad ledaren riktade sig mot: personen eller uppgiftens mening.
  • Föredöme förväxlas med krav när ledaren påminner om en regel. Fråga om ledaren gjorde något med sitt eget beteende.
  • En scen där ledaren lovar en belöning har visat det konventionella ledarskapet, inte det utvecklande. Säg det, det är ett bra tillfälle att skilja stilarna.
Bara för dig
  • Klipp scener som drar över två minuter. En enda grupp som får extra tid gör att den sista gruppen inte hinner spela.
  • Håll samtalet på beteendet i scenen, aldrig på skådespelaren. Kliv in direkt om någon kommenterar en klasskamrats insats.
  • Alla behöver inte stå i scenen. Regissör, tidtagare och uppläsare av scenens ram är också roller, och en grupp får byta roller inom sig ända fram till sitt eget uppspel.
  • Ge inga omdömen mellan grupperna. En kommentar om tredje gruppens scen påverkar hur den fjärde spelar.
  • Scenerna bedöms inte. Det som bedöms i den här lektionen är den del av planen som skrivs sista kvarten – säg det, så vågar fler spela.
  • Blir en scen för nära någons verkliga situation: avbryt vänligt, tacka och gå vidare. Ta det enskilt efteråt.
  • Har klassen fler än sex grupper: ge två grupper samma kort, och jämför de två tolkningarna i uppsamlingen. Det brukar bli momentets bästa samtal.
Om metoden

Små grupper får varsitt scenkort med en situation att spela upp i högst två minuter. Grupperna får kort förberedelsetid, spelar sedan upp scenen för klassen, och publiken har ett analysprotokoll där de ska namnge vad de såg med dagens begrepp. Läraren styr samtalet mot beteendet i scenen, aldrig mot skådespelarnas person. Formen gör abstrakta begrepp synliga i handling.

Pedagogisk metod: Rollspel med strukturerad publikanalys (role play/simulation); handling och efterföljande begreppssättning ger konkretion åt abstrakta modeller.

4ExaminationLigger fast
Aktivitet

Skriftligt examinationsmoment

15 min

Låta varje elev välja ett av de tre beteendena att träna och skriva in situation, handling och tecken på effekt i planen, medan scenerna är färska.

Förbered innan
  • Dela tillbaka planens tidigare blad – grunden och de tre åtgärderna – en uppsättning per elev, innan momentet börjar.
  • Kopiera blanketten Planens ledarbeteende, en per elev.
  • Ha nivåbilden för den här delen redo att projicera. Det är samma krav som står under del 3 på uppgiftspappret.
  • Ha figuren över de tre stilarna framme, så att de tre numrerade beteendena är synliga under skrivandet.
  • Skriv på tavlan: enskilt, tyst, 11 minuter.
  1. Ram och krav3 min

    Dela ut blanketten och låt eleverna lägga den intill sina tidigare blad. Läs kravet högt: välj ett av de tre beteendena, och skriv i vilken situation du ska träna det, vad du konkret ska göra och hur du märker om det fungerade. Projicera nivåbilden för den här delen och peka på skillnaden: för E räcker situation och handling, för C ska du säga hur du märker effekten och koppla valet till din svaghet eller till en av dina styrkor, och för A ska du säga vad träningen kräver av dig och vad den kan kosta. Påminn om att bladen från de två tidigare skrivmomenten ligger framför dem – det är där svagheten och styrkorna står.

    Ligger framme som stödFörsvarshögskolans modell utvecklande ledarskap (UL) som tre kolumner; bär lärargenomgången i AO4 lektion 6 och är den figur eleverna skummar i lektion 10:s frågedrivna förhandsgranskning – figuren måste alltså hålla för båda momenten. Element för element: rubrik 'Det utvecklande ledarskapets tre stilar'; underrubrik i två rader 'Försvarshögskolans modell utvecklande ledarskap (UL) – bygger på Bass teori om transformativt ledarskap, utvecklad i svensk miljö'; tre namnhuvuden – 'Utvecklande ledarskap' (blått), 'Konventionellt ledarskap' (grått), 'Destruktivt ledarskap' (mörkt); under det utvecklande en ljus ruta med de tre beteendena guldnumrerade 1–3 (1 Agerar föredöme – inte minst i moral- och etikfrågor, 2 Visar personlig omtanke, 3 Inspirerar och motiverar; numreringen finns för att lektion 10:s examinationsmoment låter eleven välja ett av de tre) samt, under en tunn avdelarlinje, följden 'Medarbetarna gör insatser utöver sina egna kortsiktiga intressen'; under det konventionella en ljus ruta 'Bygger på krav, kontroll och belöning – piska och morot'; under det destruktiva en ljus ruta 'Ledarskapets negativa sidor, bland annat låt-gå-ledarskap'. Längst ned en gul slutsatsruta 'Ledarskap kan också skada: det destruktiva ledarskapet lades till i modellen just för att fånga ledarskapets baksidor'. ÖVERTÄCKNINGSKONTRAKT (viewBox 0 0 800 580): den gula rutan (y 466–554) är det enda bildelementet nedanför kolumnrutornas underkant (y = 440); ett papper över hela bildens bredd i bandet y 446–580 döljer exakt den gula rutan, och kvar står rubrik, underrubrik och de tre stilkolumnerna.Det utvecklande ledarskapets tre stilar
  2. Skriv valet och träningen11 min

    Eleverna skriver enskilt och i tystnad. Gå en runda och kontrollera att alla har valt ett beteende – valet är det som låser fast resten. Handled inte innehållet; peka på figuren eller på elevens egna tidigare blad om någon kör fast.

  3. Samla in1 min

    Samla in alla tre bladen i mappen. Säg att de delas ut igen i nästa lektion, där planens fjärde del börjar skrivas, och en sista gång i områdets avslutande lektion, där planen förs ihop till en text och lämnas in.

Elevmaterial 2
Planens ledarbeteende
En per elev
Förhandsgranska

Skriv enskilt och i tystnad. Välj ett av de tre beteendena – inte två. Du har dina tidigare blad framför dig: styrkorna, svagheten och de tre åtgärderna. Använd dem. Jag samlar in bladet och delar ut det igen nästa lektion.

Beteendet jag väljer att träna

  • Att agera föredöme, personlig omtanke, eller att inspirera och motivera – välj ett.

Varför just det – koppla till en av mina styrkor eller till min svaghet

Situationen där jag ska träna det

  • Var, när och med vilka? Var så konkret att du skulle känna igen tillfället när det kommer.

Vad jag konkret ska göra

  • Skriv en handling, inte en avsikt. Vad skulle någon annan se att du gjorde?

Hur jag märker om det fungerade

  • Vad ska ha förändrats hos gruppen eller hos mig – och hur ser jag det?

Vad träningen kräver av mig, och vad den kan kosta

Så bedöms den här delen av planen
Visas på tavlan
Förhandsgranska

Projiceras när momentet börjar. Samma krav som står under del 3 på uppgiftspappret du fick när planen delades ut. Nivåerna bygger på varandra.

Del 3: ledarbeteendet du ska träna

  • E: du väljer ett av de tre beteendena och beskriver i vilken situation du ska träna det och vad du ska göra.
  • C: du säger hur du ska märka om träningen fungerade, och kopplar valet av beteende till din svaghet eller till en av dina styrkor.
  • A: du säger vad träningen kräver av dig och vad den kan kosta, och varför just det beteendet är svårast eller viktigast för dig.
Bara för dig
  • Momentet ligger fast. Det som skrivs här är del tre av fyra; nästa lektion börjar på den fjärde, och områdets sista lektion för ihop delarna till den text som lämnas in.
  • Kräv ett beteende, inte tre. En elev som väljer alla tre har inte valt, och då finns ingen träning att följa upp.
  • Den ruta som oftast blir tom är hur eleven märker om det fungerade. Hjälpfrågan är vad någon annan skulle lägga märke till.
  • Ett vanligt fel är att välja det beteende eleven redan är bra på. Det är tillåtet, men be eleven skriva varför – motiveringen är det som bedöms, inte valet.
  • Samla in bladen. De behövs i de två lektioner som återstår.
Om metoden

Eleverna arbetar enskilt och tyst med ett skriftligt moment som ska bedömas: en begreppsdiagnos, en kort skrivuppgift eller en inlämning. Ramen är tydlig och ges innan passet börjar – vad som ska produceras, hur lång tid det tar och vad som händer med resultatet. Till skillnad från ett självständigt arbetspass handleder läraren INTE innehållet: hon förtydligar bara instruktionen, håller tiden och ser till att arbetsron hålls. Momentet avslutas normalt med en kort gemensam återkoppling, eftersom en diagnos som eleverna aldrig får svar på inte fyller sin funktion.

Pedagogisk metod: Formativ kunskapskontroll: själva framplockandet ur minnet (testeffekten) gör diagnosen till ett lärtillfälle och inte bara en mätning, och återkopplingen direkt efteråt är det som gör den formativ.

Exit ticket

Lektionens strukturerade avslut (~5 minuter): kort avstämning som visar vad eleverna tagit med sig innan de går. Visas i helskärm.

  1. Vilket av de tre beteendena är svårast att visa för någon annan, och varför?
  2. Vilket beteende valde du att träna, och i vilken situation?
  3. Föds man till föredöme, eller går det att träna? Svara med bokens besked och med ett eget skäl.

Arbetsblad

Färdig färdighetsträning att dela ut — förhandsvisningen nedan visar bladet som det skrivs ut, med svarsrader och svarsytor. Finns flera varianter kan du byta blad.

Utvecklande ledarskap – begrepp och förståelse

Svara med egna ord och håll dig kort. Boken får användas.

  1. Redogör för de tre ledarstilar som modellen utvecklande ledarskap skiljer på: utvecklande, konventionellt och destruktivt ledarskap. Beskriv kort vad som kännetecknar var och en.

  2. Vilka tre saker kännetecknar en utvecklande ledare, och vilken följd får de enligt modellen för medarbetarnas insatser?

  3. Vilken ledarskapsteori bygger modellen utvecklande ledarskap på, och vem utvecklade modellen i svensk miljö?

  4. Varför räknas låt-gå-ledarskap till det destruktiva ledarskapet i modellen? Vad var skälet till att den destruktiva stilen lades till?

  5. Kapitlet drar slutsatsen att föredöme, omtanke och inspiration inte är medfödda egenskaper utan beteenden. Vad krävs enligt kapitlet för att kunna träna dem, och varför?

Tilläggsmoduler

Valfria tillägg utöver standardkomponenterna (cirka 15 minuter vardera) — välj ett eller flera om schemat tillåter ett längre pass.

Case

Kort verklighetsfall (case)

15 min

Pröva föredömet på ett fall där ord och handling går isär, och skilja det utvecklande från det konventionella ledarskapet.

Förbered innan
  • Möblera i par.
  • Ha figuren över de tre stilarna framme.
  1. Ram och fall2 min

    Visa fallet och läs det högt en gång. Säg att paren ska svara på båda frågorna med två meningar var.

  2. Paranalys8 min

    Paren analyserar fallet med modellens tre stilar och de tre beteendena. Gå runt och lyssna efter par som stannar vid att Frida är en dålig ledare – be dem säga vilket beteende som brister och vad hon gör i stället.

    Ligger framme som stödFörsvarshögskolans modell utvecklande ledarskap (UL) som tre kolumner; bär lärargenomgången i AO4 lektion 6 och är den figur eleverna skummar i lektion 10:s frågedrivna förhandsgranskning – figuren måste alltså hålla för båda momenten. Element för element: rubrik 'Det utvecklande ledarskapets tre stilar'; underrubrik i två rader 'Försvarshögskolans modell utvecklande ledarskap (UL) – bygger på Bass teori om transformativt ledarskap, utvecklad i svensk miljö'; tre namnhuvuden – 'Utvecklande ledarskap' (blått), 'Konventionellt ledarskap' (grått), 'Destruktivt ledarskap' (mörkt); under det utvecklande en ljus ruta med de tre beteendena guldnumrerade 1–3 (1 Agerar föredöme – inte minst i moral- och etikfrågor, 2 Visar personlig omtanke, 3 Inspirerar och motiverar; numreringen finns för att lektion 10:s examinationsmoment låter eleven välja ett av de tre) samt, under en tunn avdelarlinje, följden 'Medarbetarna gör insatser utöver sina egna kortsiktiga intressen'; under det konventionella en ljus ruta 'Bygger på krav, kontroll och belöning – piska och morot'; under det destruktiva en ljus ruta 'Ledarskapets negativa sidor, bland annat låt-gå-ledarskap'. Längst ned en gul slutsatsruta 'Ledarskap kan också skada: det destruktiva ledarskapet lades till i modellen just för att fånga ledarskapets baksidor'. ÖVERTÄCKNINGSKONTRAKT (viewBox 0 0 800 580): den gula rutan (y 466–554) är det enda bildelementet nedanför kolumnrutornas underkant (y = 440); ett papper över hela bildens bredd i bandet y 446–580 döljer exakt den gula rutan, och kvar står rubrik, underrubrik och de tre stilkolumnerna.Det utvecklande ledarskapets tre stilar
  3. Uppsamling5 min

    Ta tre svar. Landa i poängen: ledaren arbetar med krav och belöning, alltså den konventionella stilen, och föredömet brister eftersom det är ett beteende och inte ett budskap. Ett beteende går att se, och därför går det inte att låtsas länge.

Bara för dig
  • Facit i korthet: ledaren visar konventionellt ledarskap – piska och morot. Föredömet brister, och de andra två beteendena syns inte alls.
  • Kliv in om ett par börjar berätta om en verklig chef eller lärare. Håll samtalet i fallet.
  • Modulen fungerar också som förberedelse för skrivmomentet, eftersom den kräver att man skiljer handling från avsikt.
Om metoden

En fullvärdig 15-minutersaktivitet kring ett kort verklighetsfall: instansen ger själva fallet (2–4 meningar), anger arbetsformen (till exempel par som analyserar med en angiven modell och sedan kort uppsamling) och tiderna. Fallet och uppgiften eleverna ska se ligger i helskärmstexten.

Pedagogisk metod: Case-baserat lärande; transfer och tillämpning teori→praktik.

Färdighetsträning

Färdighetsträning

15 min

Befästa de tre stilarna och de tre beteendena med bladets grundfrågor, i par med facitbyte.

Förbered innan
  • Kopiera repetitionsbladet, ett per elev.
  • Skriv på tavlan vilka uppgifter som gäller: 1 till 4.
  1. Ram1 min

    Dela ut bladet. Säg att uppgift 1 till 4 ska vara klara och att svaren byts och jämförs i par efteråt.

  2. Enskilt arbete9 min

    Eleverna svarar enskilt. Gå runt och kontrollera att uppgift 1 verkligen tar alla tre stilarna, och inte bara den utvecklande.

  3. Byt och jämför5 min

    Paren byter blad och jämför. Rätta i helklass bara det som flera hade fel på – oftast frågan om varför den destruktiva stilen lades till i modellen.

Bara för dig
  • Det som brukar saknas i uppgift 2 är följden: att medarbetarna gör insatser utöver sina egna kortsiktiga intressen.
  • Modulen fungerar både som eget arbete i dag och som repetition i områdets sista lektion.
  • Låt eleverna behålla bladet. De tre beteendena behövs när planen skrivs samman.
Om metoden

En fullvärdig 15-minutersaktivitet för att befästa grunderna: instansen anger konkret vilka uppgifter som görs (till exempel valda delar av lektionens arbetsblad), i vilken arbetsform (enskilt eller i par med facitbyte) och hur den avslutas.

Pedagogisk metod: Färdighetsträning och befästande; spridd övning (distributed practice).

Differentiering

Förberedelsetiden i rollspelet kan gå ner till fyra minuter, men de två minuterna per scen och kvarten för skrivandet står fast. Klass där en dramatisering blir för exponerande: välj verklighetsfallsanalysen i stället – samma innehåll, samma tre beteenden, ingen som behöver stå framme. Alla behöver inte spela: regissör, tidtagare och uppläsare av scenens ram är också roller, och grupperna får byta roller inom sig fram till sitt eget uppspel. Stöd: ge de grupper som behöver det en första replik att börja med, och låt eleven fylla i planens blankett med stödord. Den som har svårt att välja beteende får frågan vilket av de tre som ligger närmast hens egen svaghet. Utmaning: den som blir klar tar fördjupningsbladets uppgift 2 och 3, som kräver att beteendena vägs mot varandra. Har klassen fler än sex grupper: ge två grupper samma kort och jämför tolkningarna i uppsamlingen. Blir tid över i helklass: kör verklighetsfallet om projektledaren vars ord och handling går isär.