Lektion 11

Att ta tillvara egna och andras resurser

Kap 07: Att leda sig själv och andra – personlig ledarutveckling70 min + exit ticket

Lärandemål

Förklara vad personalarbete betecknar och vad kompetensutveckling innebär.
Fördela uppgifter i en grupp efter medlemmarnas styrkor och motivera varje val.
Förklara med självbestämmandeteorin varför en fördelning efter styrkor kan ge både bättre resultat och gladare gruppmedlemmar.
Sätta ord på vilken av sina egna styrkor man vill använda mer, och vilken uppgift man hellre lämnar till någon annan.
Skriva in i planen för självledarskap hur dess delar hänger ihop, var uppföljningen skrivs ner och hur man skulle märka att planen behöver ändras.

Visa på tavlan:

Lektionsintro

Elevnära start som visas i helskärm när lektionen börjar: vad vi gör i dag, hur vi arbetar och varför.

En bra ledare klarar det mesta själv. Håller du med? Sex uppgifter i ett projekt ska fördelas mellan fyra personer med olika styrkor. En inre ring diskuterar fördelningen medan en yttre ring iakttar samtalet med protokoll – och halvvägs byter ni plats. Innan dess går jag igenom vad det heter i arbetslivet att ta tillvara människors kompetens, och vad det betyder i en vanlig projektgrupp. På slutet vänder vi blicken inåt, i skrift: du skriver vilken styrka du vill använda mer, hur din plan för självledarskap hänger ihop och hur du ska följa upp den.

Lektionens uppläggning

Kärnan i lektionen, i ordning — 70 minuter plus exit ticket (~5 min) som strukturerat avslut. Varje moment visar ett huvudförslag; finns alternativ kan du byta moment mot ett likvärdigt förslag.

1Uppstart

Uppstart

Påståendestart

5 min

Låta eleverna ta ställning till att klara sig själv som ledarideal, innan lektionen visar att be om hjälp är att ta tillvara gruppens kompetens.

Förbered innan

Peka ut de två hörnen: håller med respektive håller inte med.
Ha något att skriva utfallet med. Siffrorna behövs i avslutningen.

Ta ställning3 min
Visa påståendet och be eleverna ställa sig i det hörn som stämmer med deras uppfattning. Ingen diskussion medan de går. Räkna och skriv upp utfallet på tavlan.
Ett skäl från varje hörn2 min
Ta ett skäl från varje hörn utan att kommentera eller rätta. Säg att påståendet kommer tillbaka i lektionens avslutning.

Bara för dig

Avslöja inget. Kapitlets besked kommer i genomgången: att be om hjälp är att ta tillvara gruppens kompetens, inte att misslyckas.
Står nästan alla i samma hörn: fråga vad den som stod i det andra hörnet skulle sagt, och gå vidare.
Skriv upp siffrorna. Jämförelsen i avslutningen är det som gör momentet till mer än en omröstning.

Om metoden

Ett kort, medvetet laddat påstående visas på tavlan. Eleverna tar omedelbart ställning utan diskussion – med tumme upp eller ner, eller genom att ställa sig i ett av två hörn. Läraren räknar snabbt och antecknar utfallet men avslöjar inget svar. Frågan återkommer i lektionens avslut, så att eleverna själva kan se om de ändrat uppfattning.

Pedagogisk metod: Förhandsställningstagande (prediction/commitment) före undervisning; ökar uppmärksamheten på innehållet och gör begreppsförändring synlig när ställningstagandet omprövas.

2Genomgång

Genomgång

Lärarledd genomgång med modellering

15 min

Ge facktermen och vardagsinnebörden i ett svep, och göra ledet till självbestämmandeteorins behov av kompetens tydligt innan eleverna själva ska fördela uppgifter.

Förbered innan

Ta fram bildspelets avsnitt om att ta tillvara egna och andras resurser.
Skriv facktermen på tavlan i sin helhet innan lektionen: personalarbete (human resource management, HRM). Förkortningen ska aldrig stå ensam.
Skriv de tre grundbehoven i ett hörn av tavlan: autonomi, kompetens, samhörighet. Det är kompetens som lektionen vilar på.

Vad det heter i arbetslivet3 min
Börja i facktermen och skriv ut den. I arbetslivet har arbetet med människors kompetens ett eget samlingsnamn: personalarbete, på engelska human resource management, som förkortas HRM. Dit hör till exempel kompetensutveckling, alltså att medarbetare lär nytt och växer i arbetet. Säg att termen är bra att känna igen, men att kapitlets tyngdpunkt ligger någon annanstans – i vardagen.
- Var har ni sett eller hört förkortningen HRM tidigare?
Blicken i vardagen5 min
Flytta till vardagen: att ta tillvara resurser är något varje ledare gör, långt från personalavdelningar och policydokument. Det börjar med blicken – att se vad var och en i gruppen faktiskt kan. Ge kapitlets exempel ur ett projektarbete: en person skriver bra, en annan är noggrann med detaljer, en tredje håller humöret uppe när det blir motigt. En ledare som fördelar uppgifterna efter styrkorna får inte bara ett bättre resultat, utan också gladare gruppmedlemmar.
- Vilken av de tre styrkorna märks först i en ny grupp, och vilken märks sist?
Varför det fungerar4 min
Ge ledet som lätt tappas. När människor får använda och utveckla det de är bra på stöds behovet av kompetens, ett av självbestämmandeteorins tre grundbehov. Peka på de tre behoven i tavelhörnet. Säg att kapitlets modeller möts här: den utvecklande ledarens personliga omtanke och självbestämmandeteorins behov pekar åt samma håll – att se personen är också att få arbetet att fungera.
Och de egna resurserna3 min
Avsluta i den egna personen. Samma logik gäller dig själv: använd dina styrkor, och försök inte göra allt på egen hand. Den ledare som känner sina svagheter kan låta någon annans styrka täcka dem. Säg kapitlets besked rakt ut, eftersom det är motsatsen till det många tror: att be om hjälp är att ta tillvara gruppens kompetens, inte att misslyckas. Och även här är självkännedomen nyckeln – du kan bara spela på dina styrkor om du vet vilka de är.

Bara för dig

Skriv ut facktermen i sin helhet första gången. En förkortning som står ensam på tavlan blir tre bokstäver ingen minns.
Ledet till behovet av kompetens är det som tappas om eleverna arbetar med avsnittet på egen hand. Det är skälet till att genomgången är huvudförslag här.
Håll kvarten. Akvariet behöver sina 35 minuter och skrivmomentet sin kvart.
Kommer frågan om det inte är orättvist att alltid göra det man är bra på: spara den. Den är fördjupningsmodulens fråga och akvariets andra omgång.

Om metoden

Läraren presenterar dagens begrepp eller modell strukturerat och i lagom stora steg, med konkreta exempel och modellering av tankegången, utifrån lektionens bildspelsavsnitt. Nya facktermer skrivs ut och förklaras. Genomgången varvas med korta kontrollfrågor. En lärarledd genomgång är ALDRIG längre än 15 minuter – behöver lektionen mer teori delas den upp och varvas med aktivitet.

Pedagogisk metod: Explicit, lärarledd undervisning med modellering och exempel; kognitiv belastningsteori (förträning, utarbetade exempel).

3Huvudaktivitet

Aktivitet

Akvarium

35 min

Låta halva klassen fördela fyra personers styrkor i ett projekt medan den andra halvan iakttar samtalet – och sedan byta, så att alla både argumenterar och ser.

Förbered innan

Möblera i två ringar: en inre ring med stolar för halva klassen, en yttre ring runt om.
Kopiera personbeskrivningarna och uppgiftslistan, ett exemplar per elev. Alla behöver dem, också de som observerar.
Kopiera observationsprotokollet, ett per elev.
Dela in klassen i två halvor i förväg och skriv upp vilken halva som börjar i inre ringen.
Skriv de tre grundbehoven synligt: autonomi, kompetens, samhörighet.

Ram, ringar och roller4 min
Placera halvorna. Förklara de två rollerna: den inre ringen samtalar, den yttre ringen är tyst och fyller i protokollet. Läs personbeskrivningarna högt så att alla har dem, och ge den första frågan. Säg att ringarna byter plats halvvägs och att alla alltså gör båda sakerna. Säg också regeln: protokollet handlar om samtalet i ringen, inte om personerna som sitter där – ingen skriver omdömen om en klasskamrat.
Första omgången: fördelningen12 min
Den inre ringen diskuterar hur de sex uppgifterna bäst fördelas mellan Alma, Ben, Cissi och Dino. Kravet är att varje fördelning motiveras med något i personbeskrivningen. Sitt utanför och gå inte in i samtalet – styr bara med en enda fråga om det fastnar. Den yttre ringen fyller i protokollet.
Byte2 min
Ringarna byter plats. Låt den nya yttre ringen ta med sig sitt protokoll. Säg vad som gäller: den nya inre ringen börjar inte om, utan fortsätter från den fördelning som ligger på bordet.
Andra omgången: vad slumpen gör11 min
Den nya inre ringen får den andra frågan: vad händer om ledaren i stället fördelar uppgifterna slumpvis? De ska också ta ställning till Dino, som kan mest men säger minst. Håll dig utanför även nu.
- Vad händer med resultatet om ledaren fördelar slumpvis – och vad händer med gruppmedlemmarna?
- Hur får en ledare veta vad Dino kan, när han nästan aldrig säger något?
Observatörerna redovisar, och uppsamling6 min
Låt fyra observatörer redovisa ur sina protokoll: hur ordet fördelades, hur invändningar bemöttes, och vilka begrepp som användes. Håll redovisningen på samtalet, inte på personerna. Knyt sedan ihop innehållet: en fördelning efter styrkor ger både ett bättre resultat och gladare gruppmedlemmar, eftersom behovet av kompetens stöds när människor får använda det de är bra på. Återvänd sist till lektionens ingångsfråga – påståendet eller dilemmat – och fråga vilka som flyttat sig.

Elevmaterial 3

Fyra i projektgruppen – och sex uppgifter

En per elev

Förhandsgranska

Alla behöver det här bladet, också du som sitter i yttre ringen. Fördelningen ska motiveras med något som står i beskrivningarna.

PROJEKTET. Gruppen ska undersöka arbetsmiljön i en bransch och redovisa den. Sex uppgifter ska göras: skriva rapportens löpande text, göra en enkät och ställa frågorna till tio personer, sammanställa enkätsvaren i tabeller, kontrollera källor och källförteckning, hålla den muntliga redovisningen på tio minuter, och hålla ihop tidsplanen så att delarna blir klara i rätt ordning. ALMA skriver snabbt och formulerar sig väl. Hon blir otålig när något ska göras om och tycker att det mesta är klart när det är skrivet en gång. BEN är noggrann och hittar fel som andra missar. Han arbetar långsamt och ogärna under tidspress, och han säger till när något inte stämmer även om det blir obekvämt. CISSI håller humöret uppe när det blir motigt och får gruppen att fortsätta när alla är trötta. Hon pratar gärna med människor hon inte känner. Sina egna tidsfrister glömmer hon ofta. DINO kan tabeller och diagram bättre än de andra tillsammans och löser sådant ingen annan förstår. På mötena säger han nästan aldrig något, och han räcker aldrig upp handen.

Observationsprotokoll

En per elev

Förhandsgranska

Du som sitter i yttre ringen: fyll i medan samtalet pågår. Skriv om samtalet, inte om personerna – inga omdömen om en klasskamrat. Du redovisar sedan ur protokollet.

Vem tar ordet? Sätt ett streck varje gång någon börjar tala.

Hur bemöts en invändning? Skriv ner ett exempel: vad sades, och vad hände sedan?

Vilka begrepp ur kursen användes? Lista dem.

En gång då någon byggde vidare på en annans förslag i stället för att lägga fram ett eget

En fördelning som motiverades med något ur beskrivningarna – vilken, och med vad?

Vad du håller utkik efter i fördelningen

Lärarens eget

Förhandsgranska

Ditt eget stöd. Det finns ingen enda rätt fördelning – det som ska hålla är motiveringen. Använd punkterna för att ställa en fråga, inte för att ge svaret.

Rimliga fördelningar

Alma: rapportens löpande text. Hennes otålighet gör henne olämplig för källkontrollen.
Ben: kontrollera källor och källförteckning. Uppgiften belönar noggrannhet och tål långsamhet.
Cissi: enkäten och frågorna till tio personer, eftersom hon pratar gärna med okända. Låt henne inte bära tidsplanen.
Dino: sammanställa enkätsvaren i tabeller.
Den muntliga redovisningen och tidsplanen är de två svåra: ingen av de fyra är självklar, och gruppen måste välja mellan att spela på en styrka och att träna någon.

Frågor som brukar behövas

Vad i beskrivningen får er att säga det? Kräv belägget.
Vem bär tidsplanen, och vad talar mot Cissi där?
Vad händer med Dino om ingen frågar honom? Hur får en ledare veta vad han kan?
Får någon en uppgift som hen aldrig utvecklas i? Kompetens handlar både om att klara av och om att utvecklas.

Det som brukar sägas fel

Att Dino är ointresserad. Beskrivningen säger att han inte säger något, inte att han inte bryr sig.
Att Ben är ett problem. Att säga till när något inte stämmer är en styrka i just den uppgift han ska ha.
Att alla ska göra lika mycket av allt. Kapitlets poäng är motsatsen: fördela efter styrkorna.

Bara för dig

Sitt utanför samtalet i båda omgångarna. Ett akvarium där läraren deltar blir en genomgång med publik.
Byt ringar på utsatt tid, också om samtalet är som bäst. Alla ska både argumentera och iaktta.
Håll protokollen på samtalet. Ett protokoll som blir omdömen om klasskamrater ska du bryta direkt.
Den nya inre ringen ska fortsätta från den fördelning som ligger på bordet, inte börja om. Säg det vid bytet.
Det finns ingen enda rätt fördelning. Kräv motiveringen ur beskrivningarna, det är den som bedöms av gruppen själv.
Går samtalet i den inre ringen trögt: ge en enda fråga ur stödet och dra dig tillbaka igen.

Om metoden

Klassen delas i en inre ring som diskuterar en fråga och en yttre ring som observerar med ett protokoll: vem tar ordet, hur bemöts invändningar, vilka begrepp används. Halvvägs byter ringarna plats. Avslutningsvis redovisar observatörerna vad de såg, och samtalet handlar sedan om både innehållet och samspelet. Formen tränar samtidigt ämnesinnehåll och förmågan att iaktta en grupp.

Pedagogisk metod: Akvarie-/fishbowl-diskussion med strukturerad observation; kombinerar innehållsligt samtal med metaobservation av grupprocessen.

4ExaminationLigger fast

Aktivitet

Skriftligt examinationsmoment

15 min

Vända lektionens blick inåt i skrift: varje elev skriver den första halvan av planens fjärde del – kedjan mellan planens delar, var uppföljningen skrivs ner och hur eleven skulle märka att planen behöver ändras.

Förbered innan

Dela tillbaka planens tre tidigare blad – grunden, de tre åtgärderna och ledarbeteendet – en uppsättning per elev, innan momentet börjar.
Kopiera blanketten Planens uppföljning, en per elev.
Ha nivåbilden för den här delen redo att projicera. Det är samma krav som står under del 4 på uppgiftspappret.
Låt de tre grundbehoven stå kvar på tavlan och skriv dit dagens två frågor: vilken styrka vill jag använda mer, och vilken uppgift lämnar jag hellre till någon annan?
Skriv på tavlan: enskilt, tyst, 11 minuter.

Ram och krav3 min
Dela ut blanketten och låt eleverna lägga den intill sina tre tidigare blad. Läs kravet högt: tre saker ska stå där när passet är slut – hur planens delar hänger ihop, var och hur uppföljningen skrivs ner, och vad som skulle visa att planen behöver ändras. Säg att de tre reflektionsfrågorna kommer i nästa lektion och att del 4 skrivs klart där. Projicera nivåbilden och peka på skillnaden: för E räcker det att uppföljningen beskrivs, för C ska kedjan mellan delarna synas, och för A ska eleven säga hur hen märker att planen behöver ändras. Säg undantaget innan skrivandet börjar: den som inte vill skriva om sig själv skriver om en tänkt ledare i tredje person och byter till jag-form vid sammanskrivningen.
Skriv kedjan och uppföljningen11 min
Eleverna skriver enskilt och i tystnad. Gå en runda och kontrollera att kedjan knyter samman de egna bladen i stället för att upprepa dem. Handled inte innehållet – peka på elevens egna blad eller på tavlans två frågor om någon kör fast.
Samla in1 min
Samla in alla fyra bladen i mappen. Säg att de delas ut en sista gång i nästa lektion, där planen förs ihop till en text och lämnas in.

Elevmaterial 2

Planens uppföljning

En per elev

Förhandsgranska

Skriv enskilt och i tystnad. Det här är första halvan av planens fjärde del – de tre reflektionsfrågorna lägger du till nästa lektion. Dina tre tidigare blad ligger framför dig: styrkorna, svagheten, drivkrafterna, de tre åtgärderna och det beteende du ska träna. Använd dem. Vill du inte skriva om dig själv: skriv om en tänkt ledare i tredje person. Jag samlar in bladet och delar ut det igen nästa lektion.

Dagens två frågor in i planen

Vilken av dina styrkor vill du använda mer i nästa grupparbete?
Vilken uppgift lämnar du hellre till någon annan – och vad ger det gruppen?

Kedjan i min plan

Hur leder din självkännedom – styrkorna, svagheten och drivkrafterna – till dina tre åtgärder?
Hur leder åtgärderna vidare till det ledarbeteende du valt att träna?

Var och hur jag skriver ner uppföljningen

Var skriver du ner den, och hur kort räcker det?
När gör du det – efter vilket slags tillfälle?

Hur jag skulle märka att planen behöver ändras

Vad skulle behöva hända för att en av dina åtgärder inte längre passade?
Vad gör du då?

Så bedöms den här delen av planen

Visas på tavlan

Förhandsgranska

Projiceras när momentet börjar. Samma krav som står under del 4 på uppgiftspappret du fick när planen delades ut. I dag skriver du den del av kraven som inte behöver reflektionsrutinen; resten skrivs nästa lektion. Nivåerna bygger på varandra.

Del 4: uppföljningen – det du skriver i dag

E: du beskriver hur du ska följa upp planen – var du skriver ner uppföljningen och när.
C: du visar hur planens delar hänger ihop: din självkännedom motiverar åtgärderna, och åtgärderna motiverar valet av beteende.
A: du säger hur du skulle märka att planen behöver ändras, och vad du gör då. Nästa lektion lägger du till vad en rutin ger som en enstaka tillbakablick inte ger.

Bara för dig

Momentet ligger fast. Det som skrivs här är första halvan av planens fjärde del; reflektionsrutinens tre frågor hör till nästa lektion, och där skrivs planen samman och lämnas in.
Kedjan är det som bär C-nivån. En elev som räknar upp sina åtgärder en gång till har inte skrivit den – fråga vad i självkännedomen som gjorde just den åtgärden nödvändig.
Handled inte innehållet. Du förtydligar instruktionen, håller tiden och håller arbetsron.
Säg undantaget om den tänkta ledaren före skrivandet, inte efteråt. Samma undantag som i de tidigare skrivmomenten.
Den ruta som oftast blir tom är den om att planen behöver ändras. Hjälpfrågan är vad eleven skulle se hos gruppen eller hos sig själv som visade att åtgärden inte fungerade.
Samla in bladen. Fyra blad som eleverna ska förvara själva över ett lektionsbyte är fyra blad som försvinner.

Om metoden

Eleverna arbetar enskilt och tyst med ett skriftligt moment som ska bedömas: en begreppsdiagnos, en kort skrivuppgift eller en inlämning. Ramen är tydlig och ges innan passet börjar – vad som ska produceras, hur lång tid det tar och vad som händer med resultatet. Till skillnad från ett självständigt arbetspass handleder läraren INTE innehållet: hon förtydligar bara instruktionen, håller tiden och ser till att arbetsron hålls. Momentet avslutas normalt med en kort gemensam återkoppling, eftersom en diagnos som eleverna aldrig får svar på inte fyller sin funktion.

Pedagogisk metod: Formativ kunskapskontroll: själva framplockandet ur minnet (testeffekten) gör diagnosen till ett lärtillfälle och inte bara en mätning, och återkopplingen direkt efteråt är det som gör den formativ.

Exit ticket

Lektionens strukturerade avslut (~5 minuter): kort avstämning som visar vad eleverna tagit med sig innan de går. Visas i helskärm.

Vilken av dina styrkor vill du använda mer i nästa grupparbete?
Vilket av de tre grundbehoven stöds när någon får arbeta med det hen är bra på?
Klarar en bra ledare det mesta själv? Svara med det boken säger om att be om hjälp.

Arbetsblad

Färdig färdighetsträning att dela ut — förhandsvisningen nedan visar bladet som det skrivs ut, med svarsrader och svarsytor. Finns flera varianter kan du byta blad.

Egna och andras resurser – begrepp och förståelse

Svara med egna ord och håll dig kort. Boken får användas.

Vad betecknar personalarbete (human resource management, HRM), och vad menas med kompetensutveckling?
Kapitlet säger att också varje ledare tar tillvara resurser i vardagen, långt från personalavdelningar och policydokument. Vad börjar det med, och vad innebär det i ett projektarbete?
Förklara med självbestämmandeteorin varför en ledare som fördelar uppgifterna efter styrkorna får både ett bättre resultat och gladare gruppmedlemmar.
Vad menar kapitlet med att be om hjälp är att ta tillvara gruppens kompetens och inte att misslyckas? Ge ett eget exempel.
Varför är självkännedom nyckeln också när det gäller de egna resurserna?

Tilläggsmoduler

Valfria tillägg utöver standardkomponenterna (cirka 15 minuter vardera) — välj ett eller flera om schemat tillåter ett längre pass.

Fördjupning

Fördjupningsaktivitet

15 min

Pröva gränsen för att fördela efter styrkor: vad händer med den som aldrig får göra något nytt?

Förbered innan

Möblera i grupper om fyra och numrera grupperna.
Skriv de två leden i behovet av kompetens på tavlan: att klara av, och att utvecklas.

Ram2 min
Visa frågan och ge regeln: gruppen enas om ett svar med två delar, och vem som helst kan bli utpekad att redogöra för det.
Grupperna arbetar8 min
Grupperna enas om ett svar. Gå runt och peka på de två leden på tavlan för de grupper som bara talar om resultatet – behovet av kompetens handlar både om att klara av och om att utvecklas.
Slumpade svar och uppsamling5 min
Slumpa tre gruppnummer och låt de utpekade redogöra. Landa i att en fördelning efter styrkor är en huvudregel och inte en lag: kompetensutveckling betyder att medarbetare lär nytt och växer i arbetet, och den som alltid gör samma sak gör inte det.

Elevmaterial 1

Så bedöms fördjupningssvaret

Visas på tavlan

Förhandsgranska

Visas tillsammans med frågan, så att grupperna vet vad ett starkt svar innehåller.

Ett starkt svar

Använder båda leden i behovet av kompetens: att klara av, och att utvecklas.
Väger resultatet i det enskilda projektet mot vad gruppen kan om ett år.
Ger ett konkret sätt att både spela på en styrka och låta någon träna något i samma projekt.
Knyter an till kompetensutveckling: att medarbetare lär nytt och växer i arbetet.

Bara för dig

Modulen är ett tillägg när tid blir över. Den ersätter aldrig skrivmomentet.
Frågan är den svåraste i lektionen och hör till C- och A-nivån. Håll den kvar tills grupperna använder båda leden.
Kommer ingen på lösningen: föreslå den delade uppgiften, där den som kan får ansvaret och den som ska lära sig arbetar med.

Om metoden

En fullvärdig 15-minutersaktivitet för den som vill nå ett högre betyg – inte bara en fråga. Instansen anger konkret vad eleverna gör och i vilken arbetsform: fördjupningsfrågan körs genom en namngiven struktur (till exempel klok penna eller en för alla), med tydliga steg och tider. Frågan som eleverna ska se ligger i helskärmstexten.

Pedagogisk metod: Fördjupning mot högre betygsnivå; höga förväntningar och analysträning (kopplat till betygskriteriernas C- och A-nivå).

Färdighetsträning

15 min

Befästa fördelningen efter styrkor genom att göra den enskilt och sedan jämföra med en kamrats lösning.

Förbered innan

Kopiera tillämpningsbladet, ett per elev.
Skriv på tavlan vilka uppgifter som gäller: 1 och 2.

Ram1 min
Dela ut bladet. Säg att uppgift 1 och 2 ska vara klara, och att kravet är en motivering per fördelning – ur beskrivningarna, inte ur magkänslan.
Enskilt arbete9 min
Eleverna fördelar enskilt. Gå runt och kontrollera att motiveringen finns vid varje rad, också vid de två svåra uppgifterna.
Jämför i par5 min
Paren jämför sina fördelningar och letar efter en rad där de gjorde olika. De ska kunna säga vad skillnaden byggde på. Ta två sådana rader i helklass.

Bara för dig

Det finns ingen enda rätt fördelning. Det som ska hålla är motiveringen ur beskrivningarna.
De två svåra raderna är den muntliga redovisningen och tidsplanen. Där ska paren nästan alltid skilja sig, och det är avsiktligt.
Modulen fungerar både som eget arbete i dag och som repetition i områdets sista lektion.

Om metoden

En fullvärdig 15-minutersaktivitet för att befästa grunderna: instansen anger konkret vilka uppgifter som görs (till exempel valda delar av lektionens arbetsblad), i vilken arbetsform (enskilt eller i par med facitbyte) och hur den avslutas.

Pedagogisk metod: Färdighetsträning och befästande; spridd övning (distributed practice).

Differentiering

Akvariets andra omgång går ner till åtta minuter när passet är kort, men observatörernas redovisning ska vara kvar – den är momentets andra halva. Kvarten för skrivandet rör du inte. Klass där ett samtal med publik gör att de tystaste tystnar helt: välj fördelningen i små grupper i stället, samma personer och samma sex uppgifter. Stöd: läs personbeskrivningarna högt, ge den som observerar bara två av protokollets rader att fylla i, och låt eleven fylla i blanketten med stödord i stället för meningar. Den som inte vill skriva om sig själv skriver om en tänkt ledare i tredje person. Kör fast kedjan: fråga vilken av de tre åtgärderna som svarar mot svagheten på det första bladet. Utmaning: fördjupningsfrågan om vad som händer med Dino på ett år kräver båda leden i behovet av kompetens och hör till de högre nivåerna. Den som blir klar med tillämpningsbladet tar uppgift 3 till 5. Fotografera tavlan efter akvariets uppsamling – fördelningarna är användbart underlag när planen skrivs samman i nästa lektion.