Individ och grupp

Rätt svar: c) — Rätt svar är Vrooms förväntningsteori. Den är en processteori, eftersom den beskriver hur motivation uppstår, genom förväntan, instrumentalitet och valens. Maslows behovshierarki och Herzbergs tvåfaktorteori är i stället innehållsteorier, som beskriver vad som motiverar oss. (Kapitel 2 – Vrooms förväntningsteori)

Ett godtagbart svar räknar upp nivåerna i rätt ordning: (1) fysiologiska behov, till exempel mat och sömn, (2) trygghet och säkerhet, (3) kärlek och tillhörighet, (4) uppskattning och självkänsla och (5) självförverkligande, det vill säga att utveckla och använda hela sin förmåga. Svaret ska visa att ett lägre behov enligt Maslow måste vara tämligen väl tillfredsställt innan nästa nivå träder fram och börjar styra beteendet. (Kapitel 2 – Maslows behovshierarki)

Rätt svar: a) — Rätt svar är att lön och arbetsvillkor är hygienfaktorer. De rör arbetets omständigheter, och när de förbättras försvinner vantrivseln, men de skapar inte i sig motivation. Vill ägaren ha engagemang behövs motivationsfaktorer som ansvar, uppskattning och utvecklingsmöjligheter. Att kalla dem motivationsfaktorer blandar ihop faktortyperna, och tanken om en enda skala missar Herzbergs poäng att tillfredsställelse och vantrivsel är två oberoende dimensioner. (Kapitel 2 – Herzbergs tvåfaktorteori)

Ett utvecklat svar namnger och förklarar de tre faktorerna: förväntan (tron att den egna ansträngningen leder till en prestation), instrumentalitet (tron att prestationen leder till en belöning) och valens (det värde man personligen sätter på belöningen). Eftersom faktorerna multipliceras, motivation = förväntan × instrumentalitet × valens, blir hela produkten och därmed motivationen noll så snart någon av dem är noll. Det räcker alltså att en av de tre saknas helt för att drivkraften ska falla bort. (Kapitel 2 – Vrooms förväntningsteori)

Rätt svar: c) — Rätt svar är autonomi, kompetens och samhörighet. Prestation, erkännande och ansvar är exempel på Herzbergs motivationsfaktorer, och tillhörighet, kontroll och öppenhet är de tre behoven i Schutz FIRO-teori (Fundamental Interpersonal Relations Orientation), inte behoven i självbestämmandeteorin. (Kapitel 2 – självbestämmandeteorin (Deci och Ryan))

Rätt svar: a) — Rätt svar är teori X. Enligt McGregor vilar ett kontrollerande och detaljstyrande ledarskap på antagandet att människan i grunden ogillar arbete, saknar ansvarskänsla och måste kontrolleras, dirigeras eller hotas för att anstränga sig. Teori Y utgår tvärtom från att människor kan styra sig själva och söker ansvar, och McGregor kopplar människosyn till ledarstil, inte till organisationsformer. (Kapitel 2 – McGregors teori X och teori Y)

Ett välutvecklat A-svar gör en verklig analys, inte bara en uppräkning av teorier, och belägger påståenden med konkreta tecken ur den valda verksamheten. Eleven prövar situationen från minst tre håll, till exempel: Maslow – vilka behov är uppfyllda och vilka inte; Herzberg – handlar problemet om vantrivsel (hygienfaktorer) eller om brist på engagemang (motivationsfaktorer); Vroom – tror människorna att ansträngning leder till prestation, lönar sig prestationen och bryr de sig om belöningen; Deci och Ryan – får de utrymme för autonomi, kompetens och samhörighet. Svaret väger sedan samman perspektiven till en motiverad slutsats och visar nyansering, till exempel att en höjd lön kan ta bort missnöje utan att skapa engagemang, eller att motivationen enligt Vroom faller bort helt om någon faktor saknas. Bedöm förmågan att belägga och motivera, inte ett enda rätt svar. (Kapitel 2 – motivationsteorier (Maslow, Herzberg, Vroom samt självbestämmandeteorin))

Ett godtagbart svar förklarar att en grupp inom organisationsteorin är ett antal människor som samspelar, är medvetna om varandra och uppfattar sig som en enhet, ofta kring ett gemensamt mål. Passagerarna på en buss räknas därför normalt inte som en grupp: de befinner sig visserligen på samma plats, men saknar samspel, gemensamt mål och känslan av att vara en enhet. Ett fylligare svar kan lägga till att de skulle kunna bli en grupp om de tvingades samarbeta, till exempel om bussen körde fast. (Kapitel 3 – vad som kännetecknar en grupp)

Rätt svar: a) — Rätt svar är en roll, eftersom en roll är just de förväntningar som riktas mot en person i en viss position i gruppen. En norm är en oskriven regel om hur alla medlemmar bör bete sig, till exempel att komma i tid, och grupptryck är trycket på den enskilda att följa gruppens normer, inte förväntningarna på en särskild position. (Kapitel 3 – roller, normer och grupptryck)

Ett utvecklat svar namnger de tre behoven – tillhörighet (att få vara med och räknas), kontroll (inflytande och ansvar) och öppenhet (att våga komma nära andra) – och förklarar ordningen: gruppen hanterar dem i tur och ordning, så att frågan om vem som bestämmer (kontroll) blir viktig först när man känner sig accepterad (tillhörighet), och först därefter vågar medlemmarna visa mer av sig själva (öppenhet). Ett fullständigt C-svar kan också nämna att FIRO är en omdiskuterad tankemodell och inte en bevisad sanning. (Kapitel 3 – Schutz FIRO-teori)

Rätt svar: b) — Rätt svar är en mindre grupp på ungefär tre till sex medlemmar. I en studie av 329 amerikanska arbetsgrupper fann Wheelan att mindre grupper i genomsnitt nådde längre i sin utveckling och var mer produktiva än större grupper. Att större grupper alltid presterar bättre är tvärtemot fyndet, och att storleken saknar betydelse motsägs av att Wheelan just fann ett samband mellan storlek, utvecklingsstadium och produktivitet. (Kapitel 3 – Wheelans forskning om gruppstorlek)

Ett utvecklat svar förklarar att en teamroll enligt Belbin är ett typiskt sätt att bidra till gruppens arbete och samspel, och att Belbin delar in dem i tre kluster: tankeroller (idéer och analys), sociala roller (håller ihop samarbetet) och handlingsroller (driver på och slutför). Kärnpoängen är balansen: en grupp med enbart idérika tänkare får mycket tänkt men lite gjort, medan en grupp med enbart pådrivare riskerar att springa fort åt fel håll. Svaret kan också nämna att gruppen inte behöver nio medlemmar, eftersom en och samma person kan ta flera teamroller, och att modellen kritiserats för att förenkla verkligheten och därför bör användas som ett tankeverktyg. (Kapitel 3 – Belbins teamroller)

Ett utvecklat svar förklarar grupptänkande: när en tät grupp värderar enighet högre än en realistisk prövning av verkligheten slutar medlemmarna ifrågasätta, tvivel tystas ner och gruppen fattar sämre beslut än medlemmarna hade gjort var för sig. Svaret kopplar detta till situationen (stark sammanhållning, ingen vågar säga emot). Därefter beskrivs minst två av Janis motmedel: att ledaren väntar med att säga sin egen åsikt, att en djävulens advokat utses för att argumentera emot förslagen, att viktiga frågor prövas i mindre undergrupper eller att utomstående experter bjuds in. Det gemensamma, som ett C-svar bör få fram, är att motmedlen släpper in oliktänkande innan beslutet är fattat. (Kapitel 3 – grupptänkande (Janis))

Ett välutvecklat A-svar gör en verklig analys. Eleven placerar gruppen i ett rimligt stadium och belägger placeringen med konkreta tecken (till exempel artighet och avvaktan = forming eller tillhörighet och trygghet; gnissel om vem som bestämmer och tar plats = storming eller opposition och konflikt; flyt utan ständig avstämning = performing eller arbete och produktivitet). Kopplat till Wheelan visar svaret att ledarskapet anpassas efter stadiet: en ny grupp är beroende av sin ledare och behöver tydlig struktur och trygghet, medan en mogen grupp presterar bäst när ledaren kliver tillbaka och delegerar, alltså en rörelse från styrande till stödjande. Ett A-svar nyanserar dessutom, till exempel att konfliktstadiet är ett normalt steg som gruppen kan komma stärkt ur, och att mindre grupper (tre till sex medlemmar) i genomsnitt når längre. Analysen ska hänga ihop och slutsatserna motiveras. (Kapitel 3 – fasmodeller för grupputveckling (Tuckman och Wheelan))